Märks det att jag hatar rubriker ibland?
Först, så är det avklarat. Här var det en Peter och varg-storm. Jag väntade och väntade och väntade. Sen gick jag och lade mig och då hörde jag att det började vina lite i ventilationen. Maken gick ut och hämtade dynorna i trädgårdsstolarna, och ungefär när han kom in igen hade det slutat blåsa.
Hade exakt ingen sagt något om en storm så hade jag snarare reagerat över att det var en ovanligt vindstilla dag för att vara just här. Enda fördelen var att den verkar ha blåst bort alla moln, för idag är det sol. Som jag älskar den där stora gula lampan på himlen.
Hur gick det för er?
Sen, jag kikade in hos Mona. Och såg att hon hade de magiska jeansen på sig.
Med tanke på att hon är den största gnällröven i världshistorien när det gäller plattröven, så var hon rätt tyst när hon provade jeansen. Och nöjd. Då tog jag det här fotot.
Sen visade vi det för hennes husbonde på kvällen, och frågade om han kunde gissa om det var min eller Monas röv. Han gissade på min. Nu är ju han lite lurig så det är oklart om det var en komplimang eller förolämpning.
Men vi kan väl unisont konstatera att det där inte är en plattröv?
Min röv är bred och lång, men även den går att skopa upp i ett par Pleasejeans och få den att se någorlunda ut. Den tacksamheten man kan känna till ett stycke tyg som är sytt på rätt sätt.
Och ikväll *trumvirvel* har vi ju premiären på Montazami med vänner. Så mycket som vi har kollat på henne är ju vi helt klart del i gänget. Kvällens gäster är tydligen min sommarflirt Kicken…
Ja, väldigt kortvarig sommarflirt, med tanke på att maken satt några meter därifrån. Trist.
…och Kikki Danielsson.
Herregud vilket familjärt program det kommer bli.
Är ni redo?
