De där barnen växer för snabbt

Jag var borta från mina oerhört välartade (vanartiga) jyckar i en vecka. Och någon måste ha tappat Liten på huvudet under den veckan, för jag lämnade en liten raring och kom hem till ett tonårsmonster.

20131025-212822.jpg
Helt orelaterad söthetschockbild på Liten när han var Liten på riktigt.

Jag kan inte för mitt liv minnas att Stor var en sån här pest och pina. Och det var inte Liten heller, när jag åkte. Tydligen har en vecka med bara testosteron i hemmet gjort att något har slagit slint i skallen på honom. Hade han varit ett människobarn så hade han hamnat i målbrottet, fått finnar och hår under armarna under veckan som gått. Plus moppemustasch och distinkt svettlukt.

Det är helt omöjligt att gå en meter utan att ha honom klättrande, skällande och bitande. Tydligen har han bestämt sig för att det inte är någon som helst skillnad på en löptik och en löpmatte. Innan jag åkte var han en hyfsat stillsam och rätt försiktig general, nu har han gett sig den på att jag skall tröttas ut medelst juckande och suckande. Vilket driver mig till vansinne. För hur jag än vänder mig har jag röven bak, och där är Liten.

Fredagen har ägnats åt att göra jobbet som Stor borde göra. Det vill säga brotta ner Liten, bita honom i halsen och morra.

Jävla tonårsfasoner.

Vad är nästa steg? Tjat om höjd månadspeng?

Och gissa hur mycket hår man får i munnen av att bita en portugis. I alla fall en portugisisk hund. Jag har aldrig testat att bita en människoportugis, så just det kan jag inte uttala mig om.

Just nu är han gratis. Söt och gratis.

Någon som vill ha en tonårsvalp?

Apropå den där gubbfesten igår

Herrarna satt ju i badkaret och samtalade, medan jag satt på andra sidan fönstret. Alltså inomhus.

Min första fundering, undrar om de tror att fönster är ljudisolerade.

Min andra fundering, HERREGUD vilken åldersnoja de två har.

Min tredje fundering, blir man yngre om man konstant pratar om saker som gjordes för 20 år sedan (och med vilka tjejer)?

Det var som att lyssna på två tonåringar ungefär. Fast med lite mer grått hår och bukfetma.

Högst oklart hur kvällen slutade eftersom jag tog jyckarna och UGGsen och gick upp och lade mig när de började prata om att ha en nostalgigrabbsegling till Danmark. Och att göra allt det där de gjorde för 20 år sedan. Minus vissa saker kanske, om de nu är intresserade av att ha sina respektive kvar när de kommer hem.

Jag trodde jag åldersnojade lite. Eller för all del ganska mycket. Men efter att ha haft viss överhörning på deras badkonversation igår konstaterade jag att det är omöjligt att noja mer än de gör.

Gubbar är sådana jäkla kärringar.

Jag är inte helt pålitlig tydligen?

Trots att jag säger både chäcks och säckkärra.

För jag tror att det eventuellt kanske möjligen skulle kunna vara yttepyttelite mitt fel att Mona numera är Uggifierad.

Det kan även hända att det ser ut så här på mina fötter.

20131024-215936.jpg
Hunden ingår inte i köpet, han är en separat accessoar.

Jag får lite känslan att UGGsen är som Gunilla Persson. De som hatar dem älskar verkligen att hata dem.

Jag vet. För jag gjorde det med. Köpte mitt första par för några månader sen, och nu förbannar jag min envishet för att jag har slösat så många år på att motvalls leva utan dem.

Nu tar jag igen förlorad tid. Det här är par två. Det kommer även få flytta in ett tredje par. Med knappar.

Men hav förtröstan. Mitt mellannamn är ju fäschon. Och jag kommer aldrig sluta säga chäcks.

Kan ni förlåta mig?

