Och då visar det sig att man har handlat saker som skall hjälpa till mot just glömska.

Fascinerande.

Jag spenderar ju orimligt mycket tid med att leta efter nycklar, glasögon och telefon. Bland annat. Det är ganska tradig letning och tiden jag lagt på det genom åren motsvarar…hur mycket som helst. Jag hade hunnit doktorera i hur man blir doktorand på samma tid.

Ni vet den där mysko sidan där jag backar olika projekt, som det ibland blir något av och ibland inte. Som strutskudden. Men oftast riktigt vettiga saker och på sistone har ju de där hundtracksen landat i brevlådan, samt Veronica Mars-filmen.

Grejen med sidan är ju att det oftast tar väldigt lång tid innan idén man går in och backar faktiskt blir ett färdigt projekt. Det brukar ta i snitt ett år eller så. Vilket betyder att man får en glad överraskning när det väl är dags.

Idag fick jag ett mail att det var dags att börja skeppa en pryl jag backade för ett år sedan. En Tile (hette den tydligen). Liten pryl man sätter på nyckelknippan eller bak på telefonen. Ser ut så här.

Verkligen vansinnigt praktiskt. Övervägde att sätta en på maken med, eftersom han är spårlöst försvunnen sedan igår kväll, ända tills jag läste att de bara funkar upp till 100 fot.

Läser man om dem, så verkar det även som att man kan leka den där leken “varm, varmare, skithett” med den också. Man går med telefonen (det förutsätter ju då att man faktiskt hittar telefonen) och så får man starkare signal ju närmare man kommer förlupet objekt. Skitkul.

Sen började jag gapskratta för mig själv och kom att tänka på en av kommentarerna till klockinlägget.

Anki verkar ju inte ha några som helst problem med telefonen, den är ju alltid med. Och därmed bästa klockan.

Jag tänker att Anki kanske skulle behöva en Tile att sätta på vänsterarmen, eftersom risken verkar större att hon glömmer armen än att hon någonsin skulle glömma telefonen? Ett av de mer ovanliga användningsområdena antar jag, men jag är inte den som dömer 😉

Nu är i alla fall jag nyfiken på min och hoppas att leveransen kommer snart.

Och så får jag bara helt enkelt bli bättre på att inte slarva bort telefonen.

För vänsterarmen har jag tack och lov koll på, till skillnad från somliga andra.