Jag har ju glömt summera mina första två veckor på köpstoppet och delge mina tips. För det har gått nästan läskigt bra. Tack vare (på grund av) ruttna orsaker. Men huvudsaken är väl att det har funkat antar jag?
Ni vet ju redan att jag överlevde inlämningen av datorn på stora shoppingcentrat. Eftersom jag fick torgskräck så fort jag kom dit och sprang ut igen så snabbt det bara gick.
Så, första veckan gjorde jag slut på totalt 150 kronor till mat, nöjen och snus. Plus 752 kronor till tandläkaren. Men jag antar att tandläkaren faktiskt räknas som förbrukning (nödvändigt ont – särskilt när man biter av tand och får infektion). Antibiotikan kostade just inget alls eftersom jag har frikort och matkostnaderna hölls på extremt låg nivå eftersom jag åt två skedar yoghurt till frukost, två till middag och två till kvällsmat. En del dagar skojade jag till det med lite havregryn i yoghurten för att göra måltiden mer spännande.
Nu vet jag att det faktiskt går att leva på 150 kronor i veckan utan problem. Men det krävs att man har ont i en tand samtidigt. Antar att till exempel vinterkräksjuka skulle fungera lika bra för att hålla nere matkostnader.
Vecka två inleddes med att min korthållare med bankkort och kreditkort var spårlöst försvunnet. Sådär spårlöst att jag faktiskt fick panik, för jag hade inte använt kortet sedan jag var hos tandläkaren.
Det skapade lite problem eftersom jag skulle betala för en datorlicens och jag ägnade fyra dagar åt att leta. Jag trodde nästan att jag skulle leta ihjäl mig och var helt övertygad om att jag på något vis hade tappade det under hundpromenad på torpet förra helgen, varför jag nu skulle ha gått i skogen med hundarna och viftat lite sinnesslött med korthållaren samtidigt, men till slut fanns liksom ingen annan förklaring.
Jag hade letat igenom alla jackor, kollat i alla klädesplagg, lyft på alla soffdynor och kollat ALLA Litens gömställen (dvs hela lägenheten) ifall han skulle ha råkat hitta det med sin mun. Men näe, korthållaren bara fortsatte vara spårlöst försvunnen.
Då handlar man för exakt noll kronor. Maken köpte dock ett lypsyl och yoghurt till mig, så man kan säga att jag kanske har gjort slut på ungefär 200 kronor av hans pengar under vecka två.
Igår fick jag ett regelrätt frispel över att inte hitta korthållaren och letade på de få ställen jag kunde tänkas ha missat eller struntat i för de var så himla otroliga. Jag flyttade alltså på hela soffgruppen, där det skall vara omöjligt att något mer än dammråttor ligger, eftersom den står i princip kloss an golvet.
Där såg jag något, men soffan är stor och tung så jag fick inte ut den tillräckligt mycket.
Det var mitt absolut sista hopp och när maken kom hem fick han, med hjälp av ficklampa och mandom, flytta soffan igen.
Och DÄR låg den.
Lyckan och lugnet som infann sig av att hitta den går inte att beskriva.
Det är alltså mina bästa köpstoppstips.
1) Skaffa sjukdom (tex tandproblem) som gör att inget är roligt och att all mat bör vara passerad och kunna inmundigas med sugrör eller som går att svälja utan att tugga.
2) Slarva bort alla kort. I minst en vecka. Gärna längre. Ytterligare en fördel med det är att det blir väldigt städat eftersom man måste plocka undan efter sig när man har vänt upp och ner på boendet.
Jag har alltså gjort slut på mindre pengar de två första veckorna än vad en tioåring har i månadspeng och då får faktiskt tioåringen mat av sina föräldrar.
Det skall bli väldigt spännande att se hur jag löser vecka tre.
Hur går det för er?