Author: Victoria

Dagens Hund

Posted on | by Victoria | 13 Comments on Dagens Hund

Är den här lilla raringen.

bild(8)

Liten som väldigt väldigt liten. Bara fem veckor gammal. Så hjärteknipande söt och mest bara ljuvlig.

Sen blev han större och är förvisso fortfarande precis lika ljuvlig och mammas pojk. Förutom när han är ensam hemma. Stor går snällt och lägger sig när de är ensamma, eftersom han vill ligga och beklaga sin ensamma tillvaro i stillhet. Liten, som inte biter i saker när han inte är ensam, förvandlas till en seek and destroy missil. Ibland klarar vi att hundsäkra, men oftast inte.

Senaste gången han målsökte hittade han en liten bal med toapapper som vi inte hade ställt in på toaletten. Givetvis visste vi inte om att vi inte hade ställt in den på toa eftersom den låg lite gömd under kökssoffan.

Då ser det ut så här när man kliver in och den skyldige har just inget försvar alls eftersom han promenerar omkring mitt på brottsplatsen. Den store gjorde inte det.

photo 4

Man ser på tungan hur jobbigt och slitsamt han har haft det med att strimla Lambi till konfetti över hela köksgolvet.

Sen suckar man, fortsätter älska ihjäl honom och så sopar man upp det.

Det här med kärlek…eller nåt?

Posted on | by Victoria | 17 Comments on Det här med kärlek…eller nåt?

Just nu är jag svinirriterad på make nummer ett, för han är schuuuuk och det är SÅ synd om honom.

Det är bara det att han har varit sjuk i en dryg vecka och ägnat den tiden åt att hosta lungorna ur sig och redan första dagen sa jag till honom att knata till vårdcentralen för att få medicin. Sen sa jag det även dag två och dag tre med, för hostan var inte av det snälla slaget och jag tyckte lite synd om honom.

Men näe, det var ingen fara. Sa mannen som, till skillnad från många andra män, inte brukar gnälla när han är sjuk. Och så var han ute i en vecka, med hostan från hell, och gjorde saker dygnet jäkla runt. Som att åka båt jättefort utan jacka, vara på torpet och greja med…gud vet vad i två dagar, bära saker till obebodd lägenhet som måste styras upp lite och slutligen ägna kvällarna åt källaren och åt att riva våtrumstapet i nämnda lägenhet.

Har det gått över? Svar nej.

Valde han just idag till dagen där han kände för att klappa ihop och gå till läkaren? Svar ja.

Tycker jag synd om honom, han som ränt runt som en illbatting den senaste veckan, när han är ynklig idag? Svar nej.

Om man orkar göra allt sådant där i en vecka samtidigt som man låter som Marwin Gaye (dov och hes röst som skulle kunna vara sexig om inte den äkta hälften kände sig mordisk) och hostar så man nästan spyr utan att göra ett skit åt det så är det bara sjukt irriterande att han “väljer” en dag när han har TID att tycka synd om sig själv.

Jag känner lite “men för helvete om du hade gått till läkaren dag ett och bett om medicin så hade det inte gått så långt att du mår svinkass idag så hålla bara käften”.

Dessutom sover jag inte så himla gott bredvid någon som har lagt till ytterligare ett nattljud till sin repertoar. Hostningar som ger utslag på Richterskalan. Då tappar man lite tålamod. Om man nu hade haft något från början.

Nu hoppas jag bara på att det är jävligt mycket sömnmedelsaktiga preparat i den där hostmedicinen han skall gå och hämta ut.

Sen tänker man på sms:et man fick av maken nummer två som man fick för ett par veckor sedan.

photo 5(1)

Jag är verkligen så lyckligt lottad som har två underbaringar runt mig.

Mitt liv är komplett och lika underbart som en bal på slottet.

Bortsett från att ingen av mina människomän är någon Prince Charming.

Dagens Hund

Posted on | by Victoria | 13 Comments on Dagens Hund

Maj maj måne jag kan lura er till Skåne. Eller ja, kanske inte ni som redan är i Skåne?

För dagens hund blir en katt. Vår katt.

photo(1)

Det här är Mini. Hon trillade i ett bläckhorn med näsan före som liten. Och så bodde hon hos en tant i skogen som inte var så snäll, så hon var extremskygg.

Nu är hon fem år och inte fullt så skygg längre, hon råkar bara inte älska hundarna så himla mycket. Eftersom hon inte har fattat att hon är en panter och skulle kunna styra och ställa med dem som en orkesterdirigent.

