HEJ HEJ från den nyfrälsta instagramtanten

Posted on | by Victoria | 35 Comments on HEJ HEJ från den nyfrälsta instagramtanten

Jag tog faktiskt cirka en miljon foton i Danmark och det är mycket som är bra i Danmark, men inte internätet.

Extra obra är det på färjan. Då är det satellitnät som kostar skjortan, byxorna och lite till och dessutom funkar det inte särskilt bra. Med andra ord har jag i princip varit helt ouppkopplad i två dagar. Inga konstigheter om det inte hade varit för att jag faktiskt hade massor att förmedla.

I alla fall. Nu tycker jag faktiskt att jag har blivit orimligt duktig på instagram. Särskilt som jag har varit så korkat motvillig innan. Men nu, ungefär hundra år efter alla andra, har jag upptäckt att det är rätt käckt ändå.  Jag misstänker att tidigare töntig motvilja enbart har berott på att det känns textbegränsande och lite … jamen opersonligt?

Jag är en tönt. Så enkelt är det.

Medan jag går igenom fotona från helgens barn- och badhotell vill jag be om en sak. För att vi faktiskt känner varandra här allihop, trots att ni vet mer om mig än vice versa. Ni känner dessutom varandra (och kapar mitt kommentarsfält ganska ofta).

Kan inte jag få följa er på instagram då? Jag följer väldigt få, vilket gör min feed ganska fattig.

En del följer jag redan, men problemet med instagram är ju att man ofta heter något helt annat när man kommenterar mot vad man heter där. Väldigt förvirrande. Jag heter samma. Inte lika förvirrande.

Kommentera med användarnamn så jag har några kompisar på instagram? Snälla? Tack på förhand och allt det där?

Om ni är skithemliga på instagram, men ändå är okay med att jag följer kan ni väl maila på vic@fitterbittan.se

// Tjej på 46 vintrar söker brevvänner

Fredrikshamn var visst inte så slitet och trött längre

Posted on | by Victoria | 7 Comments on Fredrikshamn var visst inte så slitet och trött längre

Vi är i Fredrikshamn. Närmare bestämt på det jag envisas med att fortfarande kalla badhotellet. Jag visste att de hade byggt om det och att det numera heter The Reef, men bad som bad? Hit åkte man förr för att dricka enorma mängder klorinutspädda drinkar och sitta i bubbelpool. Det verkar man inte göra längre.

Jag borde ha reagerat när vi checkade in och receptionisten dubbelfrågade om vi verkligen inte hade några barn med oss.

När jag tittade bakåt i incheckningskön insåg jag att vi var de enda som inte hade barn i släptåg. Det var barn överallt. Och inte en enda pruttfull vuxen. Inga gubbgäng med öl i handen och badbyxor i kostymfickan.

Det var exakt tio år sedan vi var här senast. Gubbgängen har nyktrat till och skaffat avkommor.

Hej TIDSÅNGEST. Vart tog de åren vägen? Årsringarna runt magen ser jag, men hjärnan har inte kopplat.

Mer om det senare. Inte om ångesten utan om hotellet. Det är strax utcheckning och jag är i CHOCK.

Igår gick vi runt i Fredrikshamn och konstaterade lite förvånat att den lilla staden alla göteborgare åkt till för att dricka öl faktiskt är himla mysig. Och att danskarna verkar väldigt generösa när det kommer till storlekar i vanliga boutiquer (alltså, heter det ens så längre?). Upp till storlek 48 var helt normalt. Man behövde inte trava iväg till någon avdelning där det bara hängde tält. Flotta grejor och schyssta designers.

Har ni kollat instagram har ni redan sett den här bilden. Jag provade en klänning som till och med maken tyckte var fin. Lite retro och man fick feeling. Jag ville twista i den.

image

Alldeles nyss kollade jag igenom instagramflödet för dagen och när jag kom till min egen bild fattade jag inte först. På riktigt. Jag hajade till över klänningens igenkänningsfaktor, men hann tänka “herregud, gillade jag en klänning som var så lik en klänning som Gunilla Persson knatar omkring i?”.

Sen såg jag stövlarna och mitt eget instagramnamn. Samt den pyttelilla mystiska personen i bakgrunden som ger mig Twin Peaks-vibbar.

På fullaste allvar tar jag fel på mig och GP. