Telling it all 2014 continued

Jamen vi fortsätter väl då, på de lite mer roliga årstiderna. Skitmycket roligare att tänka på nu när det är nattsvart, svinkallt och orkanblåst. Båttomten är så blåst att han till och med har fått flytta inomhus för tillfället, för att inte bli en badande och vinkande tomte.

JULI 2014

Alltså den här månaden är gräslig att tänka på i januari, särskilt med tanke på att det är ett HALVÅR kvar till nästa juli. Och förra sommaren måste ju ha varit oslagbar. Men i vilket fall som helst så var det väldigt mycket sol, bad och båt sådär allmänhet. I synnerhet började månaden med att vi var på konsert på Koster två dagar på samma vecka. Först snyggot Petter och sen fettot Plura. Ja ja, jag svär antagligen i kyrkan, men jag tycker fortfarande att Plura är deppig (förlåt Hondjuret), tjock och svettig. Sen kom kusin, kusinman och kusinbarn från USA, Liten tyckte gav mig en hjärtinfarkt genom att ha brutit sig in i kameraväskan under ensamhet och det tog flera dagar innan jag vågade inspektera skadorna. Som tur var visade det sig att han “bara” hade tuggat sönder en blixt och en uppsjö objektivskydd. Inte objektiven. Då var det jävligt nära att han blev stånkad korv.

Sen drog vi på båtsemester och träffade Enlisailivet för första gången (precis innan vi åkte), sedan träffade vi dem fler gånger under semester och fick lära oss medelst youtubefilm hur man viker handdukselefanter. Som såg ut som snoppar. Hennes man måste ha haft orimligt trist på affärsresa i Sri Lanka med tanke på att han inte bara lärde sig det, han filmade en instruktionsvideo med. Det är fortfarande bland det roligaste jag har sett.

Båtsemestern avslutades med bruten tå och en man utskickad på alldeles egen hand för att köpa bruten tå-vänliga skor. Och jag fick de fulaste plastskorna a’la sjukhusmodell som någonsin skådats. Dessutom sjukt opraktiska att ha på båt. Trots det använde jag dem i flera veckor.

Älskade juli kom tillbaka. Jag lovar att aldrig mer klaga när det är 36 grader varmt på båten klockan tio på kvällen. Det var det när vi låg i Tanumsstrand. Och jag klagade. Skall aldrig mer hända, det får bli mitt enda nyårslöfte.

Hade givit ena benet för 36 grader varmt just nu faktiskt.

AUGUSTI 2014

Avslutningsvecka på semestern med tillhörande ångestpåslag och väldigt mycket bad. Mycket för mig alltså, som vanligtvis inte badar i Sverige överhuvudtaget eftersom bad + Victoria = < 30 grader i luften + < 25 grader i vattnet. Det var det i augusti i år och inga maneter. Om det här är växthuseffekten så gillar jag den. Släng batterier i hushållssoporna om det gör att vädret håller i sig för guds skull.

Sen åkte maken Sverige runt och mässade med Mona och Jimmy, först Jönköping, sen Stockholm och slutligen Oslo. Men han fick bara vara med och bygga och riva montrarna, inte när det var mässdags, så han syntes inte särskilt mycket alls. De kanske skämdes över foppatofflorna?

Efter det blev det en RIKTIG skitmånad för pappa fick en stroke och vi hade ingen aning om hur det skulle gå. Med facit i hand gick det jättebra, prisad vare han där uppe. Numera märks inget alls, alla “biverkningarna” från stroken är borta, däremot har han kvar lite biverkningar från rökstoppet. Min, i vanliga fall väldigt diplomatiska pappa, har fått humörsvängningar som kommer när suget kommer. Då gäller det att enbart nicka medhållande till allt tills suget har gått över.

Den biverkningen känns helt okay med tanke på att allt annat är precis som vanligt nu.

SEPTEMBER 2014

Månaden som gick i renovering- och flyttens tecken. Mestadels. Och ett solklart överanvändande av ordet “smutt”. Just smuttarna övergick nog till och med ända in i oktober faktiskt och eftersom jag FORTFARANDE inte har sytt mig någon fondvägg av det, sedan länge, inköpta tyget så kommer jag fortsätta hata smuttarna in i 2015. Men i förrgår bar jag åtminstone hem lånad symaskin och snodd sytråd.

