… sa antagligen norrmannen framför mig på vägen idag.
Det absolut roligaste var att han stod parkerad vid sidan av vägen, jag såg honom på långt håll stående i vägrenen och han tejpade och tejpade och tejpade. Gissningsvis hade han tappat del av stötfångare medan han körde och det var nog en smula irriterande om den låg mot vägen och förde väsen under körning. Precis när jag var framme vid hans tejpverkstad körde han ut framför mig.
En sjukt fiffig norrman som åkte omkring med väldigt mycket gaffa i bilen helt enkelt? För sedan satt stötfångaren där den skulle ända tills våra vägar skildes åt sisådär fyra mil senare.
Jag har alltså varit på vägen idag igen, men före jag gav mig ut för att kika på gaffatejpade bilar gjorde jag något jag inte gjort på säkert 30 år. Jag gick de tio meter vi har till biblioteket (det ligger tvärsöver gatan), fixade lånekort och lånade en bok. KORS i taket. Enbart för att jag lackade ur på alla internethandlare igår när jag skulle beställa rekommenderad bok (ingår inte i köpstoppet) och det var TVÅ TILL FEM dagars leveranstid?
Herregud, det går ju snabbare att handla från Kina än från valfri internetbokhandel?
Börjar bli dags att shejpa upp sig och kliva in i 2000-talet kära boklådor.
Fascinationen och stoltheten i att äga ett sådant. Och att det var både lätt och gratis att kliva över gatan och få önskad bok direkt. Förvirringen i att det är fyra bibliotek inblandade och man inte visste om bok som stod noterad som lånbar faktiskt fanns HÄR eller på något av de andra tre bibblorna. Men jag får öva på det här med boklåneri så kanske jag fattar till slut, himla fiffigt påfund det här.
I övrigt har jag mest varit snygg idag. För äntligen äntligen äntligen finns det jeans som inte är stuprör. Så JÄKLA snygga. Här bröt jag däremot köpstoppet, för jag insåg att de inte skulle finnas kvar i april och det stod mitt namn på dem. Jag har verkligen längtat efter jeans där man kan stoppa in snygga stövlar, stövletter och vad man nu har mer UNDER byxbenen. För har man lite bredare ända och smala vader blir man (jag) till slut lite less på att se ut som om jag har kalkonben.
Det var ju dessa du var sugen på Behå-Helene? Miss Me från Plain Vanilla.
Dagens outfit, och jag kände mig faktiskt snygg på riktigt för första gången på jäkligt länge, de jeansen, mina älskade skitgamla cowboyboots och rutit flanellskjorta. Ursäkta modebloggningen, men jag är så in i bänken lycklig över bootcuten så jag blir synvilligt mindre sälformad.
De är dessutom lika sköna som de är snygga, så nu idkar jag lite koppleriverksamhet här. Är koppleri fortfarande olagligt förresten? I så fall idkar jag inte koppleri, jag presenterar bara två personer för varandra *visslar oskyldigt*.
PV-Johanna, säg hej till Behå-Helene. Behå-Helene, det här är PV-Johanna.
Johanna tränar jättemycket och ofta på gym (jag försöker låta bli att fnissa här – hon GÖR faktiskt det – fast jag kanske överdrev lite med JÄTTEMYCKET och JÄTTEOFTA). Helene tycker det är svårt att hitta jeans (vem gör inte det). Så, nu kan ni prata med varandra om träningskläder och jeans och sådant?
Så här fina är de bakifrån.
Fickorna är som små (stora i min storlek) konstverk. Vill man se hur de sitter på lite mer piffig rumpa rekommenderar jag direktlänken ovan istället för att fortsätta kika på min bajlåda.
Det har verkligen gått rätt bra med köpstoppet, så jag ber verkligen om ursäkt för mitt återfall. Men just idag var det värt det och gör mig extra lyrisk. Nu är det ju faktiskt bara en och en halv månad kvar tills köpstoppet är slut, så vi skall diskutera det i ett annat inlägg. SOM jag har kämpat.
Sen kom jag hem och var trött, påbörjade det här inlägget och fick syn på mina tår på fotot med jeansen framifrån.
Herregud, det gick ju att vika tånaglarna under tårna och nagellacket har verkligen sett bättre tider. Jag är skitkass på att ta hand om mina fötter själv och jag ser det tydligen inte heller. Om jag inte skärskådar ett foto. Jag är väl medveten om min enorma viktuppgång, men jag trodde inte det var så illa att magen tydligen har varit i vägen för fötterna? Dessutom har jag långa fötter.
Nåja, jag slängde på mig mysbrallor och knatade ner till thaimassageplejset och bad om akut åtgärd och benmassage, vilket jag fick. Det finns få saker som är skönare än när någon annan tar hand om ens fötter faktiskt.
Nu har jag prinsessfötter och det känns som att gå på matta vävd av enhörningshår och disneykaniner.
Den här dagen är härmed lagd till handlingarna och jag kommer inte resa arslet ur soffan förrän det är dags att gå till sängen. Under tiden kikar jag på rörläggarsonen med myntinkastet som äntligen har fått tummen ur SITT arsle och börjat fixa högertrampan på min skitfina födelsedagspresent som stått oanvänd i två veckor pga högertrampbrist.
Väldigt meningsfull present.
Ja, han svär ramsor på bilden och jag är sugen på att stoppa en peng i rörläggarsprickan. Men jag har lärt mig den hårda vägen att undvika dylika impulser. Sist jag gjorde det (en femkrona) så märkte han det inte, gick på toa på båten, pengen trillade ner i holken och sen när han spolade förstördes hela toakvarnen.
Gissa vem som fick skulden för det?
Hur är det möjligt att man inte ens märker att man går runt med en femma i kallingarna?
Hade jag orkat hade jag även visat boken jag lånade på biblioteket, tror att den ligger i mångas intresse, men jag orkar inte.
Vi sparar boken tills imorgon, okay?
