Jag utnämner härmed den andra april till ytterligare en “må du brinna i helvetet-dag”.
När man är två dagar i Göteborg får man passa på att göra sånt som är viktigt och som man inte vill göra i Strömstaden. Det vill säga gå till läkaren. För att gå till läkaren i en liten stad känns ungefär som att sätta sig på den lokala puben och fråga bartendern om han/hon kan kolla eventuella könssjukdomar. Eller om man har öroninflammation.
Även om bartendern kanske inte har just skillsen att bedöma läget så kommer bartendern (och resten av stan) veta var man har varit, hos vem och vad diagnosen blev. Sen hamnar man bredvid sin gynekolog nästa gång man går på lokal och käkar. Tystnadsplikt i liten stad känns inte helt implementerat, här handlar det om viskleken.
Jag vet inte hur ni tänker här, men jag är orimligt osugen på att sitta bredvid gynekologen och kallprata över en öl när man vet att han bara några dagar tidigare har stirrat rätt in i fiffin.
Nu var det förvisso inte gynokologen idag, men jag försöker hålla mina läkarbesök i Göteborg så länge det går.
Igår vet vi ju redan hur det gick. Handskena på och ur led är lillfingret. Eller om det ledade ur. Jag funderar fortfarande på vad det betydde.
Idag var det bland annat ögon. Jag ser dubbelt sedan ett par år tillbaka, det avhjälps med glasögon och anledningen, enligt alla inblandande, är en medfödd dold skelning som inte har blivit dubbelseende förrän jag blev medelålders och musklerna i ögonen inte orkade jobba emot skelningen längre. Bra så. Förutom att både närsynthet och långsynthet spelar spratt och ändrar sig sisådär en gång var tredje månad.
Det var alltså ett alldeles vanligt besök i min värld, för att byta glajjor igen.
När allt var klart i Göteborg var det dags att dra tillbaka till skvallerstan. Titta vad jag fick syn på när jag körde i godan ro på motorvägen norrut.
Näe, det är inte en polismotorcykel.
Det är maken. Som prompt skulle ha med sig permobilen norrut. För det är vår.
Nu vet inte jag exakt hur mycket vår det är om man tar med sig överlevnadsdräkten från båten enbart för att köra permobil och inte frysa ihjäl, men alla har vi olika definitioner tydligen.
Däremot har han bytt till sina sommarfoppa, vilket kan tyckas lite motsägelsefullt?
Väl framme var det bara att springa in i lägenheten och sen ut igen för att gå till specialistoptikern för att kolla exakt hur mycket synen hade ändrat sig och beställa nya glajjor.
Pilutta mig. Det enda jag fick reda på var att mina ögon var så överansträngda att det inte gick att mäta mitt synfel på höger öga och där har jag numera bara 80% syn (vilket jag inte har en aning om vad det betyder mer än att det inte spelade någon roll hur hon än bytte och vred och fnulade med olika glas – jag såg inte ett skit ändå). Men vänsterögat är perfekt (med glasögon då givetvis). Ett av två är ju inte så illa pinkat?
Och så hade jag blefarit. Man bara älskar nya ord som inte går att förstå, men det var något med torrt öga, skav och…något mer jag inte minns.
Eftersom ögat var motsträvigt och optikern spände ögonen i mig och frågade exakt HUR mycket jag egentligen anstränger mina ögon (och jag kanske ljög en smula?) så bestämdes det att jag skall komma tillbaka på måndag morgon med oansträngda ögon. Jag får inte ens läsa en tidning före nästa besök.
Helst skall jag gå dit medan jag fortfarande blundar. Sa hon.
Jag vet inte jag, men rent spontant känns det mer farligt att gå flera hundra meter och blunda än vad det gör att inte se något på ett öga?
Och så avslutade hon med att fråga om jag möjligen har diabetes eftersom synen åker bergochdalbana.
Då gick jag hem och tjurade.
Självklart har jag inte skrivit det här och ansträngt ögonen. Min nya dator är automagisk och den klarar diktering, så jag har bara blundat hela kvällen och talat om för datorn vad den skall skriva.
Igår stendöd dator, urledad hand och ny skena, idag hot om diabetesläkare om det fortfarande inte går att mäta synen på högerögat på måndag morgon.
Vad händer imorgon?
Jag förväntar mig minst en höftledsfraktur och kanske lite åderbråck? Och så kan jag dra en sväng till tandläkaren och fixa löständer.
Det går snabbt när det går utför.
Ordet “bedagad” har fått en helt ny innebörd. Men jag är sjukt positiv.
// Tant Raffa
