Sent omsider kom han hem, efter att ha spenderat timmar på Ikea (jösses så glad jag är att jag inte var med) på ett sprudlande glatt humör. Oroväckande glatt. Givetvis hade han spankulerat på fler avdelningar än bara garderobsavdelningen, men än så länge vet jag inte var han befunnit sig rent geografiskt i varuhuset.
Men vår lille apportör fick en alldeles egen fotboll, som han vägrade släppa. Det var kärlek vid första ögonkastet. Eller vid första munkastet, kanske man skall säga när det handlar om munhundar. Liten fick bollen och sedan satt han som en staty i soffan med den i munnen.
När Stor kom i närheten morrade han så lågt att det knappt gick att höra. Stor hörde det i alla fall inte, men Liten är inte en högljudd vaktare. Släppte gjorde han inte i alla fall utan fortsatte att stolt att stillebensitta med den i munnen. Sådär så det inte gick att låta bli att le lite åt honom.
Så jag filmade. Trots att det inte är optimalt att filma svart hund när det inte är dagsljus. Men bollen syns ju.
Man kan sammanfatta det med “den som gapar efter mycket mister bollen men får ett ben istället”. Ungefär.
Sen kvistade maken glatt upp i trean med orden “jag har köpt lite mer, men vet inte vad du kommer tycka så jag går upp och monterar”.
Klockan 22:00?
Han kom ner igen halvfem imorse och då vaknade jag när han dödstrött kastade sig i sängen med orden “vi får kika imorgon, jag hoppas du kommer gilla det jag köpte”. Fortfarande på ett orimligt glatt humör?
Sedan dess har jag varit vaken, men inte varit uppe och tittat. För jag väntar på att han med nattskiftet skall vakna eftersom han vill gå med. Med skräckblandad förtjusning (eller förtjusande skräckblandning) väntar jag. För det kan vara precis vad som helst med tanke på att han är som en unge i en godisbutik på Ikea.
OM han har köpt garderober så vet jag att de inte är monterade. Känner jag honom rätt har han monterat ihop alla “överraskningsprylar” under natten. De eventuella garderoberna är sekundära.
Och han kan ha köpt hur mycket som helst med tanke på att han faktiskt tog med sig släpkärran ner.
En skitnöjd familjemedlem har vi ju i alla fall och det är Liten. Bollen var ju som synes värsta bästa grejen.
Ursäkta mig medan jag går och nervösbajsar lite.