Minst en vecka gick åt till att diskutera garderober med maken dessutom. Jag som lever efter devisen “man kan aldrig ha för mycket förvaring” lever med en hamster som låtsas vara minimalist, men som bara kan slänga grejor/kläder om de är mina. Till slut cementerade jag fast mitt arsle i tvåan (näe, den meningen låter inte så bra, det håller jag med om) och upplyste om att det skulle fortsätta vara fastcementerat tills jag hade fått mina garderober. Då jäklar åktes det till Ikea, köptes och monterades garderober i ett huj, och som bonus fick jag skoskåp och badrumsbyrå. Det där med skoskåpen var en sjukt bra grej. Men så här i efterhand kan vi konstatera att garderoben där jag förvarar mina Uggs och mjuka tofflor inte är hundsäker. Liten kan med andra ord öppna den dörren och förse sig. Vi har gått från sjukt välstädad ny lägenhet med inget alls på golvet till hyfsat välstädat lägenhet med spridda skurar av just Uggs och tofflor på golvet. Där ser man, nu har vi lärt oss det.

Och så tog vi en långhelg i kanonväder och gasade ner till Gulholmen för att träffa Enlisailivet med make en kväll. En miljon miljarders grader varmt i mitten av september. Den här sommaren var inte så kort eller regnade bort som Tomas Ledin påstår faktiskt, den var skitlång och solig.

Mitt i all flyttstress köpte vi ett Mario Kart till Nintendo. Det gick ju inte att vara för goda vänner liksom. Mången kväll ägnades åt att tvåla till varandra i bilspel, då vi tenderar att bli mer sjuåriga är 40 plussare. Man är inte äldre än man gör sig?

Slutligen *trumvirvel* gick JAG på krogen medan maken var hemma, drack orimliga mängder mojitos och pussades med andra gifta män än min egen, blev inte ens onykter, men rapade mynta hela dagen efter.

OKTOBER 2014

Usch, månaden som egentligen var SÅ bra men som blev helt värdo. Vi flyttade på riktigt, ömma modern kom hit med vändande post (OJ det har jag glömt berätta, hon ringde före jul och viftade med vit flagga, numera har vi någon slags vapenvila) och så hade jag och bästa kompisen resa bokad till Florida. Som ställdes in för att jag bet av en halv tand och fick en megainfektion så vi bokade om till …

NOVEMBER 2014

… när det hände andra grejor som utgjorde ett gigantiskt hinder för avresa igen. Två inställda resor inom loppet av en månad är inte bara en katastrof, det är en dubbelkatastrof.

Och så startade köpstoppet, vilket gick jättebra för allmänheten, men inte lika bra för synnerheten. För en gång skull tillhörde inte jag synnerheten.

Jag blev Jan Öyvind Swahn och fick cykelbrillor vilket var lite knepigt i början, men jösses som jag har vant mig. Jag har gått från att byta glasögon hela tiden och ibland till och med ha dubbla till att ta på mig glajjorna first thing in the morning till att ta av dem vid läggdags. Livet med cykelbrillor är verkligen ljuvligt och jag får sjukt mycket positiva och spontana kommentarer på stan av folk som inte fattar att det är fyrglas utan tror att det är en designgrej. Hur roligt som helst.

Sen känns det som att den här månaden var rätt trist. Enda ljuset i andra änden av tunneln var Hollywoodfruarna. Det är väldigt tomt efter The Gunilla nu.

DECEMBER 2014

Minns jag som om det vore i förrgår. Höhöhö.

Och eftersom det var så HIMLA nyss nöjer jag mig med att säga att det BÄSTA på hela månaden var att tomten kom upp på båten.

Men dessvärre, som synes under rubriken, blåser det på både längden och tvären idag så han har fått flytta in i sittbrunnen. Han har ju haft perioder där han legat utslagen som ett fyllo på däck med huvudet över relingen när det bara har blåst litegrand. Den här gången kunde han ha blåst i vattnet för jesus och hans lärjungar som det blåser. Den risken tog vi inte, han blev flyttad igår när larmrapporterna kom.

Imorgon skall jag börja på en årskrönika för 2015, kvartal ett.

Nu jäklar blir det åka av.

Godnatt på er, wherever you are.

