Nu skall vi prata köpstopp

Och om ni undrar över tystnaden så beror det på att jag har varit strängt upptagen med att sitta på händerna och visakortet samt INTE surfa på nätet.

Just nu är det svårt att vara sådär stoisk och deleta varje nyhetsbrev, jag erkänner, den senaste veckan har jag gluttat i nyhetsbreven.

Dessutom är det skitsvårt att ta sig in och ut ur lägenheten förbi affärer. Var det exempelvis verkligen nödvändigt att anamma ytterligare en amerikansk grej som Black Friday? Nu måste jag arga av mig lite här, jag ÄR verkligen extremt amerikaniserad eftersom jag har spenderat orimligt mycket tid där, men det är trams att importera högtider bara för köpmännen. Halloween har jag fortfarande inte accepterat och jag väntar fortfarande på äggat hus eftersom jag är surkärringen i området.

Men Black Friday? Verkligen? Vi firar inte ens Thanksgiving och DET är en högtid vi aldrig någonsin kommer att kunna importera. Dessutom, om jag nu skall väga in lite politik i det hela. I Sverige anammades det såklart för att vi skulle få det extra svårt under köptstoppet (hej hybris) (eller kanske mer för att köpmännen skulle få en extra tidpunkt med rea). I USA är inte det grejen, med en generell rea. Där är det VERKLIGEN ett prisras på vissa utvalda prylar och det är inte en lugn och sansad rea. Det är lätt att sitta i glashuset och förundras över de som sitter ute och köar nattetid för att vara först (bara en sån sak, det gör vi inte heller här), men där handlar det om familjer med taskig ekonomi på riktigt, vars enda chans att kanske kunna handla något speciellt betyder att de får sitta ute och frysa röven av sig. Det finns ingen rea av den sorten i världen som hade fått mig ur soffan för att sitta ute och frysa.

Där är det en klassfråga med Black Friday. Här är det en skojsig rea som översköljde min inbox med reareklam och vissa svårigheter att gå förbi skoaffärer. Men jag gjorde det.

Nu har det gått lite drygt en månad och det börjar kännas.

Jag vågar INTE gå ut på stan och fika. Eller som stymodern som ville ha med mig ut både i fredags och i lördags. Jag förklarade att jag hade frivilligt köpstopp, hon tittade medlidsamt på mig och sa “men gud vad DET låter trist då”, och så gick hon på stan utan mig.

Ja det var det just då. Och den medlidsamma blicken och kommentaren framkallade nästan tårar i ögonen på mig i ren tyckasyndommigsjälv-känsla.

I vilket fall som helst så vill jag bara säga att det just nu är SVÅRT.

Jag vill verkligen scanna utbudet i varenda fysisk butik och onlinebutik som jag älskar och köpa allt.

Det tog alltså en månad för abstinensen att slå till på riktigt.

Hur går det för er och abstinensen?

Proudly Presenting Julbåten

Vi pyntar ju båten varje år och det började väldigt småskaligt eftersom vi inte var ute efter själva pyntet, vi var ute efter att kunna gå in och kika på webbkameran från huset i Gbg för att kolla så att strömmen inte hade pajat. Pajad ström betyder att den där propellern vi har under båten för att det inte skall kunna bli is runt båten slutar funka och även om båten klarar lite is så är det inte så himla BRA. Det är i alla fall en av de viktigare anledningarna till att det är obra om strömmen lägger av.

Första året körde vi igång lite diskret med en enkel julstjärna i fönstret på båten. Huvudsaken var ju att ljuset syntes i webbkameran när det var mörkt och det gick att konstatera att strömmen var up and running.

Men varför hålla sig till en simpel julstjärna liksom? När både jag och maken ÄLSKAR blinkade ljusslingor och gärna saker som sticker i ögonen på folk. Året efter kläddes båten i blå ljusslinga. Året efter det kläddes den i ännu mer ljusslingor, som blinkade, i olika färger. Och så har det eskalerat efter det.

Förra julen skulle ju båten få The Pynt of All Pynts. Maken köpte den två meter höga tomten från USA och var glad som en speleman när vi testade den hemma.

bild 2(4)

Den har hulahulakjol liksom. Den är helt enkelt oslagbar.

