Inlägg nummer 1000

Fyrverkeri

 

Herregud, chocken när jag av en slump upptäckte att jag var på inlägg 996 häromdagen. Och vilken tur att jag upptäckte det, så vi verkligen kan fira.

Frågan är väl bara HUR vi firar?

Antingen får det ju firas genom att jag gör något jag verkligen aldrig gjort tidigare. Eller så får ni göra något för mig?

Men då borde jag ju ha tänkt på det innan jag skrev inlägg 999 liksom. Nu är det ju försent.

Så jag skall göra något jag ALDRIG gjort förut, jag skall svara på en blogglista. Sent skall syndaren vakna.

Namn: Victoria
Ålder: 44 (hur har det gått till???)
Längd: 178 cm över havet
Sko-storlek: 42. Fast 39 på Birkenstock. Är sjukt stolt över att jag bara har 39 på Birkenstock och därmed kommer under 40.
Född: Trollhättan
Bor: Strömstad
Gör just nu: Bloggar och lyssnar på grannen som spelar Avicii (vilket är en gigantisk skillnad med tanke på att han brukar spela storbandsjazz)


Allmänna frågor.

Nämn tre bra egenskaper hos dig själv: Generös, omtänksam (sweet lord vad det är svårt att skriva positiva saker om sig själv) och ganska bra på många olika saker
Nämn tre mindre bra egenskaper hos dig själv: Tidsoptimist, uruselt morgonhumör, expert på att skjuta saker på morgondagen


Vad är du rädd för: Dockor (ja på riktigt, min enda fobi, skall skriva om det någon annan gång) och att något skall hända mina djur
Vad är du mest nöjd med hos dig själv: Eh…att jag är sälformad. Och att säl är en form?
Det roligaste jobbet du haft/har: Garderobiär/dörrvakt på Gbg:s flashigaste krog slutet av 80-talet. Jobbet kanske inte var världsroligt, men allt annat runt omkring var det.
Har du körkort och egen bil: Alltså vad är medelåldern på blogglistor? Ja. Givetjävlavis?
När tar du ditt körkort: … … …
När grät du senast: Förra helgen tror jag
När skrattade du senast: Någon gång innan det blev höst. Jag skrattar inte på hösten. Ingen borde skratta på hösten.
Vem åkte du bil med sist: Min lagvigde
Vem åt du mat med sist: Min lagvigde
Vem sov du hos sist: Men seriöst?
Vem sov hos dig sist: Liten sov HOS mig sist. Närmast i alla fall.
Vad var du rädd för när du var liten: Dockor (japp, redan som skitliten)
Vad ville du, som liten bli när du blev stor: Statsminister (helt sant, var mitt första svar när alla andra svarade prinsessor och poliser)
Hur många gånger har du besökt ett sjukhus när du själv varit patient: Åt helsike för många. Oräkneliga.
Värsta smärtan du råkat ut för: Det är ett tecken på att vara gammal när jag inte kan välja va?

Något som gjort dig riktigt glad i ditt liv: Jyckarna. Alltid jyckarna.
Någonting som gjort dig riktigt förbannad och ledsen någon gång i ditt liv: HAHAHAHAHAHA! Nej inget alls. Absolut inget alls (där bröt jag mot höstskrattregeln, men hånskratt räknas inte)
Har du någonsin sportat: Ja. Även om det är svårt att tro. Men jag har ridit och spelat handboll rätt seriöst.
Någon du ser upp till: Alla svindriftiga nördar som Steve Jobs och Mark Zuckerberg.
Vad finns alltid i din handväska: HAHAHAHA igen! Lättare att fråga vad som inte finns i min handväska alltid. Mjölk. Det finns aldrig i min handväska.


Har du varit utomlands någon gång: Ja, plenty gånger
Vilken plats var finast: Det står lika mellan Key West och Railey Beach
Största stad/städer du varit i: Miami, New York, Bangkok, Toronto, San Fransisco, Barcelona, Berlin alltså jag slutar där, jag har för många städer eftersom jag är äldre än 12 år och gör en blogglista


Lite mer personliga frågor.