Inget internet på hela året

Så borde man väl kunna säga om man avhöll sig från internätet hela dagen igår? Och istället ägnade dagen åt böcker och att klia hundöron (ihop med det gnagande samvetet över utebliven krönika). Men det var faktiskt väldigt skönt, minus det dåliga samvetet då.

Så jag börjar med ett stort rungande GOD FORTSÄTTNING och må det nya året bringa lycka, välgång och lottovinster för alla.

Sen tar vi årskrönikan för 2014, vilket kommer ta ett tag antar jag, ett helt år i ett blogginlägg är ju faktiskt en ganska fascinerande grej så här i efterhand när allt redan hänt och man skall sammanfatta 365 dagar på ett “papper”.

JANUARI 2014

Handlade såklart om extremt mycket hund, dels för att jag har hund och dels för att vi var utställningshundar på MyDog i januari och jag fick träffa Helena och Åsa (har du försvunnit Helena?). Sen bråkade jag såklart skitmycket med maken, var på Jula, körde åttameters båtbommar på bil i halt väglag i alldeles för många timmar.

Det bästa med januari 2014 var nog MyDog. Och att jag gick till någon annan och fixade naglarna för första gången, jag och Jessica firar alltså ettårsjubileum i januari.

Det sämsta var hjärtinfarkten jag fick när jyckarna sprang ut på väldigt trafikerad väg och jag fick rädda dem barfota i trosor och tisha i snöslask. Och kanske att jag fyllde år (men inte fick en våg).

FEBRUARI 2014

ULLARED! Såklart. Det var det första som hände. Och att jag fick skjuts av eminent förare Monica (och medpassagerare Helena, Monica är också oroväckande tyst nuförti’n men henne har jag åtminstone lite koll på, var är ni?). Sedan stressade jag ihjäl mig under hela Ullaredsbesöket eftersom jag höll i bussfrågesporten, varuhusrejset och lite annat, så jag hann inte handla mer än cirka femton minuter före avresa hemåt. Hade det inte varit för hjälp av PV-Johanna och Petra hade jag dött på fläcken. På riktigt. Man kan säga att jag var lite trött på kvällen i restaurangen, vilket misstogs för elakhet och dryghet av somliga som kände sig tvungna att KLAGA på mitt beteende (jag har för mig att jag frågade om ett glas var mitt och med det förstörde jag tydligen klagerskans kväll). Både till Maggan, Mona och instagram. Jag tror inte klagerskan läser här, men om du gör det så vill jag bara säga att du nog inte heller hade varit så pigg om du hade roddat med Ullaredsgrejor i flera dagar före resan och sen spenderade hela helgen med att “jobba” istället för att bara gå runt och socialisera. Det var nog det mest underhållande klagomålet jag någonsin har fått på min dumma dumma personlighet faktiskt. Nåväl, jag köpte Brölle Jr och han lever fortfarande. DET är faktiskt ganska otroligt måste jag säga.

Och så kapades bloggen, av er och Doktor Spjuver. DET var jätteroligt eftersom ingen av er är kloka på en fläck. Verkligen sjukt kul. Som kuriosa kan nämnas att han numera är i ett lyckligt förhållande och skall bli PAPPA i … eh … mars har jag för mig. Snacka om att han fick allt han alltid har önskat sig och snabbt gick det. Dessvärre är blivande mamman inte någon av bloggläsarna, DET hade varit ännu roligare. Man kan inte få allt man önskar sig.

Sen var jag hos Mona och vi var på Louis Vuitton-butiken och jag köpte den dyraste väskan jag någonsin har köpt och jag kommer att köpa. Räknar man ut priset per användning så blev det rätt okay dock, eftersom jag har använt den precis exakt varje dag sedan inköp. Och så kommer det att fortsätta för alltid och i evighet, amen.

MARS 2014

Bloggen hade ettårsdag *pompa, ståt och fyrverkerier*!

Jag utnämnde mars till månaden som hädanefter skall heta Veronica Mars, eftersom filmen jag “bara” hade väntat på i sju år äntligen kom. Ännu mer bombastiskt trumpetande. Jag fick mitt personliga telefonmeddelande från Logan och lät människor jag inte känner ringa mig enbart för att få lyssna på det och så såg jag filmen sju gånger i rad med ett fånigt leende på läpparna hela tiden.