När det väl var dags att pynta blev det årets storm, fyra helger i rad blåste det så mycket att det faktiskt inte gick att sätta upp en tomte som måste ha varmluft för att stå upp och dansa och vinka. Sen blev det julafton och efter julafton var det tydligen PINSAMT att pynta enligt somliga. Alltså jag vet inte om ni minns det, men JAG var inte enig alls. Det var trams. Vi behåller ju ändå alltid vårt båtpynt till långt in i mars och det slutar vara sådär mörk och eländigt.

I vilket fall som helst så kunde inte ens vilda hästar övertyga honom och det var första året båten bara låg och såg skittråkig ut hela vintern.

Men nu är det alltså gjort. Samt att vi har möblerat om lite bland båtplatserna så vi ligger med aktern in mot bryggan och fören mot strandpromenaden. Så det kanske var meningen, eftersom tomten skulle stå på just fördäck och förra året hade den ju fått vinka och dansa åt fel hål. Det hållet som den inte hade synts mot hela strandpromenaden.

I år dansar den och vinkar mot just strandpromenaden = positivt.

För säkerhets skull hade det även beställts fem extra rullar med led-slingor. Ifall de gamla inte skulle räcka (som har lyst upp båten som ett kärnkraftverk ungefär, men man vet ju aldrig faktiskt).

Pyntning är nu ÄNTLIGEN avklarad. Efter ett års försening.

När jag stod på en helt tom strandpromenad och fotade båten kom en endaste liten hurtfrisk motionerande människa förbi. Hon tvärstannade mitt i sin joggning, tog fram mobilen och ställde sig och fotade båten hon med. Då blev jag extremt fnissig. Man undrar hur många kort folk kommer ta på den och vad exakt de kommer tycka om den. Jag gissar att folk kommer fota och förfasa sig.

För så här ser den ut.

DSC00349

Den är så nedrans vacker att jag blir alldeles lycklig. Nej, jag är inte ironisk. Jag är på riktigt barnsligt förtjust i blinkande lampor och numera även dansande hulatomtar. Ju mer “Ett päron till farsa firar jul” desto bättre liksom.

Men eftersom ljusen epilepsiblinkar räcker det ju SÅKLART inte med ett foto. Nejdå, det blir såklart film med.

Något extra skall ni väl få för att ni fick vänta ett år och nu en dag extra.

 

 

Sen blir det ju lite mörkare med film eftersom jag filmade med telefonen. Men just det kan jag dessvärre inte göra något åt.

Just nu älskar jag båten igen. Och tycker jättesynd om alla som har sina båtar på land och inte kan göra så här skojsiga saker med dem på jul.

Och så undrar jag hur länge tomten får stå orörd på båten.

Nu kan ni dessutom ha järnkoll via webbkameran om vi har ström eller inte. I dagsljus ser det inte ut som att tomten är en tomte genom den kameran dock, det ser snarare ut som om det står en jättestor snopp på båten.

Jag tänker inte ens fråga OM ni tycker det är vackert, jag tänker fråga HUR vackert ni tycker att det är?

Och då menar jag inte webbkamera i dagsljus utan kvällstid via foto och film.

 

SORGLIGT FAKTISKT

Ja, när det är säsongsavslutning av Hollywoodfruarna får man skriva med versaler faktiskt.

Har ni kommit på vad vi skall göra hela resten av höstvintern för att överleva än eller? Jag tror nämligen att det är time warpen mellan klockan 20:00 och 21:00 som hjälper oss från att åka rakt in i det svarta hålet.

Medan vi väntar på timman som skall gå extra fort kan jag berätta två saker. En skittaskig (mot er) och en lite taskig (mot Liten).

Idag upptäckte jag att Liten, som i normala fall har en högst normal hundläpp (dvs svart och hårig), inte hade det längre. Halva var rosa utan hår.

DSC00330

Och jag har inte den blekaste aning om vad han har gjort, men det ser nästan ut som ett skavsår. Eller brännsår. Utan att det är något direkt sår även om han är lite lite svullen.

Jag gissar att han har gjort någon typisk Liten-grej och knatat in i gallret som skyddar elden i gasolvärmaren. Men det stämmer inte i alla fall eftersom han inte är särskilt sårig. Han har bara tappat sin svarta, fina läppfärg och mustasch på ena sidan. Hundskrället vägrar ju dessutom svara på vad han har gjort.

