När man packar på tio minuter och springer ut genom dörren för att vara borta i två och en halv vecka glömmer man packa en del saker. Trosor vet vi ju redan att jag missade. Det fick jag köpa. Men jag glömde något annat väldigt viktigt, hela min nattrutin. Allt som står på mitt nattduksbord och som jag är beroende av innan nattning och som inte är speciellt enkelt att hitta i små hamnstäder.
I ärlighetens namn tänkte jag inte så mycket på det heller. Jag har liksom inget nattduksbord på båten.
Igår när jag rensade och dammtorkade nattduksbordet ställde jag i ordning mina efterlängtade rutinsaker. Mina…typ tio doftljus, mina två olika handkrämer, min nagelolja (tjenare vad naglarna har fått sota för att de inte fått olja på flera veckor) och mitt nattcerat.
Igår när jag gick och lade mig slog jag på stort och tände två doftljus. Saknaden hade varit enorm och jag kunde inte bestämma mig. Men Bahama Breeze funkar förvånansvärt bra ihop med Crisp Champagne. Sen hällde jag sinnessjuka mängder olja på naglarna, gnuggade in det, valde handkräm med omsorg och smorde händer i säkert en kvart.
Ritualen avslutades med ett tjockt lager nattcerat (go away sommarnare).
Och så kröp jag ner i nyrena lakan, kelade med katten och blickade ut över snopplampa, ljus, krämer och oljor.
Medan jag vecklade ut benen i full längd, utan att en vägg, man eller hund var i vägen, och förvånades över hur stor en vanlig fyrkantig säng faktiskt är.
Och så kröp katten ner och spann både mig och sig själv till sömns.
Nej, jag försöker inte romantisera trist hemkomst. Jag har verkligen saknat de här pryttlarna. Och Mini-Missen.
Och nej igen, tända ljus på nattduksbordet innebär inte att det är höst. Jag sover med doftljus året runt. Båtåkandet är absolut inte över.
Medan jag gjorde det här, så kan ni ju gissa vilka rutiner maken hängav sig åt? För han var inte här när jag somnade.
Man borde inte behöva vara raketforskare för att komma på vad han hade saknat.
Men just idag struntar jag i det.
För jösses vilka silkeslena händer jag har idag.
