Minns ni julklappen förra året från maken? Den där hunden som man kunde styra med en app på telefonen eller vad det nu var? Alltså?
Nu hör det i och för sig till saken att maken själv dealade sig till att slippa köpa och få julklappar för ett antal år sedan, med undantag för jämna år och större bemärkelsedagar. Samma man som kan VARENDA replik i Karl Bertil Jonssons Jul, vilket får mig att undra om jag har närt en kommunist vid min barm. Eller ja, jag kanske inte har närt honom, men han kommer ju i närheten av barmen någon gång ibland.
Julafton började med att jag trampade i kall hundskit (jag håller med kommentarerna, det känns som lera men luktar SATAN och fastnar verkligen mellan tårna). Där lade jag ribban för julafton. Sedan hade jag, eftersom jag var en dag efter alla andra, planerat att ägna en del av dagen åt att hämta makens julklapp på Nordby. Som visst var stängt. Pga julafton. VILKA stora köpcentra har stängt på julafton undrar jag bara?
(Svaret är tydligen; de som livnär sig på norrmän?)
Så. Ja. Det sket sig ungefär lika mycket som det jag hade mellan tårna?
Klockan fyra skulle vi vara hos ömme fadern och även om det inte är långt alls (hela 200 meter) så behövde vi bilen för att få med oss hundar som inte var välansade samt juklappar modell större. Det finns en gräns för hur mycket som går att bära när man skall snubbla över och göra piruetter under hundkoppel medan man går, särskilt när man har två, det vet alla som någon gång hållit i ett hundkoppel. Man utför någon slags okoordinerad koppeldans medan man promenerar.
Tadam, då startade inte bilen eftersom värmaren hade gjort slut på batteriet.
Eftersom det är svårt att hitta sherpas och packåsnor här på västkusten var det bara att börja koppeldansa och knata. En med en dammsugare under armen (julklapp till ömme fadern tack och lov) och den andra med en enorm påse övriga klappar. Bear Grylls, släng dig i väggen.
Som tur var skulle julafton bli väldigt lugn och stillsam med bara fyra vuxna, två hundar, jättemycket mat och julklappar. Det vill säga inga Marty Feldman-ögon runt julklappspåsarna.
Först åt vi. Sen kollade det stora barnet på älsklingsprogrammet.
Sen åt vi lite till och så hade vi julklappsutdelning och jag fick en hel del trevliga paket. Hade ju redan innan konstaterat att maken hade fyra stycken till mig (svårt chockad sådär generellt). Ett av paketen var oerhört underhållande och praktiskt. En thermomugg som var ovältbar. Ingen aning om hur det fungerar, men det fungerade, så nu kan Stor putta på muggen bäst han vill med sin uppkäftiga nos utan att välta den. Jag skall filma den när jag knuffar på den så skall ni få se, jag är våldsamt fascinerad.
So far so good.
Som ni vet hade jag ju en önskelista i år. Överst på den önskelistan stod en symaskin. Det fick jag inte. Men jag fick absolut inget alls på önskelistan så det måste verkligen ha varit hörbarhet nolla.
Och sen … sen trumfade han förra julen med en julklapp som jag övervägde att dänga i skallen på honom.
Jag VET att det finns män som är helt fantastiska på att köpa julklappar till sina fruar (min svåger till exempel), jag vet även att det finns folk i min närhet som gnäller över att de har universums sämsta presentköpande män trots att de får precis ALLT på sin önskelista nästan jämt. Som ljusstakar från Svenskt Tenn och annat SOM DE VILL HA (jag ger mig fan på att hon har fått en ny ljusstake i år).
Kom igen när ni får en våg i julklapp säger jag bara.
EN VÅG?
När jag går omkring och gnäller över att jag är sälformad?
Men jag får ge honom cred för att han har stake, inte många män som skulle våga ge sin fru en våg i present, AV FÖRSTÅELIGA SKÄL.
Och om man nu skulle tro att han är av sorten som lär av sina misstag så är det fel. Jag har fått en våg i julklapp förut, 2007, och jag var ungefär lika jävla glad då. Även om jag vägde betydligt mindre.
Nu är det exakt 29 dagar tills jag fyller år och 45 är väl lite halvjämnt?
Mejkar han inte upp det då så … ja … då händer något. Som jag har 29 dagar på mig att klura ut vad det kan vara.
Ja, jag har givetvis hunnit väga mig cirka 20 gånger sedan jag öppnade paketet, därav den något kladdiga finishen på vågen. Mest i förhoppningen att jag kanske vägde mindre efter att ha bajsat eller att jag bara stod lite fel på vågen de andra 19 gångerna (det gjorde jag inte).
Jag vågar knappt fråga vad ni har fått?
Men det KAN inte vara värre än en våg, det kan det inte?
Vad fick ni?
God Fortsättning hörrni.