Och så var jag hos Mona igen och på vägen hem sällskapade jag med raketforskare på tåg och kissade ner mig i matbutiken. (Nu pratar vi inte om det mer va?)

Mamma var här en repa och tjatade hål i huvudet på mig, men hon klarade sig från hemskickning.

Däremot hade vi ett annat besök, från typ Östersund. Makens barndomsvän med fru som visade bilder på hur många grillar och gräsklippare de äger medan jag funderade på att kontra med foton på alla våra dammsugare. Det var ett VÄLDIGT udda besök.

Låtom oss fokusera på ett det var väldigt mycket Veronica Mars i mars. Vilket var som en bal på slottet, alldeles alldeles underbart.

APRIL 2014

Okay, det STÖRSTA som hände i april (förlåt Granntanten) var faktiskt castingen till Ullared. Som maken totalvägrade att vara med på och som jag fortfarande lider svåra men av. Det hade varit så roligt att jag antagligen hade kissat ner mig igen och han hade tagit över som den nya Kjell. Högst oklart om jag hade gjort en bra Britt-Marie dock. Men jag kommer leva på den inbjudan väldigt väldigt länge.

Sen blev det faktiskt vår på riktigt och vi åkte sjukt mycket båt och tog jättemycket kort på sälar och hav. Första månaden som det togs mer utekort än innekort och fler kort på sälar än på hundar, mycket fascinerande.

Sen (och nu kommer Granntanten, efter Ullared, därav ursäktandet) fick jag ett hemsnickrat armband med matchande örhängen i min favoritblå färg. Så jäkla skitsnyggt var det och jag är fortfarande väldigt väldigt glad över det.

Och så råkade det sig så att jag var hos min hovjuvelererare och bytte min vigselring till vad jag trodde var det snyggaste i världen. Det har jag alltså gått omkring och trott ända tills december 2014 när jag fick syn på kusinfruns förlovningsring på TVÅ karat. Nu tittar jag på ringen och muttrar lite.

Apropå muttra var det även första (och hittills enda) gången maken skulle ha ett samtal om ekonomi med mig. För att minska våra utgifter. Det skulle tydligen göras medelst inga inköp av nya vigselringar tyckte han, men då fick han simhjälpsmaskinen per post från USA. Snipp snapp snut, sen var de diskussionerna slut. Och nu vet vi ju hur oerhört jävla skitfantastisk den simhjälpsapparaten faktiskt var. NOT.

MAJ 2014

Det blev sommar på riktigt vilket bevisades av att jag utförde min årliga rakning av benen (nej, min behåring är verkligen inte enorm alls). Jag var vän med maken nästan hela maj eftersom vi var i Bromma och packade lökar (jag) och lagade toaletter (maken). Sen fyllde maken “närmare 50 än 40” och blev firad med både tomtebloss och ny dammsugare.

So far so good, sen drog han till Skagen över Kristi Himmelfärd och jag var så arg och ledsen att jag på allvar funderade på skilsmässa. Och mord. I olika ordningar. Herregud, jag blir till och med arg av att bara minnas det igen. Så vi håller oss till att det verkligen var sommar och att jag rakade benen, annars kommer tankarna slira över på andra saker man kan göra med ett rakblad.

JUNI 2014

Första veckan i juni var jag tyst och arg pga maj 2014. Vilket betydde att jag spenderade orimligt mycket tid i pensionärskuvösen i stugan på ön eftersom det var mer rogivande än att sitta i lägenheten och vara arg. För det var SKITVARMT och egentligen alldeles underbart, om jag inte hade varit så jäkla heligt förbannad. Så det fiskades mycket korv med hundarna och satts på borden (hundarna) och skällde på alla som var förmätna nog att passera tomtgränsen. I efterhand känns det som att jag spenderade en hel månad med att vara arg men så var det inte eftersom jag inte är tillräckligt långsint.

Så, att vara arg och att dessutom lyckas med konststycket att fräta sönder Litens grenkulor med klorhexidin var ungefär det som juni innehöll. Jag lagade ett sår med klorhexidinet och skapade ett annat mycket större, så stort att det till och med krävde ett veterinärbesök på självaste midsommarafton. Liten hälsar här och nu att kulorna är fullt återställda tackar som frågar, men att han inte var helt nöjd med mig just då?

