Men tydligen gör man inte det. Vardagsspänning liksom.
Jag brukar alltid ha Linnex hemma. Världens bästa liniment och dessutom i stift så man slipper grotta med fingrarna i det. Trots det kan jag inte räkna gångerna jag gjort som Granntanten.
Klabba på Linnex på axlarna, klia sig i nacken och som grandios avslutning klia sig i ögat. Dumt. Jättedumt.
Men nu har jag inte hittat mitt stift på ett tag och det där som thaiplejset har luktar så gott.
Igår när jag var där såg jag att de sålde sådana burkar. Och fick tipset att blanda det med babyolja för att använda till fotmassage. Eller annan massage med för all del. Vilket påminner mig om att han den där stökige lovade mig just en fotmassage igår, men lämpligt nog “glömde” han det och pep ner i sin älskade källare innan jag han säga “fotorgasm”.
Nåväl. Jag köpte en sån här.
Kungaliniment minsann. För att slippa ha axlarna som örhängen även fortsättningsvis.
Men jag är ju inte van vid att grotta ner fingrarna i en burk. Ändå gjorde jag just det före läggdags igår. Och axlarna tackade mig genom att trilla ner någonstans i höjd med röven (vilket kanske inte säger så mycket eftersom röven börjar någonstans under skulderbladen). Sen tvättade jag händerna och gick och lade mig.
Men jag glömde tvätta under naglarna.
Morgonen började med att jag kliade mig i mungipan, som snabbt domnade bort. Eftersom jag inte fattade varför så slickade jag för säkerhets skull lite tvångsmässigt i nämnda mungipa. Då domnade tungspetsen bort.
Avslutningsvis gnuggade jag mig i ögonen.
Det var rekordartat korkat.
Efter att ha skrubbat ögat rent från liniment med Svinto, toaborste och 80 liter vatten ihop med sminkremover kan jag nu konstatera att vänsterögat har ungefär hälften så många ögonfransar som högerögat. Och att de kvarvarande är väldigt centrerade. Samt att underlocket på ögat ser lite…misshandlat ut.
“How YOU doin’?”
Men axlarna mår finemang tackar som frågar.
