Och det skulle kunna vara så att det är jag som är boven i dramat. Människor jag är beroende av och tycker väldigt mycket om flyttar från stan.

Först var det ju Nagel-Jessica som hastigt och olustigt lämnade stan. Det var beklagligt, eftersom jag inte vågar gå till någon annan, men förståeligt.

Snart flyttar min kära kamrat optiker från stan. Hon går till och med så långt att hon flyttar från västkusten. Ända till Hallsberg försvinner hon.

Jag säger inte ATT det är så, men jag får en liten känsla av att människor i min omedelbara närhet liksom ledsnar på mig och vill lägga så många mil som möjligt mellan oss. Folk tröttnar alltså på mig och beger sig inte bara över kommungränsen, de byter både landskap och län i sin iver att komma så långt bort som möjligt?

Jag får helt enkelt se över alla mina oattraktiva egenskaper och kanske byta deodorant?

Nåväl. Idag har det varit optikerhäng igen. I jättemånga timmar (två) för att min listiga optiker Annica är mer hängiven än någon annan för att hitta något sätt att lura ögonen med kontaktlinser från att inte se dubbelt. Med glasögon är det ju inga problem, jag har ju specialglas som korrigerar det.

Vi har provat så himla mycket nu att nästa steg är dricka sig riktigt karatefull och kanske jämna ut det på så vis. Två minus blir plus och allt det där?

Idag var det finslipning av gårdagens linstest och nu har jag en progressiv lins på ena ögat och en lins med väldigt mycket mer minusstyrka än jag behöver på det andra. För att tvinga ett öga att inte riktigt vilja vara med och tala om för hjärnan att sluta envisas med att använda det. Sen slog vi på stort och käkade kroglunch igen. Två dagar i rad med finlunch är något slags rekord för min del.

Än så länge funkar det. Och det trodde jag aldrig. Jag SER. Idag har huset på andra sidan gatan en skorsten precis som den skall istället för två och det hänger inte heller två TV-apparater på väggen. Sjukt praktiskt. Då går det att leva med att inte se hundraprocentigt, i alla fall under sommaren när vissa aktiviteter inte funkar ihop med glasögon och utan glasögon är jag väldigt väldigt synskadad. Det går exempelvis inte att snorkla, åka vattenskidor, köra lite basejumping eller andra extremsporter med glajjor. Sådant som jag brukar hålla på med hela tiden på somrarna eftersom jag är en sådan våghalsig friskus.

Nu ljuger jag. Men till nöds kan jag åtminstone trampa vatten. Om det inte är för kallt i vattnet.

Men vi kollade på linserna från gårdagen igen. Nu skall ni få se de mysko färgerna igen.

Det är ju så galet fascinerande att de färger som ser totalt wild and crazy ut i burken faktiskt blir något helt annat beroende på egen ögonfärg. Och hur man totalt har glömt allt man lärde sig på kemilektionerna (var det kemin?) om basfärger och hur till exempel gult + rött = orange.

Är man blåögd, grönögd eller bara har vilken färg som helst utom just mörkt brun är ju de här linserna vansinnigt skojiga. Extra skojiga när man har så ljusa ögon som jag har. Eller ja, det beror ju helt på om man vill se ut som en katt eller inte. I normala fall brukar ju blått + gult vara lika med grönt, men har man den här originalfärgen blir det väldiga kontraster.

Det är min färg. Melerad dassblåisgrå med bajsfläck ovanför pupillen. Väldigt ljusa.

Syrran har däremot mer normalt mörkblå och färgade linser ser helt annorlunda ut på henne trots att vi ofta haft exakt samma färger på linserna. Trots det kunde jag ändå inte räkna ut att mandarin + dassblåisgrå skulle bli harlequinnougatfärgade. Jag trodde helt och fullt att jag skulle få en mandarin i varje öga.

En period för längesedan testade jag även de som är väldigt gröna. Det var inte min bästa idé eftersom det såg ut som om jag kunde skjuta laserstrålar bara genom att stirra på folk. Jag har helt enkelt hållit fast vid de mörkbruna. Ända tills maken lade in sitt veto.

Men jag hade dem när vi var i London för ett par år sedan. Det såg ut så här.

Personligen tycker jag att jag ser osedvanligt mild ut? Något som i det här fallet kanske mest beror på att jag är så rädd att jag nästan håller på att kollapsa. Jag och höjder är ingen höjdarkombination (höhö), men jag ville ju så gärna åka det där förbaskade hjulet.

Men vi kollade faktiskt på andra linser idag med. Det verkar finnas vettigare målade varianter numera. Som man inte får tunnelseende av och som inte ser ut som att en treåring har målat irisen. De var riktigt snygga. Och det hade ju varit bra om jag hade kommit ihåg vad de hette, men det gör jag inte. Låt oss fokusera på snyggheten och att de funkar på brunögat.

Ja, jag har korta naglar. Eftersom Jessica har dragit från stan och jag blev så sur att jag kapade klorna, men det var inte det ni skulle kika på. Den här linsen är ju inget för mig, men på mörka ögon skulle den ju sitta som en smäck och den fanns i alla upptänkliga färger.

För min del blev det i alla fall burkmandarin.

Den som ligger i burk tre från vänster i övre raden av linserna.

Visst är det en smula ofattbart att den färgen på lins ger det här resultatet?

Men som sagt, eftersom alla mina kompisar drar ifrån mig på grund av oklara orsaker så tipsar jag er i närheten av Hallsberg. Annica är verkligen en vansinnigt duktig och engagerad optiker. Man är verkligen engagerad om man ligger vaken på nätterna och hittar på nya finurliga lösningar för att tvinga mina ögon att sluta se dubbelt utan glasögon. Det var nämligen hennes sysselsättning inatt mellan 02.00 och 05.00 när hon ändå inte kunde sova.

Hennes pappa är optiker och var linspionjär i Sverige, hennes brorsa är optiker och så även hon, då kan man liksom inte bli annat än skitbra. Särskilt inte när hon älskar sitt jobb. Betydligt mer än vad hon älskar mig eftersom hon flyr stan.

Vad hon inte vet är att jag kommer följa efter henne till Hallsberg. Jag är trofast när jag är trygg. Åker jag till Stockholm för att fixa Simon så är det ju en piece of kaka att dra till Hallsberg med ögonen.

Just nu är det i uppstartsfas. Och Annica kommer bossa över stället från och med september på heltid. Namnet kommer bli Seger & Seger Klarsynt. Lägg det på minnet.

Vad skall vi hitta på nu då?

Och vilka mer kommer flytta från stan på grund av mig?