Jaha tänker ni. Ett sånt där skamlöst reklaminlägg igen, suckar någon.
Icke då hävdar jag med bestämdhet. Och så ler jag lite för mig själv (ihop med jyckarna) över PV:s helt nya utbud. Varumärket som liksom går från klarhet till klarhet och nu skaffat sig ytterligare en målgrupp.
Det kan hända att jag köpte något på PV. Det skulle kunna hända att just detta något var enbart till mig själv och det är ju inte så bra med tanke på köpstoppet. Men till mitt (dåliga) försvar har jag gått upp en aning i vikt och har inte så himla mycket att ha på mig. Lång historia som involverar provtagning hos doktor med resultat näringsbrist och har man näringsbrist går man tydligen upp i vikt för att kroppen inte fattar att den HAR fett. Den samlar tydligen mer? Något åt det hållet, ni som har varit här med mig hela tiden vet ju att jag slutar lyssna när det blir medicinskt overload. Nu har jag faktiskt en nyårsklänning, kavaj och lite annat som faktiskt var genomtänkt. Jag är så jäkla less på att vara sjavig hela tiden och minns inte ens när jag kände mig särskilt snygg sist pga passformsproblem i garderoben (jag skyller alla passformsproblem på garderoben, inte på kroppen). Jag skall börja med att vara totalt smashing på julafton i svart klänning, blå kavaj och ännu inte bestämd färg på strumpbyxorna (det har jag åtminstone i mängder av olika färger och mönster sedan innan). Sen kan man ju i och för sig undra varför jag inte bara skiter i om jag är sjavig med tanke på att jag har lagvigd som går på Captains Dinner i Carlsbergtisha?
I vilket fall som helst var jag och hämtade paketet igår och DÖM om min förvåning när jag såg att jag hade fått julklapp av Johanna och Ingela. Eller ja, jag hade inte fått julklapp, de har börjat med målgrupp portugist, särskilt sådana portugister som bär luddiga skor och äter handkräm och lypsyl.
Först fick Liten ett par Shephardtofflor.
Här och nu inser jag verkligen hur stora fötter jag har. Hans huvud syns inte bakom tofflan, men den sitter i munnen på honom. Givetvis.
Och han var såklart ÖVERLYCKLIG.
Leken “omaka par” har fått ytterligare ett deltagarpar.
Men sen lånade jag tillbaka dem.
Ja, jag är en lappglömmare. Jag ser nu att den sitter kvar. Vilket betyder att jag i detta nu sitter med ett par tofflor med reklamlapp på. Det är fäschon faktiskt.
Sen har vi nästa hund, han som har käkat upp lypsyl och krämtuber för gud vet hur många av kungens mynt.
Deras nya märke var klart godkänt av Stor.
Även av mig. Den luktade skitgott och kändes faktiskt väldigt snäll mot händerna. Enda kruxet var att jag hade en hund på handen sekunden efter jag smorde in mig som slickade bort cirka 70 procent. Har dock inte testat med oljeblandning ännu. Och så skall jag testa body scrub för att se om jag kan trolla bort övrig krokodilhud.
Jag är sjukt impad av att de så klockrent nailade ett hundutbud så snabbt.
Och slutligen har jag en fundering till. Minns ni byxorna jag fyndade före köpstoppet som jag skulle haft i Florida som jag aldrig åkte till?
Silke och skitsnygga.
Funkar det med fårskinnstofflor till dem sen när det blir väder för silkesbyxor igen?
Mönstret är ju onekligen extremt matchat?
(PS: Om ni vill ha ett SKITBRA tips på riktigt, Sara Happ Lip Scrub. Döm om min förvåning när jag såg det i webshoppen. Det har jag använt i säkert tio år nu och hamstrar vid USA-besök. Jag kommer fortfarande inte behöva köpa på ett tag eftersom jag har både choklad, kanel och creme brulée kvar sen senaste hamstringen. Scrubba läpparna, slicka i sig överflödigt socker och lite av scrubben (för att det är väldigt gott) och sedan på med valfritt cerat, personligen är jag ju en Elisabeth Arden 8 hour-krämare även där. Oslagbart scrub i alla fall.)
Och maken har mönstrat av. Jag gissar att han kommer hålla sig borta från sin ömme fader i åtminstone ett par dagar. Han klarade resan hem från Bergen med ett nödrop och i bilen hem pratade han mellan ihopknipna tänder.
Jag gissar även att hans tålamod är förbrukat för minst sex månader framöver.
MINST.
