Och efter fem minuter är jag redan sur på SJ

Ni vet det där fria internätet de har i första klass? Jomen nörden packade upp dator och alla manicker för att jobba lite (kanske), och sen kolla på film med hörlurar (tyst avdelning).

Den här bilden öppnades när jag loggade in på SJ-nätet.

Screen Shot 2013-10-18 at 1.37.19 PM

Fritt min rumpa. 10-20 minuter film. Så det är lika bra att göra slut på det redan nu genom att lägga in lite bilder. Men med det här så fattar ni att jag är ombord, och att jag bara eftersvettas en smula. Samt att min väska är så tung att jag inte kunde lyfta på den själv utan fick spela ut “jag är kvinna och oerhört vek-kortet”. Vilket var sant i och för sig.

Å ANDRA sidan gissar jag att mina medpassagerare tror att jag rymt från någon slags anstalt, eftersom jag stod och höll i min kuddnalle. Jag såg allt att de stod och fnissade åt mig i klunga, med efter så många år med Teddy har jag vant mig. En dam tittade lite medlidsamt på mig och sa att den var fin. Jag höll med.

bild 1(2)

Sen vill jag bara upplysa alla domedagsprofeter om vädret på västkusten. För så här såg det ut på Centralen i Gbg.

bild 2(2)

Sol. Blå himmel. Noll nederbörd.

Men jag lyssnade, och dumpade inte bara två par skor, utan även lite byxor och tröjor hemma. Kanske mest för att det blev väldigt fullt i väskan. Nu återstår bara att se vad jag har glömt. För alltid är det något. Tandkräm brukar vara en väldigt glömbar sak i mitt liv, så även tandborste. Men det märker vi senare.

Och slutligen, titta vad som kom i posten innan jag drog hemifrån.

bild 3(1)

Jag hann inte packa upp dem och prova, vilket är galet deprimerande. Nu är det bara att hoppas att husse sköter sig och provar samt langar över foton. Nu kan jag bara ana tjusigheten.

Och där har jag antagligen gjort slut på SJ:s fria internät. Så nu skall jag luta mig tillbaka, andas med magen, sluta stressvettas och kanske sova lite. Eller läsa. Det får i alla fall bli en aktivitet som inte suger nät.

Hej Sibirien. Jag är på väg. Och passerade precis gränsen till Norrland eftersom vi stannade i Alingsås.

PS: Jag har fått säckvis med spam i ett par dagar, och kommer aktivera spamfiltret igen. Om någon får problem med att kommentera, skicka ett mail är ni snälla. Ibland fungerar saker inte riktigt som man vill.

Ni vinner

Eftersom jag har fått varierande rapporter om snö och jävligt kallt där uppe.

Jag vill bara meddela att jag gick i bara tisha och skjorta i söndags kväll på den här sidan landet. Och nu skall jag bädda in mig i dunjackan för första gången i år.

Vad ni vinner? Jag dumpar skorna som inte funkar i snö och slask. De får stanna hemma. Precis som ni sa.

Men istället kanske mina eskimåkängor åker med.

Jag VÄGRAR frysa.

Och nu bör jag skynda mig lite. För jag har inte gjort ett smack, förutom att ta fram kläder och slängt i en hög. Resväskan står framme med.

Det skall packas, förlossas, duschas, plattas, kläs på, plockas undan, rasta hundar, sminkas och sen åka. Om två timmar.

Jomensåatte, det kanske är dags att unplugga tummen lite?

Vi hörs på tåget.

Nu skall vi prata skor (och ångest)

Nu har jag plockat ihop en hög med alla världsviktiga saker som MÅSTE med. Och det är en rätt gedigen hög som ligger på bordet. Maken kom hem och talade om för mig att jag var dum i huvudet, och fem minuter senare sa Mona ungefär samma sak. Min omgivning har alldeles för höga tankar om mig.

OnePiecen ligger i tvätten och maken skall rota fram den största resväskan han kan hitta. På hjul.

Den förlorade höger-UGGen dök upp. Från var vet jag inte, men efter någon timma kom Liten knatande med den i munnen som om han hade haft den där hela tiden, och jag bara inte hade sett den. Reseskor räddade.

Sen kom den stora krisen. Trodde jag hade glömt mina nya blingtröjor från PV ihop med skinnbyxorna, och letade ihjäl mig efter dem med. Överallt utom i garderoben letade jag. Och i garderoben låg de. Då hade jag redan hunnit jaga upp maken för att han skulle leta i bilen, och talat om för Mona att det var katastrofvarning eftersom jag inte hittade dem.

