Jo, du har rätt Majabella, han är en morsgris. Hundar gillar väl saker som luktar jävligt illa, och är alldeles mjuka och luddiga mot gommen.
För det här är kvällsritualen. Jag förbereder för läggdags, Stor vässar tänderna och skall absolut inte gå och lägga sig, men Liten hämtar… något…springer före in i sängen och lägger sig på min kudde och väntar.
Jag kommer in och möts av den här synen.
Make och Stor ligger och tittar på TV, Stor blänger med nyvässade tänder ifall jag skulle få för mig att tvinga in honom i sängen. Han har lite taskigt kvällshumör.
Men bättre sällskap än det här kan man inte få. Eller jo. Kanske om Robbie Williams hade legat på kudden bredvid med den andra tofflan i munnen.
Sen säger jag, som varje kväll: “Flytta på dig lite”.
99 kvällar av 100 gör han ett kaninskutt över till den andra kudden så vi kan samsas i sängen. Igår var det tydligen kväll 100, för han makade sig bara någon centimeter. Då får matte ta det hon får, vilket betyder fem centimeter kudde och enorma mängder hundkel med ansiktet i Litens mage.
Det är inte fy skam det heller.
Och just det. Jag premiärbadade igår. Mest för att jag blev så rädd när maken skojbråkade och fejkade att han skulle putta i mig, så istället välte jag ner i vattnet på alldeles egen hand. Samtidigt som jag illtjöt så högt innan storplasket kom, att litet ledset kusinbarn faktiskt slutade vara ledset och började gapskratta istället.
Skadeglädje kommer tydligen väldigt tidigt i somliga familjer.
Det ledsna kusinbarnet är tre år.
Men jo, jag har badat. Och även simmat omkring.
Det betyder att det är sjukt varmt i vattnet, för jag är en badkruka.
Vad har ni för morgon- och kvällsritualer?
Inkluderar de tofflor, nackskydd och fåniga hundar?
