Förlåt. Jag skall jobba bort mina zäta. Men det går nästan inte att stava det ordet utan ironi. Vi har dock inte käkat tacozzzzz.
I vilket fall som helst så beror inte tystnaden ikväll på att vi har åkt motorväg. Inte heller har vi spenderat kvällen med att ha taklyftarbråk. Visst är det nästan så man tror att jag ljuger?
Jag gillade förra fredagen. Det var infernaliskt skönt att samla vuxenpoäng genom att slänga sig raklång på soffan redan klockan fem. En pervers njutning helt enkelt. Och med tanke på Sven kommer det inte bli någon tomtefiering av båten i alla fall, för han kommer blåsa bort. Inte Sven alltså, utan tomten. Sven får gärna blåsa bort. Vi har inte klurat ut hur vi skall lösa vindfångsfaktorn, just nu lutar det åt hederlig maffiametod. Cementera fast fötterna på honom. Frågan är väl mest bara hur bra teakdäcket kommer må av det.
Så, jag har helt sonika spenderat kvällen på arslet i soffan. Utklassat Åsa här på bloggen i Wordfeud (min blogg, jag kallar två vinster utklassning hehe), och pillat navelludd.
Jag säger bara en sak. Ni som lever opendlande liv vet inte hur bra ni har det. För oj vad jag har njutit.
Nu har jag bäddat ner mig. Stängt av ljudet på mobilen och hotat maken med påsklämmor runt bröstvårtorna om han glömmer stänga av sina. Jag har storartade planer för morgondagen som innefattar sömn, sömn och lite mer sömn. Och promenad i skogen.
Men vad skådade mitt norra öga när jag knatade genom hallen på väg till min sovplats? Ni vet ju redan om makens osunda relation till dammsugare (och avfallskvarnar). Jag trodde nog verkligen att centraldammsugaren på båten var the shit. Nu var han klar. Inga andra dammsugare skulle han hava jämte centraldammsugaren.
Jomenvisstellerhur. I hallen stod något och blänkte som jag inte kände igen. Dessutom stod den bredvid en dammråtta stor nog att bita av hälsenan.
Jag trodde att det var något han hade plockat fram ur sin dammsugarsamling, och frågade vad det var.
– Doh! En grovdammsugare seruväl?
Sa han lite avmätt.
– En ny? Frågade jag. Med förvåningens finger i häpnadens mun.
Japp. Dagsfärsk.
MEN VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ HONOM?
Nu vet jag inte hur många dammsugare vi har längre. Men jag är rätt säker på att vi har fler dammsugare än dammråttor. Vilket säger en hel del med tanke på att dammsugarna mest fungerar som dammsamlare, och inte används särskilt frekvent.
Är det någon som har lust att förklara varför man köper minst fem dammsugare i halvåret men aldrig använder dem. Särskilt inte centraldammsugaren på båten.
Imorgon vill maken åka 20 mil för att köpa en snöskyffelmonteringssats som man sätter på gräsklipparen, så att den kan transformeras till åksnöskyfflare vintertid.
Han är en hamster.
Precis som om vi behöver mer prylar. Tanken är liksom att vi skall börja småflytta ur huset nästnästa vecka. Och bo på 60 kvadrat.
Och han har mage att klaga på min skosamling.
Han måste vara den enda mannen i världen som, utan överdrift, har fler dammsugare än skor.
Jag tror att det är dags för professionell hjälp.
Den här fetischen har gått överstyr.
