Det här känns faktiskt pinsamt

NU är videon redigerad och uppladdad (bara det sistnämnda tog en miljon timmar).

Det är pinsamt. Gränslöst pinsamt. Det kändes en smula generande redan när jag satt vid datorn i lördags och spelade in mig själv, men efter att ha redigerat bort och snabbat upp den åtminstone lite grand känns det som om jag rodnar från tårna ända ut i mina kluvna hårtoppar.

Insikten att folk faktiskt inte sitter med glappkäft och sminkar sig framför datorn är värst. Filmen var en och en halv timma från början. Som en spelfilm på bio. Efter att ha speedat de få ögonblick när kakhålet är stängt fick jag ner den till 44 minuter.

Det finns ingen i hela världen som kollar på sjukt oproffsiga sminktipsvideor i så många minuter. Folk kollar inte ens på proffsiga och one of a kind-smink så länge. Men jag, näerå JAG har ingen koll alls så jag sminkar mig precis lika omärkvärdigt som vanligt och babblar som om livet hängde på det. Det enda vettiga i hela videon är pudret. Och att hundarna dyker upp lite då och då.

Ge mig en spade så jag kan gräva ett hål och stoppa ner huvudet i.

Men jag håller vad jag lovar och publicerar såklart.

 

En riktig TJÖTRÖV på ren göteborgska.

Om ni har 44 minuter och sju sekunder att avvara kan ni titta. Man får dock ut mer av att sälja kartor i öknen och is till eskimåer. Det är mer givande att kontrollera målarfärg som torkar.

Vet ni vad de värsta är?

Att jag själv skulle vilja se hur det ser ut när jag filmar sminkning på lite högre nivå än bäbis. Typ sotade ögon. Oroa er inte, det kommer inte hända och om det händer håller jag det för mig själv.

Eller att sätta necessären i näven på maken och låta honom måla mig och gissa sig till vad som är vad av alla mysko grejor man använder.

Det sistnämnda hade i alla fall varit roligt.

Dessutom ser jag ut som en riktig jäkla surkärring HELA tiden. Och så suckar jag.

Drygt och pinsamt.

Ursäkta medan jag går och dör lite.

TRE …

… av allt på listan (för att det tar tusen år att redigera sminkfilm när man har tusen andra saker att göra samtidigt)

…saker som jag tycker är tråkigt att göra: Inreda, dammsuga och att ha så många myggbett att man måste tråkklia hela tiden för annars blir jag tokig.

…saker som jag är rädd för: Clowner, dockor med blinkögon och att någon jag älskar blir sjuk och kanske dör. Jag är alltid rädd för att folk och djur skall bli sjuka och dö.

…saker som jag är stolt över: Blääääeeeeerg. Jag är iaf inte stolt över att det är svårt att komma på snälla saker om sig själv. Men okay, jag är fan stolt över att jag är just snäll, mot de jag tycker om. Jättesnäll. Jag är kanske lite stolt över att jag är ganska bra på att skriva många ord och få till ett schysst resultat. Sen är jag nog lite stolt över att jag är sjukt handlingskraftig.

…saker jag skulle vilja lära mig: Alltså här finns inget stopp. Jag vill lära mig allt. Men okay, saker som jag verkligen funderar på nu och har funderat på ett tag. Jag vill gå en meckarkurs för båtmotorer (el/drift), jag vill åka på skrivkollo och vara borta minst en vecka och bara spåna och skriva oavbrutet eftersom jag någon gång skall skriva en bok. För att jag vill. Så gärna ett kollo med inriktning på bokskrivande. Sen vill jag lära mig spanska. Igen.

…saker jag ofta gör när jag är hemma: Sitter med näsa inuti dator alldeles för mycket samtidigt som jag antingen highfajvar mig själv (senast idag) eller svär långa osande ramsor (igår). Kliar hundar och katter. Lyssnar på skogen.

…plagg jag aldrig skulle ta på mig: Jag är gränslös. Men okay, utan att det blir tre saker då, inget som har remmar och är så tajt att det skulle få mig att se ut som en 178 cm lång kassler.

…favoritleksaker: Tre???? Telefon, kamera, bil (förlåt alla andra saker)

…saker som får mig att må bra: Vara på eller vid havet (inte lika mycket i), när tillvaron inte rubbas och när jag får sova. 

…favoritplatser: Hemma, båten, strand i Thailand.

…matvaror jag ofta äter: Blåbär, honung, pannkakor (gärna i kombination)

…saker jag inte kan särskilt bra: Ha tålamod när folk är idioter och det finns förvånansvärt många idioter, röra armar och ben samtidigt åt olika håll (koordinationscentrat i hjärnan är paj, det måste det vara), bygga Lego.

…saker som är viktiga för mig: Familjen, vännerna och telefonen.

…bloggar jag läser flitigt: OhejdatTigerliljan och BloggBevakning

Imorgon lovar jag att bli klar med den förbaskade filmen. Men den är en och en halv timma lång och mitt i var jag tvungen att göra en pruttig uppdatering också. Det var då jag svor.

Sno listan vettja.

Jag vill se era svar med.

Spänningen alltså

Medan jag donar med videon från i lördags får ni svaret på båda utseendena på fåntratten från igår.

Varje kväll skall Herr Minst Ranglåg i Världen försöka dominera mig lite när jag lägger huvudet på kudden. Vi pratar alltså om den lille. Som inte ens morrar med ljud. Men han gillar tjejer. OJ som han gillar tjejer. Tjejer luktar mumsmums. Jag tror inte ens att det är dominering han sysslar med. Han är bara läskig och när jag nattar mig tar jag av mig kläderna och då luktar jag antagligen ännu mer mumma.

