Nu skall ni få världens bästa tips. Igen. Eller ja, nästan igen, eftersom jag har skrivit ett liknande inlägg tidigare.
Ni vet ju redan att jag har ett par stora lurar modell brusreducerande som är asbra. Som jag hade på båten i somras för att hålla mig från att a) mörda maken och b) knata upp till alla nattklubbars elstationer och plugga ur sladden till musiken.
Men, även om jag älskar de lurarna in i evigheten och tillbaka så är det ju lite begränsande att sova med dem. Det är svårt att ligga på sidan, eftersom det är svårt att ha lur på bara ena örat.
Nu råkar jag vara en ljudfantast i största allmänhet, och en samlare av hörlurar i synnerhet. Jag älskar hörlurar nästan lika mycket som jag älskar skor och handväskor. Jag har många lurar. Mest brusreducerande dock, eftersom jag lever med en jävla ljudmaskin. Och jag älskar att kunna sätta mig på en långflygning, plugga in lurarna och sedan inte höra varken skrikande barn eller störiga medpassagerare (eller för all del flygvärdinnan). För det fiffigaste med dylika lurar är att man inte behöver ha något som låter i dem, man kan ha dem på sig och omvärlden försvinner även om man inte lyssnar på något.
Nu har jag hittat de ultimata lurarna. Eller snarare, de ultimata plupparna att stoppa i öronen. För mina öron gillar inte sådana där lurar som heter in-ear och som man måste ha specialformade öron om de inte skall göra svinont efter sisådär tre minuter. De här kallas något annat, nu minns jag inte vad, men det är en slags hybrid. Man måste alltså inte trycka in dem i hörselgången för att de skall sitta kvar.
Ni ser den där lilla vingen? Den, samt delen man stoppar i örat, är mjuk som kokt spaghetti ungefär. Det går inte riktigt att förstå att den skall fylla någon som helst funktion, men det gör den. Man lägger öronpluppen i örat, och sen petar man in den supermjuka vingen bakom något öronveck och lurarna sitter som berget. Utan att sitta inuti örat och göra ont.
Sen kan man välja om man vill köra med eller utan brusreducering. Lever man med en man som väsnas på alla upptänkliga sätt föreslår jag dock att brusreduceringen är på. Nu kommer det fina i kråksången. Jag brukar ha dem på kvällarna när maken kollar på TV med pensionärsvolym och jag sitter i andra soffan och kollar på något på datorn/iPaden. Jag hör inte hans TV, jag hör inte ens när hundarna skäller. Jag befinner mig i en utopi.
Varför berättar jag inte om det förrän idag då?
Jo, för inatt trodde jag på allvar att jag skulle ta livet av han jag delar möbler med. Han gick och lade sig och började snarka, jag tog en lur och stoppade i ena örat medan det andra örat låg tryckt mot kudden och sedan lyssnade jag på en ljudbok. Och stensomnade.
Inatt var det tydligen makens tur att sova dåligt, så han har pendlat mellan säng och soffa/TV hela natten. Och jag har inte märkt ett skit. Noterade inte ens att hundarna bjäffade och ville ha frukost och sen gå ut. Har inte hört snarkningar, hagelskottsfjärtar, tandklapper eller TV.
En natt med bara mig själv, min hjärna och en ljudbok.
De här lurarna kommer vara en äktenskapsräddning. För inatt fick de banne mig bekänna färg.
Nackdel. De är givetvis dyra. Men med tanke på att jag använder dem varenda jäkla natt (inte bara sådana här hopplösa nätter) och även som headset när jag pratar i telefon, eller om jag åker bil/tåg/flyg/persisk matta/rymdskepp så är de banne mig värda varenda krona.
Parterapi är ju exempelvis väldigt mycket dyrare.
Fördel. Man får köpa dem, testa dem i 60 dagar (tror jag det var, nu var det längesen så jag minns inte) och om de inte funkar så får man lämna tillbaka dem och få varenda krona tillbaka.
Av alla lurar i min samling skall jag härmed inga lurar hava jämte dessa.
Jag är kär.
Och utsövd.