Nu kommer vi till skoavdelningen. Som jag har minimerat till fyra par. Plus UGGsen (om de nu inte springer iväg i en hundmun imorgon igen). Men de är åk-skor.

Här är vi nu.

bild

Helst skulle jag vilja ha mina knähöga boots med också, men kan inte riktigt rättfärdiga det.

Gissningsvis kommer jag gå i bootsen och UGGs en hel vecka. Och OnePiece. Men det kan man inte veta.

Men jag har inte packat skoteroverallen än. Och broddar kommer jag väl få köpa, eftersom jag tydligen skall åka till andra sidan polcirkeln.

13:35 skall vi dessutom blanda in SJ i leken. Snö på spåret? Löv? Motvind? Regn?

Jag kanske inte har drabbats av den största krisen än, eftersom jag inte klivit på tåget.

Men ni får åka med. Tyst avdelning i första klass. Nån som håller mig sällskap?

Jag vet vad jag INTE skall packa i alla fall

Mina UGGs. De älskade älskade skorna jag har ute som inne, tofflan som är helt egal att gå med utomhus. Mina åkatågochsova-skor.

För de där omkringbärande hundarna har gått väldigt mycket omkring med högerdojan så den verkar ha upphört att existera. Om jag hade på mig dem när jag gick och lade mig igår, eller ja inte NÄR jag gick och lade mig utan snarare till jag gick och lade mig, och den ena är borta idag. Var har den tagit vägen då?

Antingen är det en jävligt filosofisk fråga eller så kan man undra vad de har pysslat med de tidiga morgontimmarna. Jag hittar den alltså inte på riktigt, och jag har letat överallt. Enda förklaringen är att de har ätit upp den, eller skickat den med husse. Finns inte ett spår av den.

Så jag skall tydligen inte ha några UGGs. Vilket är en smärre katastrof.

Sen får jag vatten på min kvarn, att allt ovanför Alingsås är Norrland, för somliga skrev att det skall snöa i Stockholm i helgen. Det snöar inte på sensensensommaren. Jag går inte med på det. Vi är ju för bövelen fortfarande ute och åker båt. Och så skall det snöa?

Jag visste inte att jag skulle passera någon polcirkel på vägen dit?

Och så läser jag hos Mona att det står en säng på tvären i trappan hos dem på grund av mig.

Jomensåatte det här känns ju som en finfinhelg. Inga UGGs, skoteroverall och avstängd trappa i finhooden.

Jag har ju inte ens åkt än?

Inte vilken fraktur som helst minsann

Den där nageln som är lite “frakturerad”, som jag envisas med att laga med gellack och lim, den rök igår igen.

Nageln överlevde alltså ett möte med nio små håriga murbräckor och ett antal vuxna vovvar, men igår fastnade den i pälsen på Liten när jag kliade honom. Jag märkte det inte förrän han hade gått en bit och han var på bushumör. Så vi lekte jage ett par vändor fram och tillbaka i huset innan jag fick tag i hunden och kunde plocka nageln ur pälsen.

Den överlevde ju för fanken till och med ett nagellacksbyte med lagning, men inte detta.

Nu känns det som att den sjunger på sista versen, men hållfasthetläran kring naglar och gellack borde utredas i någon slags uppsats. Om jag så skall skriva den själv. Här.

Men ett sista försök. En sista lagning. Eller kanske näst sista beroende på hur enveten jag är.

Så, ofrivilligt amputerad nagel.

bild 2(1)

Blev vips en hel igen.

bild 1(1)

Eller ja, vips och vips. Det krävde lite tålamod den här gången. Men jag kom på något nytt.

Istället för lim tog jag baslacket och kletade på brottytorna medan jag limmade ihop det genom att hålla nageln över lampan. Revolutionerande minsann. För det funkade.

Sen bufferfil över hela nageln, rengöringsmedel och ett nytt lager underlack. Och sen två lager vanligt lack för att avsluta med topplack på både nagelytan och undersidan nageln. Frakturen har ju växt ut så mycket nu att det går att lacka på undersidan och få lite (möjligen inbillad) extra styrka.

Men, precis som med ett vanligt benbrott som fått läka ihop flera gånger och lite fel så blir det ju komplikationer. I det här fallet börjar den krokna. Jag tror jag tryckte lite väl hårt när jag “limmade” fast den.

Det kan man leva med. Smärtan i att behöva klippa av alla naglarna går inte ens att tänka på.

Så, I present to you, ett alldeles nytt nageltips.

Jag börjar tro att det där lacket är något slags mirakel. Vänta bara tills jag kör Kajsa Warg-stuket med det och börjar tapetsera, laga bilmotorer eller lära det att städa.

Det kommer. Och då kommer jag få nagelnobelpriset.