Boktävlingen! Den jätteroliga boktävlingen!

Tycker i alla fall jag som precis fattat tycke för bokpoesi. Som precis upptäckt bokpoesi om jag skall vara helt ärlig.

Nu skall ni vara mina alldeles egna poeter är tanken och jag skall försöka vara sådär pedagogiskt invecklad som bara jag kan vara.

Vi skall använda oss av boktitlar, minst tre stycken och max fyra och en av boktitlarna skall vara en av Mikael Nabrinks böcker. Det vill säga Patrick, Vreden, Vedergällningen, Begäret eller Psykopaten. Resterande två eller tre boktitlar är valfria. Resultatet skall alltså bli en vacker dikt. Mellan varje boktitel får man lägga till en preposition som “i, på, till” och “vid” etc. eller en konjunktion (bindeord) som “och, med” och “men”. Jag kommer inte dela upp konjunktionerna utan helt enkelt tillåta alla. Den som vill grotta ner sig i prepositioner och konjunktioner får såklart göra det, andra som bara får feeling och vill skriva tror jag kommer göra alldeles rätt och regelmässigt också.

Lite som viskleken, eller den där andra leken man höll på med som barn där man skrev en mening på ett papper och skickade vidare till nästa person som bara fick se det sista ordet man hade skrivit vilket kunde resultera i rappakalja mest. Fast det här blir ju mer som kontrollerad rappakalja tänker jag?

Några exempel då:

Det är något som inte stämmer (med), förf. Martina Haag

Psykopaten,

I skuggan av en förlorad kärlek (till) förf. Mehmed Uzum

Magisk virkning. förf Katarina Dock

eller

Min fantastiska väninna, förf. Elena Ferrante

Psykopaten (och)

Hennes enda önskan, (att) förf. Lynn Austin

Fixa pengar, annars…! förf. Lena Lilleste

eller

En man som heter Ove, (i) förf. Fredrik Backman

Full Sysselsättning (med) förf. Pontus Lundquist

Vedergällningen (mot)

Folk av en främmande stam. förf. Louise Boije af Gennäs

________________

Ni hajar? Skitroligt tycker ju i alla fall jag. Och jag kommer inte vara ensam jury eftersom jag känner er och inte vill känna mig subjektiv i någon bedömning. Jag kommer be om juryhjälp att ta fram de tre absolut bästa, roligaste, mest utstickande och vad det nu kan sluta med. För det här kan ju sluta precis hur som helst eftersom det finns gränslöst många boktitlar att välja mellan.

Har man inte böckerna i bokhyllan kan man med lätthet knappa in valfri bokförsäljningssida i webbläsare och använda sökord. Det är mitt tips. Vad det är för böcker spelar ingen som helst roll, kokböcker, barnböcker eller biografier. Eller vilken annan kategori som helst. Det är ert val helt och hållet.

Det här är kraven som sagt. Minst tre boktitlar och max fyra, prepositioner och konjunktioner får användas mellan titlarna och böckerna skall finnas på riktigt. Inga påhittade titlar. En av titlarna skall vara Mikael Nabrinks.

Eftersom det är stressig midsommarvecka för många kommer tävlingen avslutas måndagen efter midsommarhelgen klockan 23.59 och ni lägger in era finaste boktiteldikter i kommentarsfältet. Känner ni er väldigt poetiska får ni givetvis skriva flera dikter. Ju finare desto bättre och jag har en känsla av att de kommer bereda mycket nöje för alla som läser.

Vinsten är en signerad Psykopaten av Mikael Nabrink.

Det här skulle kunna vara den roligaste tävlingen jag någonsin hittat på.

Oj vad jag ser fram emot det här.

Att Bokhandlerskan och en till helt utomstående person skall vara sådana där objektiva jurymedlemmar som plockar ut de bästa har de ingen aning om än, men de lär bli varse. När jag talar om det för dem.

Lycka till. Och jag hoppas verkligen att ni tycker att det här är lika roligt som jag tycker.

Det var till och med roligt att bara snabbt peta ihop exempeldikterna som inte ens är bra, så jag är nästan lite avundsjuk på att jag är tävlingsledare istället för tävlande.

Frågor på det?

Inte det?

Då kör vi.

(Uppdatering mitt i natten; har bara lagt till konjunktioner som tillåtna mellan boktitlarna. För att rätt skall vara rätt när jag själv har med det i exempelpoesin 😉 )

Litet inlägg före tävlingen 

Maken har pimpat traktorn såg jag nu.