Har du någonsin tagit eller provat droger: Njet. Är en av de få i min årgång som aldrig testat något annat än alkohol tror jag.
Rökt: Japp
Snusat: Jättejapp, eftersom det räddade mig från rökningen
Druckit: Eh ja.
Har du piercing eller tatuering: En hoper tatueringar och en borttagen navelpiercing.
Hur ska en kille vara/se ut för att du ska falla pladask: Han får gärna se ut som Ian Somerhalder, vara lika händig som Ernst fast utan Ernsts personlighet.
Finaste komplimang du fått: Jag får aldrig random komplimanger. I kid you not. Har aldrig ens blivit kvartitre-raggad på krogen med lögnaktig komplimang. 99,9 % av alla komplimanger jag har fått kommer från bloggen.
Har du sårat en kille riktigt ordentligt någon gång: Dessvärre ja. Inte mina stoltaste ögonblick.
Har du blivit sårad av en kille riktigt ordentligt någon gång: Jamen gissa. Vem har inte det?

Antingen-eller-frågor:

Storstad eller landet: Båda delarna tacksåmycket.
Hamburgare eller pizza: Pizza
Kött eller fisk: Båda
Hund eller katt: Båda
Aftonbladet eller Expressen: Va? Är det två olika tidningar? AB då’rå.
McDonalds eller MAX: McD
Vin eller Öl: Öl
Charter- eller skidsemester: Charter. Nu gärna. Precis exakt nu med hemkomst i ungefär april?
Sverige eller Utlandet: Båda
Sport eller nyheter: Nyheter
Hockey eller fotboll: Hockey
Ljushåriga eller mörkhåriga killar: Skalliga

Sommar eller vinter: Sommar
Vår eller höst: VÅR
Flyg eller tåg: Beror på om jag skall till Bangkok eller Borlänge
Bil eller buss: Bil

Okay, nu förstår jag verkligen varför jag aldrig har gjort någon blogglista tidigare. Men där rök den oskulden, något var jag ju tvungen att hitta på.

Sen vet jag KNAPPT om jag vågar skriva detta. För förra året när jag skrev det gick det åt fanders. Men jag chansar.

Imorgon är planen att vi skall julpynta båten. Med alla våra miljoner ljusslingor.

Och tomten.

SOM jag ser fram emot det.

Next stop: 1001

När man hör en knappnål falla

Så tyst har det varit här inne idag.

Sen trodde jag visserligen väldigt länge att det skulle vara knapphål istället för knappnål, men det är ju en annan femma.

Idag har jag sovit. Jättemycket. Allra minst lika mycket som det sägs att en katt sover. Ni vet en sån där dag som man går upp för att äta frukost, sen går och lägger sig efter frukost och sover i fyra timmar till. Det händer aldrig (skitsällan).

Anledningen?

En manlig förkylning.

Och jag är fortfarande lika sömnig.

Men nu skall ni få ge mig input igen. För en solklar fördel med det här köpstoppet är att jag för första gången på länge önskar mig något i julklapp, en symaskin.

Men jag vet inte vilken eftersom jag aldrig haft Husqvarna tidigare.

Kolla på den här sidan: SYMASKINSLÄNK

Ja jag vet att sidan är norsk, men de har bra grejor och koll på läget, och hjälp tant välja bra symaskin att önska sig.

Jag har inte ens lyckats få tummen ur arslet för att sy den fina fondväggen med matchande gardiner för att jag inte har egen fungerande maskin. Jag vet inte hur många gånger jag har varit på väg med tyget under armen till pappa för att sy, men det är inte samma sak att sy hemma hos någon annan. Jag vill sy, ta ett brejk och fundera över om det blir bra genom att provhänga unt so weiter. Det funkar dåligt när man sitter 200 meter hemifrån på annans maskin.

Med tanke på att sömnad är det pyssel jag kan ägna mig åt numera så får det bli sömnad. Blandat med pappersrullning för att göra tavla a’la Hemgjord.

En jäkla tur att jag har önskat mig att pappa skall bygga stort skrivbord åt mig så jag får plats med både symaskin, dateri och allmänt pyssel.

I år skall jag alltså skriva önskelista för första gången på evigheters evigheter tack vare köpstoppet.

DET var ju åtminstone en positiv biverkning.

Hur är det möjligt?

Min dator var borta i två veckor och jag vet inte hur många gånger jag ringde verkstaden för att VERKLIGEN försäkra mig om att felet som gör att datorn hänger sig hela tiden åtgärdades. Jag var ju stensäker på att det var ett hårdvarufel, närmare bestämt ett minnesfel.

Men vi var eniga, jag och verkstaden, de skulle verkligen göra allt. För de höll med om hårdvarufel.

Och man kan ju inte anklaga dem för att inte ha gjort mycket i alla fall, för skärmen byttes (tack försäkringen) och sen byttes moderkortet (tack garantin) och så testkörde de med godkänt resultat. Med tanke på att delarna de bytte kostade mer än en ny dator så borde den ju vara fantastiskt bra nu.

