Maken skall fira dagarna tre på torpet i skogen och köra ytterligare en “Grabbarna på Fagerhult” med sin bästis motorsågen och sin andra bästis norrbaggen. Jag vill inte veta vad de gör, men gissningsvis involverar det öl, skjutning av oskyldiga lerduvor, sågande i träd och mycket eldande.
Kan inte påstå att jag är så himla ledsen över att inte veta eller vara med. Såvitt jag vet kanske de bedriver någon slags bordellverksamhet. Vilket inte vore det enda lilla rara röda huset i skogen här i krokarna som faktiskt döljer en dylik verksamhet.
Så jag tog tillfället i akt att göra en Fantomen, gå på stadens gator i alldeles vanliga kläder. Det var helt klart vårkänsla.
Först tittade jag på solen och havet och konstaterade att båten låg kvar utan att ha frusit sönder.
Solen lyser starkare än gatlampan. Och som bonus blev det en liten extrasol precis ovanför vår båt. Gissa om jag blev sugen på båtåkning när jag stod och beundrade det stora gula klotet på himlen och talade om för det hur mycket jag hade längtat och saknat ljuset.
Sen råkade jag gå och köpa ett par skor. Det är alldeles för lätt att råka köpa just skor. Och handväskor. Givetvis slank jag in i väskaffären med, för att köpa en necessär.
Just det, maken kände sig tvungen att rätta mig, den han köpte igår kostade inte 40 kronor. Det visade sig att han inte hade ödslat mer än 29 kronor på mig. Man tackar.
I väskaffären råkade jag göra ett lite ogenomtänkt väskköp. Jag köpte en fannypack. Ni vet en sån där midjeväska som alla tyska turister har? För den var lite rar. Men den kommer jag inte visa för då blir jag utmobbad. Maken har redan skrattat sig harmynt åt den.
Och så köpte jag en skitstor necessär. Äntligen. Nu är det slut på prylar överallt.
Efter det knatade jag förbi kamrats affär för att säga hej, och där blev jag kvar och hejade i över en timma. Vet inte riktigt vart tiden tog vägen, men det var väldigt trevligt att prata strunt och skit. En klart underskattad sysselsättning.
På väg hem stannade jag på favoritreston för att köpa med mig min senaste älsklingsrätt, quesadillas med parmaskinka och fetaost. Under tiden drack jag en cola och kontrollerade så köket uppförde sig.
Det gjorde de.
Raka spåret hem, kasta av sig jeansen för att skutta ner i min oh so sexy teddyfleece. Enbart för att komma på att jag hade glömt visa skorna för maken. Som, hör och häpna, tyckte att de var snygga (eller så vågade han inte säga något annat eftersom han ligger lite brunt till för tillfället).
Som sagt. Jag ÄR fäschon.
Teddyfleece, pumps och tysk midjeväska. En svårslagen kombination.
Men ändå en rätt bra måndag. Eftermiddagssol och kvällshopping är inget jag är bortskämd med.
Och näe, jag vet fortfarande inte vad jag skall tatuera, jag vet bara att jag vill.
En vacker dag kanske jag visar mina tatueringar och berättar vad de står för. Somliga här tror ju att jag har SJ-loggan tatuerad på axeln och att det står “…Värnamo…” på underarmen.
Vad har ni gjort?