Vad hände med de storslagna planerna att göra den fin på riktigt?

Istället smockar han upp något lagom underhållande från typ kinesiska Buttricks i rutan och tycker att traktorn blev urtjusig.

Jag börjar tro att han var en sådan där kille som i hemlighet är deppig över att han inte hade EPA-traktor som yngre och hade grön fiberpäls på sig när ingen såg.

*mumlar sinnesrobönen*

Jodå, ut på stan kommer jag ta mig

Det är värre med torpet. För det ligger ett torp i boken, inte helt långt härifrån rent geografiskt. Just boktorpet känns inte så himla idylliskt.

Och så måste jag faktiskt be författaren om ursäkt. Utan att han ens vet om att jag har gjort något. Än. 

Först skrev han en bok för ett antal år sedan som handlade om ett självmord. En verklig händelse och en verklig barndomskamrat till både maken och författaren stod för självmordet och om jag inte minns helt fel handlade boken om Nabrinks relation till killen som tog livet av sig. Kampen att försöka hjälpa killen i sin egen kamp mot depression.

Den boken köpte maken för att läsa, men som allt annat utan bilder glömde han det. Vid något tillfälle läste jag den och den var inte så bra. Trots att den handlade om något så orimligt tragiskt lämnade den inget avtryck alls. Där och då vet jag att jag tänkte att det åtminstone var fint för de som kände killen det handlade om. Att kanske få en djupare förståelse för vad han gick igenom och lite mer kunskap om depression. Det behövs. Alltid. Särskilt i en småstad (skrev hon och kände sig en smula generaliserande …) De som blir “kvar” efter ett självmord känner sig lite delaktiga, lite skyldiga och mycket frågande. Med tanke på att jag inte kände killen som avslutade sitt liv åt helsike för tidigt saknades det för mycket i boken för att den skulle göra intryck. Och jag avfärdade den som någon slags minnesbok för närmast sörjande.

Sedan visste jag ju inget mer. Förrän Bokhandlerskan talade om för mig att samma författare, det vill säga Mikael Nabrink,  hade skrivit fler böcker. Det här har jag skrivit om förut. En bokserie om en snubbe från Strömstad som inte pysslar med helt lagliga saker, i en genre man nog kan kalla spänningsromaner? Eller? (Hjälp mig här Fru Bokhandlerska?)

Jag ÄLSKAR att läsa fiktion som utspelar sig där jag känner igen mig i omgivingen. Gärna deckare. Det finns inget bättre än suspekta typer hemma på min gata i stan (vad hette hon som sa det?). Gärna nedgrävna och ihjälslagna.

Nu kommer det stora förlåtet.

Förlåt Mikael Nabrink. Från hjärtat. För att jag läste första delen i serien och sedan avfärdade resterande två böcker för att jag inte riktigt klarade språket. Storyn däremot. Där var det mycket spännande som satte myror i skallen på mig. Efter att ha kommit till sidan 281 i Psykopaten under dagen idag är det verkligen på sin plats med en ursäkt. För nu är jag dessutom lite skräckslagen för dig och aningens rädd att du skall bli gramse på mig. Kan man skriva om den sortens vedergällning vill i alla fall jag spela med öppna kort. 

Vilken enorm skillnad från första boken i trilogin till Psykopaten!


Inget fel på storyn i trilogin som sagt, men den här petiga kärringen kunde inte fortsätta på grund av det stolpiga talspråket. 

Personerna i boken pratade ungefär som en informationsblankett från Skatteverket. 

Psykopaten däremot. Jag vill att de skall prata mer. 

Boken är riktigt bra. Samvetet över bloggen har gnagt varje gång jag har valt att sätta mig med boken istället för att tjingsa här inne.

Nu har jag tjingsat klart snart eftersom jag ämnar läsa klart boken idag.

Jag har ju fått lov att tävla ut ett signerat exemplar av Psykopaten. Nu var det i och för sig före jag sågade talspråket i trilogins första bok (nu skall jag ge de resterande två en chans trots allt) men jag tror det kvarstår.

För jag säger inte bara förlåt. Jag säger även “fan vad det här är bra och läskigt roligt att läsa”.

Med det hoppas jag att både författaren och ni förlåter mig. Nu har jag inte tid att hänga här inne mer, jag har en bok att läsa ut.

Håll koll imorgon eftermiddag. Då kommer det gå att tävla för de som vill och vågar.

Har ni det bra annars?