Jag tror att ni kan det bara ni sätter fötterna i ett par. Man kan inte bli annat än snäll och mild till sin läggning med fötterna instoppade i varsitt får.

Vuxna män gör saker tillsammans

Jomensåatte jag är i Göteborg igen. Och den här dagen har haft en jäkla massa olika teman. Men vi fokuserar på den senare delen av dagen.

Under eftermiddagen när jag och lurvarna klev in genom dörren var det till att börja med kliniskt rent och städat. Och jag fick en smärre chock. Eftersom jag inte minns när maken städade frivilligt sist.

Antingen har han haft något slags fest i form av Playboy Mansion och varit tvungen att städa upp efter alla sina damer, eller så har han varit jävligt uttråkad. I ärlighetens namn struntar jag i vilket, så himla värt en Playboyfest om det betyder att han städar utan tjat. Då får han vara Göteborgs Hugh Hefner.

Sen trodde jag inte att maken skulle komma hem, men han kom hem med besked. På släptåg hade han en polare i  grannskapet. Och nu är det Playboyfest, minus boysen och de snygga brudarna. Mer kanske en gubbfest? Utan babes. För det började med att maken sa till sin kompis:

– Jamen skall vi ta och duscha då?

Och in i badrummet på nedervåningen knatade de båda. Lite rart tillsammans.

Som bonus råkar vi ha ett rätt taskigt fönster i det badrummet.

badpojkar 2

Det var lite för svårt att låta bli att trycka upp kameran i båtfönstret kan man säga. Och de där två äldre herrarna har känt varandra sen lumpen, så DE bryr sig inte ett smack tydligen. Eller ja, de kanske hade brytt sig om de hade vetat att jag fotade. Men det man inte vet har man inte ont av. Har jag hört.

Sen började gubbfesten. Nu sitter de här.

badpojkar 1

Medan jag sitter i soffan och är kollapstrött efter dagens strapatser.

Tydligen skall det bastas också.

Men om man skulle ta och dra tillbaka till Sibirien då?

Jag tror inte ens att den där gubbfesten skulle notera varken närvaro eller frånvaro.

Den där sängen på övervåningen är i alla fall galet lockande just nu. Och om jag försvinner så kanske deras babes kommer.

Men då blir det ju åtminstone städat. Så värt det.

Ölmage eller blottare?

Ni vet OnePiecen till hund som jag beställde och fick precis sekunden innan det var dags att dra till Sibirien?

Jag hann ju inte prova, och delegerade det på maken. För att vara toksäker på att de skulle bli baggy och matchande på jyckarna tog jag den absolut största storleken. Tanken var att om det är stor-störst så borde det vara beräknat efter en Grand Danois eller någon annan ponnyliknande hundras. Mina väger runt 20 kilo och går till knäna. Det borde ju varit safe. Och det stod ju inget på hemsidan i form av storleksguide.

Mhmm. Tydligen diskrimineras även hundar när det gäller klädstorlekar. För det blev så här enligt maken (ja, han är en skitkass fotograf och nej min hund är ingen alien).

20131024-113803.jpg

Den gick att knöla på Stor, som har lite mer tålamod än Liten. Men som synes var det bara att fetglömma att få upp dragkedjan. Så han ser ut som en liten hundblottare. Eller som jag tänker mig att en lätt (?) överviktig snubbe i nätbrynja ser ut när han kollar på Sportnytt eller Tipsextra med en mellanöl i handen.

Det finns alltså ett size zero-ideal även för hundar.

Enligt den här storleksguiden bör man alltså vara en liten pimpinett, på gränsen till undernärd, chihuahua. Som störst en lite sälformad papillon med sambofett.

Visa mig den hund som får på sig XS.

Eller är det meningen att man skall ha dvärghamster i OnePiece?

Så det där med att hänga i soffan med matchande jyckar hela vintern sket sig kapitalt.

(Synden straffar sig själv när man försöker förnedra sina älsklingspojkar?)