Jag har varit så inställd på att jag skulle fixa naglarna ONSDAG 08:00 den här veckan. Helt bombsäker. Valde dessutom orimligt tidig tid för att inte dagen skulle kapas eftersom jag är inställd på en hel del annat med.
Var exempelvis inte ett dugg inställd på att jag skulle ha mystisk ögoninflammation. Det fanns inte rum för i mitt schema, inte heller oplanerade optikerbesök, men ibland får man bara gilla läget.
Igår var jag lite stressad (för inte ovanlighetens skull alls), men var däremot beredd att hämta mina nya läsglasögon så att tillvaron vid datorn skulle bli bättre och de brukar vara illsnabba hos optikern.
När jag ringde för att kolla om jag kunde knata upp och hämta dem visade det sig att de (med “de” menar jag den enda personen som jobbar hos optiken som jag inte gillar så värst) hade glömt meddela mig att bågarna jag valde behövde större glas. Hon visste att glasen fanns i lager hos dem när jag valde bågarna, men missade att kolla det där och då. Sen beställde hon större glas utan att ens tala om för mig att det skulle dröja ytterligare ett par dagar. Då lackade jag ur totalt, knatade dit, valde ett par standardbågar och bad dem göra ett par pronto.
Det kan hända att det var lite tur att personen ifråga var ledig för jag var redigt sur.
Sen knatade jag hem igen med mina nödbågar. Som visade sig vara väldigt fancy.
Gucci minsann. Med tanke på det vilda reapriset misstänker jag att de har blivit över från väldigt gammal kollektion. Men det ser ju för all del vansinnigt tjusigt ut.
Framför allt ser jag vansinnigt bra UT. Eller ja, jag ser datorn vansinnigt bra.
Och så fortsatte jag stirra på olika saker på datorn. Medan jag var på ett oresonligt dåligt humör som bara blev sämre och sämre. Med lite självinsikt skulle man kunna säga att humöret var så uselt att jag letade efter gräl.
Vid åttatiden igårkväll började maken mumla om att han var hungrig och då var jag så trött att jag såg i syne. Ungefär då började jag fundera över när jag åt sist. Enbart för att komma fram till att min senaste måltid hade intagits klockan 08:00 samma morgon och den bestod av yoghurt, sedan dess hade jag inte ätit så mycket som en brödsmula.
Jomen det där med att glömma att äta gör verkligen underverk med humöret. Så maken skickades ut för att handla mat.
Då visade det sig att det inte var det enda jag hade glömt.
Jag hade lagt ut en bild på naglarna och taggat nagelmirakelgörerskan, med orden “vi ses på onsdag morgon”.
Medan jag väntade på maten kom det här sms:et.
Om någon hittar min hjärna någonstans kan jag återfå den mot beskrivning då?
För här är den tydligen inte?