Nåja, vi får se om färgen växer tillbaka så jag slipper tycka att han ser så KONSTIG ut hela tiden.

Den andra saken är … och nu kommer ni mörda mig långsamt. Båten är pyntad. Tomten är uppsatt och står så glatt och vinkar till alla på strandpromenaden. Och med alla menar jag ingen eftersom det är ganska tomt kvällstid på vintern.

Och jag har både filmat och fotograferat.

Men ni kommer inte få se det förrän imorgon bitti för vi kan inte både fokusera på “The Gunilla” och vinkande tomtar så här en halvtimma före programstart.

Ja, jag hör att ni svär så det osar över mig. Och jag bara fnissar.

Jag LOVAR att lägga upp julbåten det första jag gör imorgon bitti, så om ni hänger på låset vid åttatiden så får ni se.

Nu skall vi fokusera på säsongsavslutningen, gråta en skvätt och fundera över vad vi skall sysselsätta oss med framledes.

Alla förslag emottages med tacksamhet. Och det är ingen idé att tjata om julbåten.

NU KÖR VI … för sista gången år 2014 (där trillade en liten tår ned för kinden)

Inlägg nummer 1000

Fyrverkeri

 

Herregud, chocken när jag av en slump upptäckte att jag var på inlägg 996 häromdagen. Och vilken tur att jag upptäckte det, så vi verkligen kan fira.

Frågan är väl bara HUR vi firar?

Antingen får det ju firas genom att jag gör något jag verkligen aldrig gjort tidigare. Eller så får ni göra något för mig?

Men då borde jag ju ha tänkt på det innan jag skrev inlägg 999 liksom. Nu är det ju försent.

Så jag skall göra något jag ALDRIG gjort förut, jag skall svara på en blogglista. Sent skall syndaren vakna.

Namn: Victoria
Ålder: 44 (hur har det gått till???)
Längd: 178 cm över havet
Sko-storlek: 42. Fast 39 på Birkenstock. Är sjukt stolt över att jag bara har 39 på Birkenstock och därmed kommer under 40.
Född: Trollhättan
Bor: Strömstad
Gör just nu: Bloggar och lyssnar på grannen som spelar Avicii (vilket är en gigantisk skillnad med tanke på att han brukar spela storbandsjazz)


Allmänna frågor.

Nämn tre bra egenskaper hos dig själv: Generös, omtänksam (sweet lord vad det är svårt att skriva positiva saker om sig själv) och ganska bra på många olika saker
Nämn tre mindre bra egenskaper hos dig själv: Tidsoptimist, uruselt morgonhumör, expert på att skjuta saker på morgondagen


Vad är du rädd för: Dockor (ja på riktigt, min enda fobi, skall skriva om det någon annan gång) och att något skall hända mina djur
Vad är du mest nöjd med hos dig själv: Eh…att jag är sälformad. Och att säl är en form?
Det roligaste jobbet du haft/har: Garderobiär/dörrvakt på Gbg:s flashigaste krog slutet av 80-talet. Jobbet kanske inte var världsroligt, men allt annat runt omkring var det.
Har du körkort och egen bil: Alltså vad är medelåldern på blogglistor? Ja. Givetjävlavis?
När tar du ditt körkort: … … …
När grät du senast: Förra helgen tror jag
När skrattade du senast: Någon gång innan det blev höst. Jag skrattar inte på hösten. Ingen borde skratta på hösten.
Vem åkte du bil med sist: Min lagvigde
Vem åt du mat med sist: Min lagvigde
Vem sov du hos sist: Men seriöst?
Vem sov hos dig sist: Liten sov HOS mig sist. Närmast i alla fall.
Vad var du rädd för när du var liten: Dockor (japp, redan som skitliten)
Vad ville du, som liten bli när du blev stor: Statsminister (helt sant, var mitt första svar när alla andra svarade prinsessor och poliser)
Hur många gånger har du besökt ett sjukhus när du själv varit patient: Åt helsike för många. Oräkneliga.
Värsta smärtan du råkat ut för: Det är ett tecken på att vara gammal när jag inte kan välja va?