Kalla honom Oidupus för all del. Även om han inte är särskilt monogam.

Då skäller jag bort honom så han hamnar i knävecket och då skäms han PYTTELITE (foto ett). Inte särskilt mycket. Eftersom det här är en evig följetong varje kväll orkar han antagligen bara skämmas lagom mycket, precis som jag bara orkar banna honom en väldigt liten stund.

En sekund skam senare kommer han på att shit, det där var ju dumt gjort, jag vill ju egentligen skeda med mamma så hon kan klia mig på magen. Då kommer “måste jag skämmas mer eller är det okay om jag skuttar upp och lägger mig och är snäll så du kliar-blicken”. Foto två.

Givetvis gör jag det. Som alla andra kvällar (och nätter, morgnar, förmiddagar, eftermiddagar …)

I eftermiddag är jag även stillsam nog att faktiskt se om det går att göra något med sminkfilmen för Mini är hemma igen. Efter att ha gett mig ett nervsammanbrott pga försvunnen sedan i lördags och konstant letande.

Nu är det dags för kattstorleksfotboja.

IMG_0389(1)

Uppenbarligen har hon varit på väldigt många smutsiga ställen med. Den här gången låg hon på en filt på en kartong i ladan.

Hellre det än krypgrunden tänker jag.

// Hönsmamman

Gissa hundkänslan?

Pga omständigheter är det lite tyst här. 

Under tiden kan ni ju gissa vilket känsla den lille klippte uttrycker på de här bilderna tagna för bara några minuter sedan.


Egentligen är det en kombination. 

Jag ser ju exakt vad han känner på båda korten. För att jag känner honom SÅ väl.

Men hundar är verkligen inte uttryckslösa.

Hoppas ni har haft en fin nationaldag.

En helg är för kort när det är kul

Medan 20 minuter känns som en livstid när det är o-kul. Om man skulle vilja sälla sig till “de lyckliga pessmisterna” kan man göra en skitsnabb matematisk uträkning och konstatera att om livet är bra och enhörningslyckligt då går det för fort. Är man däremot deppig med drösvis av problem går det orimligt långsamt.

Det känns ju extremt hånfullt måste jag säga.

I alla FALL fick jag besök av Fru M igår. Och jag känner ingen som hatar att bli fotad mer än vad hon gör. 


Hon är jättearg på det här fotot. På mig. Men det är liksom strunt samma eftersom hon är snygg och det är ett väldigt vackert kort. 

Först sminkade jag mig och spelade in det och sedan åkte jag och hämtade den lilla arga på tåget. Filmen skall redigeras och förkortas så den kommer inte än.

Upp i lägenheten för att slänga ur sakerna ur bilen och sedan gick vi ner på stan. Lite ont om tid för att hinna med alla affärer, men vi hann men två skoaffärer (man prioriterar väl) och en handväskaffär. Båda gav utdelning.

Sedan åt vi löjligt god lunch-middag på Backlunds som avslutades med att köpa kulglass för att ta med till strandpromenaden att ha som sitta och kolla på folk-dessert.


Det fattas en båt bakom oss och det är lagom irriterande.

Sedan gick vi en sväng ut på strandpromenaden och skall man vara kronologiskt korrekt var det då jag tog det snygga kortet överst. Där ligger kallbadhuset och den coola statyn och utsikt över hela inloppet till stan.

Då var det sen eftermiddag och ingen av oss var sugna på att sätta sig i lägenhet pga solsken och en miljon grader varmt. Ibland glömmer man att man inte behöver båt för att åka till huset på ön. Det finns bilväg. Med bro.

Skall jag vara helt ärlig hade jag nog inte kommit på det riktigt så lättvindigt om inte pappa hade ringt tidigare på dagen för att fråga något och samtigt talade om att de var där.

Vi drog dit. Till mitt paradis på jorden. Det vet vi ju sedan innan att det och utsikten från pensionärskuvösen är oslagbar. Ett steg utanför bilen och doften av riktigt hav slog emot oss. Inget jäkla hamnhav. Och så satt vi i kuvös med pappan och styvmodern och pratade strunt (möjligen något om styvmodern, Fru M och zumba) och kikade på havet. Somliga kunde inte riktigt bestämma sig för om det var läge att bada (inte jag, skulle inte komma på tanken när det är under 25 grader).


Vi tittade på vattnet med fötterna och gick upp till bryggan.


Älskade ö!


Och så texten på vår brygga som ingen någonsin läser utan använder som badbrygga.


Den behöver en ordentlig översyn. 

Vips var dagen över och vi hann inte ens till Ica före stängning 22.00. Det blev frukostyoghurt från Statoil och hämtpizza. Och så blev det hämthundar från torpet lagom till läggdags.

Från uppvak till hemåkning vid två hade Fru M två hundar som flirtade oavbrutet. Den ena med respektfulla pussar, medan den här …


… ägnade fyra timmar åt lite mer ohyfsat fintande med målet att få in kall nos under kjolen. Och så ser han så vän ut?

Vädret. Sällskapet. Sysselsättningarna. Tacksamheten vet inga gränser.

Jyckarna och jag är kvar i stan. För jag hade ingen lust att åka till torpet. Vi skall åtminstone sova en natt till i löjligt bekväm säng.

Och det där med “Zzzz” kommer nog inträffa mer strax än tänkt.

Jag hoppas att er helg har varit till minst lika stor belåtenhet?