Herregud, det där var lika många ord som det är på ett år plus tusen. Jag tror faktiskt inte att någon orkar läsa mer än halva året till att börja med.

Dessutom har jag fortfarande lite armsvett av ilska efter att ha återupplevt Skagenresan. Där jag fortfarande inte har shoppat något som står i paritet med brottet och nu kan jag inte för att det är köpstopp.

Vi kan väl säga så här. Om SOMLIGA får för sig att göra om samma sak 2015 så kommer somliga åka ut på väldigt bar rumpa.

Och det kommer bli dyrt.

Fortsättning följer, vad tycker ni om 2015 så här långt? 😉

Dammråttans Dag

Den firar vi idag tycker jag. Master (eller Mistress?) Dammråtta, dvs Fru M, fyller hela 40 år idag och slutar därmed vara 30-nånting.

Grattis Frun och tack för ett enormt spännande Hurtigrut-äventyr, må det regna diamanter och praliner över dig på din stora dag (det kommer ett litet regn härifrån vid senare tillfälle).

Vi firar dig iklädda fleece och utan smällare och tackar dig för att du gjorde bloggen förbannat mycket roligare och mig väldigt väldigt gråhårig.

ebirthday21-vi

Nu skall jag ägna resten av min fleeceklädda dag åt att fundera över årskrönika eller inte årskrönika.

Vad tycker ni? Och glöm för guds skull inte att gratta råttan.

Och så försvann en dag till?

Hur går det till och var köper man buteljerad tid?

Nu har ringen åkt till Barcelona för dop av sötbäbis i övermorgons övermorgon och sen skall de tillbaka till Amerikatt. Så nu saknar jag, eftersom jag är urusel på goodbyes men skitbra på hellos. Men jag har blivit bättre, ända tills för ett par år sedan brukade jag gråta Lille Skutt-tårar i timmar varje gång endera familjesidan stod på flygplatsen för att vinka adjö eller bli vinkad adjö åt.

Sen har jag planerat för nyårsafton. Det kommer att firas i pyjamasbyxor med chips och hörselkåpor till hundar som inte gillar just fyrverkerier så himla mycket. Jag köpte även ett feromonhalsband som skall invigas nyåret till ära. Värt att testa i alla fall?

Det var evigheter sedan jag firade nyår med baluns och klackar i taket som inte medtogs hem.

Vad skall ni göra?

Den här dagen försvann i en riktig handvändning …

… inte en sådan handvändning som jag tror att det skall ta att klippa två hundar. Jag ber om ursäkt över frånvaro, men tycker att jag har giltligt skäl eftersom jag har hängt med familjen hela dagen. Spanjorskan och amerikanen drar tillbaka till Barcelona imorgon, så det var verkligen bara en snabbvisit i Sverige.

Först spenderades dagen med att gå två varv runt stan för att få tag i förhudsrens, vilket var orimligt roligt att berätta på engelska. Foreskin cleaning liksom. Som kusinen trodde var till maken, eftersom amerikaner är omskurna medan svennebananer inte är det och därmed propagerade för omskärning återigen om man faktiskt behöver RENSA förhuden (vi har haft diskussioner om detta faktum ungefär en miljard gånger). Hysteriskt rolig minut innan jag dementerade och talade om att det var till liten hund.

Sen hängde vi hos ömme fadern. Där kusin hånade mina brillor för att han inte kunde sluta fascineras av dem och så pratade vi uppfinningar och business som kan bli hur spännande som helst.

IMG_2579

Sedan ägnades ungefär lika delar tid åt att pendla mellan att beundra barnet som jag absolut INTE är “tant” till …

IMG_2580

… och beundra kusinens frus förlovningsring …

IMG_2565

Det är inte en sten, det är en hel jäkla bergskedja. Som jag och syrran suktade ihjäl oss efter och jag hintade överdrivet många gånger om att jag snart har födelsedag.

Och ungen är faktiskt söt på riktigt. I min värld kan faktiskt bäbisar vara mindre söta (slå mig inte nu, jag är bara ärlig). Men den här ungen är banne mig reklambäbissöt.

Men jag tycker fortfarande valpar är sötare.

Är jag konstig på något sätt då?