Något som gjort dig riktigt glad i ditt liv: Jyckarna. Alltid jyckarna.
Någonting som gjort dig riktigt förbannad och ledsen någon gång i ditt liv: HAHAHAHAHAHA! Nej inget alls. Absolut inget alls (där bröt jag mot höstskrattregeln, men hånskratt räknas inte)
Har du någonsin sportat: Ja. Även om det är svårt att tro. Men jag har ridit och spelat handboll rätt seriöst.
Någon du ser upp till: Alla svindriftiga nördar som Steve Jobs och Mark Zuckerberg.
Vad finns alltid i din handväska: HAHAHAHA igen! Lättare att fråga vad som inte finns i min handväska alltid. Mjölk. Det finns aldrig i min handväska.


Har du varit utomlands någon gång: Ja, plenty gånger
Vilken plats var finast: Det står lika mellan Key West och Railey Beach
Största stad/städer du varit i: Miami, New York, Bangkok, Toronto, San Fransisco, Barcelona, Berlin alltså jag slutar där, jag har för många städer eftersom jag är äldre än 12 år och gör en blogglista


Lite mer personliga frågor.

Har du någonsin tagit eller provat droger: Njet. Är en av de få i min årgång som aldrig testat något annat än alkohol tror jag.
Rökt: Japp
Snusat: Jättejapp, eftersom det räddade mig från rökningen
Druckit: Eh ja.
Har du piercing eller tatuering: En hoper tatueringar och en borttagen navelpiercing.
Hur ska en kille vara/se ut för att du ska falla pladask: Han får gärna se ut som Ian Somerhalder, vara lika händig som Ernst fast utan Ernsts personlighet.
Finaste komplimang du fått: Jag får aldrig random komplimanger. I kid you not. Har aldrig ens blivit kvartitre-raggad på krogen med lögnaktig komplimang. 99,9 % av alla komplimanger jag har fått kommer från bloggen.
Har du sårat en kille riktigt ordentligt någon gång: Dessvärre ja. Inte mina stoltaste ögonblick.
Har du blivit sårad av en kille riktigt ordentligt någon gång: Jamen gissa. Vem har inte det?

Antingen-eller-frågor:

Storstad eller landet: Båda delarna tacksåmycket.
Hamburgare eller pizza: Pizza
Kött eller fisk: Båda
Hund eller katt: Båda
Aftonbladet eller Expressen: Va? Är det två olika tidningar? AB då’rå.
McDonalds eller MAX: McD
Vin eller Öl: Öl
Charter- eller skidsemester: Charter. Nu gärna. Precis exakt nu med hemkomst i ungefär april?
Sverige eller Utlandet: Båda
Sport eller nyheter: Nyheter
Hockey eller fotboll: Hockey
Ljushåriga eller mörkhåriga killar: Skalliga

Sommar eller vinter: Sommar
Vår eller höst: VÅR
Flyg eller tåg: Beror på om jag skall till Bangkok eller Borlänge
Bil eller buss: Bil

Okay, nu förstår jag verkligen varför jag aldrig har gjort någon blogglista tidigare. Men där rök den oskulden, något var jag ju tvungen att hitta på.

Sen vet jag KNAPPT om jag vågar skriva detta. För förra året när jag skrev det gick det åt fanders. Men jag chansar.

Imorgon är planen att vi skall julpynta båten. Med alla våra miljoner ljusslingor.

Och tomten.

SOM jag ser fram emot det.

Next stop: 1001

Snart är det över?

För det första, tipstack till Anna i kommentarerna, jag visste inte om att Gunilla hade fått lite extrahybris.

 

 

Bara titta på den. Hela. Det är värt det för man fnissar jättemycket. Sen undrar man om GP faktiskt är en tillräckligt bra skådis för att komma undan med att spela ett vedervärdigt as i Svenska Hollywoodfruar. Inte helt omöjligt faktiskt.

För det andra, DET ÄR JU FÖR BÖVELEN SÄSONGSAVSLUTNING IMORGON?

En sorgens dag. Jag hade ingen aning om det heller.

Kan någon tala om för mig hur jag skall ta mig igenom resten av höstvintern utan Gunilla och er på tisdagar?

Jag bara undrar?

PS: Det här är post 999 sedan starten i mars 2013. Nästa post är alltså den TUSENDE posten.

Det måste ju även firas på något sätt.

Något slags bombastiskt inlägg?