Men hon är en raring, som står ut med dem, älskar mig och är världens keligaste.

Med det sagt, hur går det med donationerna till Åbykatterna som fortfarande bor hos Linn och är dödssöta. Vi är ett par stycken som har donerat, men av cirka tusen som läste inlägget är det bara ett fåtal som har donerat. Ett ensiffrigt antal när ett fyrsiffrigt antal läste inlägget.

Det behövs inte mycket. Tänk en femma eller en tia från alla som läste. Vilken dröm.

Nu skall jag inte gå ut på stan och demonstrera alls, men jag skall gå ut och…göra något.

Oklart vad, men ut skall jag.

Sen skall jag berätta om mer saker som jag kan ha råkat glömma.

Glad Första Maj på er.

 

Jag har visst glömt att berätta en sak

Posted on | by Victoria | 23 Comments on Jag har visst glömt att berätta en sak

Glad Valborg förresten. Jag vet att jag skrev förra Valborg eftersom jag hade världens åldersnoja medan jag satt och tänkte på att vara fjortis, kolla kortegen och smuggla in folköl på Liseberg. Numera smugglas just inget alls och tanten här funderar på hur tidigt hon kan gå och lägga sig efter en natt av noll sömn.

Jag är verkligen en pingla.

I vilket fall som helst. Jag fick ett mail förra veckan. Från produktionsbolaget bakom Ullared.

Just det, mailet kom dessutom samma dag som jag var i dokusåpehimlen för att jag hade fått reda på att Big Brother skulle sändas igen.

Någon på castingen där hade läst min blogg och frågade om jag och maken möjligen skulle till Ullared i sommar och var intresserade av att vara med. Eller som killen i mailet väldigt diplomatiskt uttryckte det, “jag har läst din blogg om maken som ÄLSKAR Ullared och att du har ett lite komplicerat förhållande till maken i just Ullared”.

Väldigt rart. Väldigt diplomatiskt. Att kalla mitt förhållande till maken “lite komplicerat” är som att säga att andra världskriget var “lite stojigt”. Inte ens en FN-medlare skulla klara att gjuta olja på vågorna där.

Maken, som inte bara älskar Ullared utan även att kolla på tv-programmet, totalvägrar. Han vägrar bli den nya Kjell.

Själv känner jag lite att det är det enda som skulle kunna få mig att åka till Ullared. Vetskapen om att få makens dårskaper filmade. Och att jag själv kan framstå som…lugnet själv?

Men näe, det faller på att maken vägrar bjucka på sig själv.

Tala om för honom att han är skitfånig.

Dagens Hund

Posted on | by Victoria | 6 Comments on Dagens Hund

De där svartluddarna vi har är ju vattenhundar. De föds med simhud mellan tårna, en del mer och en del mindre, Liten har så mycket simhud att han ser ut som en anka. Stor har lite mindre men fortfarande väldigt simkunniga fötter.

Det är bara hjärnan som inte har hakat på. För de gillar INTE att bada. Särskilt inte Stor som är en värre badkruka än sin matte. Liten…bryr sig mest inte alls. Råkar han inte bottna så simmar han, men han kastar sig inte i vattnet som en normal vattenhund. Ingen av dem gör det. Sjukt opraktiskt när tanken med vattenhund på båt var just att de skulle kunna ta sig på och av på egen hand.

Näerå, de här två klunsarna får man bära på sidenkudde ombord om båten inte ligger vid brygga.

Jag fick en länk av PGW som jag totalt har glömt var den kom från, men jag skrattade hejdlöst åt den. Det var en tjej på instagram som hade lagt ut en bild på sin hund när den låg och vilade sig froggy style, med bildtexten: “Hunden är trasig”. Typ.

Det förklarar ju saken i det här hemmet. För det här är Stor.

photo 1

Han är alltså också trasig som synes.

För en riktig vattenhund skall det se ut så här när man går promenad med.

photo 3

Det gör det absolut inte i den här familjen.

Fjollorna går så långt från vattnet som det bara är möjligt. Herregudihimmelen om Stor skulle råka få lite vattenstänk på sig. Regn, hav eller dusch är lika samma som om vattnet är farlig frätande syra.

Dypölar går dock bra.

Som sagt, de är trasiga.

Till sommaren kanske de vill låna makens simhjälpsapparat?