*försvinner snabbare än Stålmannen byter om till dräkt*

Det är inte dags för ryssvärme, snarare pälsmössa?

För idag var den stora dagen. Och skrället sjönk inte, allt fungerade om man bortser från att de hade glömt att installera en väldigt viktig del (impellern för de som är intresserade) vilket fick lösas akut. Hon är numera putsad, målad och fejad. En liten man från byn har plastat alla skador någon av oss (vem som åstadkommit vilken skada har vi valt att inte komma ihåg) har gjort under åren. Jag minns bara en av mina skador, och det var när jag blev fartblind i den lilla gula racerbåten och skulle lägga till vid badbryggan på båten när vi låg på svaj.

I tron att min fart var nästan noll och baklänges dammade jag rakt in i ankarspelet i flera knop innan jag fick i backen. Ankarspelet vek sig på mitten och gjorde ett fult hål i skrovet (pyttelitet, det var värre med ankarspelet). Det var vår första skada på alldeles skinande nya båten och maken och jag pratade överhuvudtaget inte med varandra alls på flera dagar. Inget hjälpte, inte ens att jag sa förlåt massvis av gånger, för han hörde det inte över sin tordönstämma fullt upptagen med att banna som en hund. Jag var mest bara spak. För jag gjorde även ett tjusigt bonushål i den lilla gula båten med.

Nu hade vi så många små fiffiga hål och skrapmärken i skrovet att vi till och med blev förvånade över att vi inte riktigt kom ihåg vad vem av oss hade gjort och när.

Vi är i alla fall eniga om att båtar och berg inte är en fantastisk kombination. Men det kommer hända igen. Det finns bara två olika slags sjömän, de som har gått på grund och de som kommer att göra det.

IMG_0545

Givetvis blåser det småjävlar, regnet hänger i luften och jag frös som en liten gås där jag stod på bryggan. Gåshud hade jag i alla fall, det kompletterar mina knottbett så tjusigt.

Med det sagt ber jag om ursäkt på förhand för årtusendets sämsta midsommar. Nu är det slut på 30-gradig värme och bleke, immiga roséglas i motljus och långa grillkvällar.

Någon som känner igen loggan på dörren in mot akterdäck sådär spontant förresten? Orimligt underhållande och det viktigaste vi har, klistermärket beställdes innan bläcket på köpekontraktet hade torkat.

Före det var jag och fick mina naglar omhändertagna av Jessica, som äntligen har kommit tillbaka till stan lite då och då i alla fall. Tillräckligt ofta för att naglarna inte behöver se ut som skräp längre och den här gången blev det en underbar blandning. Plain Vanilla-rosa och ormskinn. Och nu ser jag att det inte syns så tydligt där som i verkligheten, så ni får helt enkelt bara tro mig när jag säger att det är det och dessutom väldigt snyggt.

IMG_0544

Hade jag varit Zlatan hade det även varit en bild med riktigt diskret produktplacering.

Nu är det dags att binga med Psykopaten igen, lyssna på när vinden viner i fönstren, och jag har fått ett okay från kära bokhandeln att lotta ut en signerad psykopat. Boken är till och med redan signerad och redo. Jag måste bara klura på vad vi skall ha för tävling den här gången.

Hur många är med mig på bokbingon förresten?

Ni som gillar att läsa

Eftersom jag är lite tjuvaktig snoddes den här idén från instagram häromdagen. Helt nytt för mig med bokbingo, men det lät HUR kul som helst. Till och med kobingo har jag hört talas om, men det här var helt nytt och låter dessutom så mycket enklare. Det bästa måste ju vara att det inte spelar någon som helst roll var man befinner sig rent geografiskt.

Jag tänker spela i sommar. Med start NU. Typ. Kanske inte riktigt med en gång för jag kan inte sätta mig och läsa bums. Men senare ikväll.

Vi kan väl hålla varandra uppdaterade via blogg och med hashtaggen på instagram?

In med er HÄR, ni kommer till bloggen hos Strömstad Bokhandel.

Dit skall jag även senare idag för nu har ÄNTLIGEN Psykopaten kommit som pocket.

Har ni tur vinner ni ett exemplar här på bloggen med, kanske till och med signerat, men det blir en helt egen tävling av något slag.

När jag har läst den kommer jag aldrig mer våga åka in och gå på stadens gator sägs det.

(Behöver ni ställa frågor om bokbingot gör ni det på bokhandelns blogg. Såklart.)

Och nej, inlägget är inte sponsrat. Den här gången heller.

Nu spelar vi.