Att jag sen fascineras av att det är vattentäta skott mellan försäkringsbolag och garanti är ju en annan femma. De valde ju inte precis billigaste alternativet.

Jag fick tillbaka den i fredags, gjorde inte så mycket mer än att uppdatera till Yosemite och sen struntade jag i den. Orkade inte återställa den eftersom det är det tråkigaste jag vet.

Igår eftermiddag tog jag fram den, då den är min soffdator. För att skriva skitinlägget.

Jag hann skriva en tredjedel, sen hängde den sig och jag höll på att få andnöd när jag såg den snurrande badbollen där markören nyss varit.

IMG_5522.JPG

Startade om och hoppades på engångsföreteelse.

Det var det inte.

Och eftersom jag skriver direkt i WordPress så tappade jag ju enormt mycket text varenda gång den hängde sig. Plus att den har fått en ny biverkning av att vara på verkstad, den inte bara hänger sig, den stänger även av sig själv numera. Mitt i textskrivandet blev den alldeles svart och död fyra gånger. Plus de där åtta gångerna den hängde sig precis som innan och krävde omstart.

IMG_5520.JPG

Det tog sisådär fyra timmar och två hjärnbrinningar att skriva skitinlägget.

Något som i normala fall hade tagit max en halvtimma. För att jag fick skriva om det mesta tolv gånger och dessutom vänta mellan lika många omstarter.

Gissa vem som skall åka till Elgiganten idag?

Gissa vem som är skitarg?

Gissa vem som tänker ta med datorn ut till parkeringen och backa över den minst fem gånger om jag inte får en ny dator och om de envisas med att skicka iväg den igen? Och be maken “fisa” på den.

Jag har faktiskt trygghetsförsäkring på den, vilket innebär att jag får en ny om jag tappar den.

Det borde vara likställt med att köra över den med bilen. Annars åker jag tillbaka till stan och tappar den i vattnet vid kajen. Med båda händerna och lite våldsamhet för klimax.

Om inte annat så gör jag ju dem en ekonomisk tjänst med tanke på att de envisas med att byta skitdyra delar istället för att plocka fram en ny ur datorhyllan.

Jag tänker i alla fall inte vara av med den i flera veckor en gång till och få tillbaka den sämre.

// Beslutsam och Svinirriterad

Söndagströttman och träsktroll

Det har varit hektiskt idag. Inte. Men man kan säga att jag inte sov så många timmar inatt. Faktum är att jag inte ens tror att jag sov ens en endaste hel timma, men ÄNDÅ har dagen varit ganska händelserik. Trots en hel del timmar på soffkudden.

Först klädde jag på mig. Det händer att jag gör det och går på stadens gator som en helt vanlig kvinna, precis som Fantomen. Så idag blir det en dagens outfitta.

IMG_5487

Uppkäftig (tyken på göteborgska) tisha och kofta. Jag har även kläder nedertill men dessvärre är armarna inte tillräckligt långa för att jag skulla klara av att ta en selfie av hela mig. Därför syns inte jeans och Doc Martens. Ej heller BH (herregud Helene, jag älskar mina nya bh:ar) eftersom jag faktiskt har just tröja på mig.

Nu vet inte jag om ni är som jag, men jag får lite nyhetsankar-vibbar när man ser bilder/tv av personer där man bara ser överkroppen. Som nyhetsankare där jag alltid inbillar mig att de sitter med välsprayad toupé, skjorta, slips och kavaj medan de under skrivbordet bara har kalsonger och plyschtofflor i form av rosa grisar. Det är mycket roligare att tänka att de faktiskt ser ut så och oftast har de sidenboxer med seriefigurer på, i min fantasi alltså.

Men som sagt, nu har jag alltså nederdelskläder på mig. Dock inte bevis på det eftersom jag aldrig någonsin kommer köpa en selfiepinne för att kunna ta helbilder och inte heller lyckats skaffa helfigursspegel i nya lägenheten. Jag fokuserade på det viktigaste, tröjan. Ni har friheten att fantisera vad jag har nedtill om ni inte tror på jeans och Docs.

Sen åkte jag till torpstäppen (SJUKT bra ord inför min framtida karriär som dokumentärfilmare) med två torra hundar med vettig frisyr enbart för att komma hem med två träsktroll utan någon som helst frisyr alls. Och idag klarade jag att inte filma i slow motion.

 

 

Ifall ni undrar vad det är “där nere till höger” så är det en av alla de bäckar de älskar att ränna omkring i.

Och så kan vi konstatera att en av två hundar har bättre hörsel än den andre, men jag är den första att erkänna att de inte är särskilt väluppfostrade. De är bara myshundar.

På vägen till torpstäppen höll jag på att få en smärre hjärtinfarkt eftersom jag var bara ett par meter från att köra på en hund som knatade omkring på vägen. En jakthund såklart, men inte ens jakthundar med sändare bör irra omkring på landsvägar. Jag tvärstannade, pratade med hunden en stund för att försöka lura den att stanna kvar vid vägrenen med mitt hjärta i halsgropen. Det slutade tack och lov lyckligt eftersom jägaren kom i bil efter att jag hade ägnat ett tiotal minuter åt att försöka tala hunden tillrätta och berätta att även om man är en liten klok jakthund så får man inte springa på vägar för det är farligt. Slutet gott allting gott för den hunden. Just idag i alla fall.

Sen pratade jag med ömma mormodern i en halv evighet. Hon är pedantisk planerare och rätt så underhållande. I mars fyller hon 99 så nu var det dags att planera för hennes 100-årskalas. Med tanke på att hon hör bättre än hundarna, är piggare än jag och skitmycket smartare än de flesta andra jag känner så känns risken för att hon skall hinna bli dement före sin 100-årsdag försvinnande liten. Då borde hon ha blivit det redan och då kan man ju börja småplanera i alla fall. Det hade varit väldigt roligt att få ha just ett 100-årskalas faktiskt.

Någonstans mellan hemkomst med träsktroll och 100-årskalasplanerande hann jag även trycka i mig en pizza med.

Sen stensomnade jag på min kudde ihop med senaste ljudboken (serien om Knutas av Marie Jungstedt, jag plöjer allt som Katarina Ewerlöf läser).

Det är söndag. Det är dödstrist. Då får man göra precis vad man vill sägs det. Så jag funderar på att återgå till ljudbok och att vila lite till på sofflocket.

Får man det?

(Just det, jag har glömt berätta att två näst intill okända personer (knappt ens bekanta), helt oberoende av varandra, komplimerade mina glasögonbågar i torsdags utan att se att det var Swahnbågar, de tyckte bara att det var fräcka bågar – hur konstigt var inte det? Jag kanske kan bli en trendsetter med mina cykelbågar trots allt?)

Idag skall jag göra något dumt

I så många olika hänseenden.

Jag skall åka till Nordby för att kasta min dator (obajsad på) någonstans inne på mitt älskade Elgiganten så jag får en ny nån gång. Hög tid att göra just det.

Det dummaste är att det är lördag och då åker alla dejliga och kjempekjekka norrmän dit samtidigt och det är, som jag sagt tidigare, likställt med helvetet på jorden.

Det näst dummaste är att jag kommer utsätta mig själv för frestelser eftersom det finns en miljard butiker där och jag har ingen aning om ifall det kanske hänger luddiga tröjor högt och lågt som ropar mitt namn.

Men datorn måste dit och jag har skjutit på det länge nog.

Jag skall försöka befinna mig på mina happy places under tiden och tänka att det räcker med ludd för man har det i sängen uppe vid kudden.

IMG_5441

Ja, jag vet att det ser ut som en svart klump. Men det är en väldigt stensovande Stor. Och en lika stensovande make. Ända mot ända kan ingenting hända?

Liten däremot har börjat plira lite med ögonen och hunnit gå ner på golvet, hämta en toffla och sedan gått upp och lagt sig på nämnda toffla igen. I väntan på att något skall hända. Som mat, eller promenad eller bara vad som helst. Han är inte lika morgontrött som sin morbror, men lika luddig.

IMG_5440

Och sen sitter han på en luddig matta (akryl) och ser söt ut medan han väntar på att jag skall säga att han får slicka ur min frukostskål.

IMG_5445

Med älsklingskoftan bakom sig ser jag nu.

Jag har luddiga saker. Jag har JÄTTEMYCKET luddiga saker. Som är trevligare att ha att göra med än tröjor och koftor.

Kan vi hjälpa mig att komma ihåg det när jag ger mig ut på ett något som känns lika vågat som en Cook-expedition?

Under tiden kan ni roa er med att testa era Göteborgskunskaper.

Ett ord som jag och Mona har bråkat om dyker upp i testet, men i övrigt vette fåglarna om några av de här orden faktiskt är göteborgsslang. De flesta är godkända ord.

Gör testet HÄR och tala om resultatet för mig.

Jag fick givetvis 10 av 10.