Okay, jag har fattat – majoriteten av er tycker att jag är vrickad. Och att det tydligen inte är normalt att drömma som jag gör.
Må era anus gro tänder och äta upp er när ni sover!
Efter en heldag på uppfostringsanstalt kör vi ett annorlunda inlägg. Och det är inte jag som varit PÅ anstalt, det är jag som har varit själva anstalten. Jag har försökt uppfostra den här uppkäftiga typen medelst bitande i nacke och öron.
Visst ser han ut som en slyngel? Som bonus ser han dessutom ut att komma från Stockholm, heta Leffe och vara gängledare. Uppkäftigheten lyser i alla fall igenom under snedluggen.
Jag vet att ni är ett gäng som gillar hundar och vill att jag skall skriva mer om hundar i både allmänhet och synnerhet, och inte bara när de biter sönder mina glajjor så jag får ställa in Barcelonaresor och andra liknande “skojsigheter”. Men eftersom jag lever och andas hund så är ju det ett normalstadie för mig.
Så jag tänkte leka Barbro Börjesson (som jag lite tyst säger att jag ogillar eftersom jag inte är för uppfostringsmodellen som handlar om bestraffning utan gillar belöningsmetoder mer). Men för en kväll kan jag vara Barbro. Eller Fråga Barbo för all del.
Fråga bara inte om uppfostran. För det vet vi ju vid det här laget att det inte är min starkaste gren. Äsch, ni får fråga vad som helst. Så sätter jag ihop det till ett inlägg.
Nu kommer det bli oerhört pinsamt om det blir helt tyst och det inte kommer en enda fråga. Och det känns så.
När fick jag hybris liksom?
(Fast jag vet när jag fick det; när Mona sabbade Plain Vanillas kassasystem. Men det var ju inte direkt hundrelaterat)
Shoot.
// Den vrickade
Humlan says:
Äh inte är du vrickad, bara lite annorlunda… 😛
Jag har inte hundar, men skulle gärna ha en. Problemet är att jag inte kan garantera att jag är bra nog gå ut flera gånger om dagen, vecka ut och vecka in… så länge jag inte har den nivån så blir det naturligtvis ingen hund… men det vore trevligt! Men just nu kommer jag inte på så många frågor, men jag vill gärna bli underhållen med söta bilder (fast svart- och långhåriga hundar är inte lätta att fota), trevliga historier och kloka ord om hur man väljer ras (där kom ju en fråga!) t.ex.
Nu ska jag fortsätta att kurera min halsfluss… jag åkte ju till Småland när du kom till huvudstaden och det var tydligen farligt att umgås med smålänningar och västkustbor, jag kom hem med en ilsken bakterie!
maggan says:
Hur ska man kunna uppfostra en sån gullig buse. Uppfostringsanstalt i södra Norrland kanske?
Få höra vem som har den starkaste viljan
Karin says:
Ok,game on baby….vad gör man med en tik som lyfter p benet när hon kissar?eller en hanhund som sitter ner…. Och dessutom är sjukt rädd att gå ut sista kvällskissen i trädgården när det är mörkt-ja han är mörkrädd- men vaf.och sen….tadaa någon som tror att han är döpt till godis,det är det enda som fungerar p inkall,å så sen råttisen(jack R)som tror att hon bestämmer över alles….herregud sån circus det är här ibland…..men som jag/ vi älskar dom,är värt hur mycket som helst.Qqdu köpte en massage/vibrator(haha) till fötterna var den bra el blä?
Karin says:
Sry,en com till.dom heter inte Leffe numer,enl en bra insatt person slutar namn numera på y,ie.och nej jag har inga fördomar.
Lina says:
Sorry, inga hunduppfostringsfrågor här… Jag är kattmänniska!
Men en liten reflektion bara. Är inte lillvovven ruskigt lik Anders Timell?! (Naturligtvis till Litens fördel… =-P)
i min värld says:
Jodå här har passerat ett antal hundar i olika skepnader, från Jack Russell till Vinthundar, men just nu är jag hundvakt till en blandning av schäfer o rottweiler (jo jag vet vilken kombo alltså) han tror jag är jävligt dum i huvvet eller så är han jävligt smart som bara skiter i mig, Tveksamt vilket det är faktiskt.
Maken till ofokuserad hund har jag fan aldrig varit med.
Jag vet icke hur jag ska göra för att få honom att lyssna och då har han ändå öron som inte bord hindra ljudet som spanielnarna (stavning på det?) har.
Enda gången han lyssnar är väl när man mutar honom med godis och enbart för att få godiset sen är han lika ofokuserad o döv igen.
Det jävligaste i den här soppan är att jag som utbildad agility/lydnadsinstruktör inte kan få hundfan att lyssna på mig utom möjligen med en godisbit i näven o knappt det.
Liiiite jobbigt när hunden är ute o går promenad med mig och inte tvärtom.
Den här natten var jag färdig att strypa fanskapet, vandring från ena ändan av sovrummet till den andra i timvis innan han gav upp o la sig ner, i morse (svinottan) vaknade jag av en hundnos i ändan och då låg ändan på mig vänd inåt sängen = han låg alltså i sängen hos sambon som stönade o stånkade för att han inte fick plats i sin säng.
Behöver jag säga att det ska bli skönt när sambons dotter hämtar tillbaka åbäket, och ja hon har väl ungefär lika stora problem och där är nog det största problemet hon själv och uppfostran av hunden som icke existerar.
MissK says:
Känner med som Humlan… Ja ang att ha hund lr inte alltså 🙂
Vet inte heller om jag skulle gå ut med den alltid tillräckligt plus att eftersom jag jobbar en hel del så blir den ensam väldigt mycket så då tycker jag det är synd att skaffa en hund
Annars hade jag gärna haft en hund helst nån Labbe lr golden
En annan hundfråga e varför nån liten(fast fullvuxen) hane (jag inte minns rasen på, men nån mopsaktigtliknande) står på sina framben när han gör sina behov istället för att lyfta på ena bakbenetsom de flesta andra hundar gör ?
Annelie says:
Ingen hunduppfostringsfråga, men en rasdito; vad gjorde att du valde just portisar och är de som du tänkte dig. Det är alltid kul att få veta lite mer om raser, från mattar och hussar som kan berätta lite utöver det som står i rasbeskrivningarna.
Victoria says:
Åh. Ja. Det gör jag gärna, eftersom just inget alls stämmer med rasbeskrivningen när det gäller de här två stollarna. Det blir ett eget inlägg såklart 🙂
(Och bra tänkt, jag suger på uppfostran, så alla hunduppfostringsfrågor jag eventuellt svarar på bör man göra helt tvärtemot på)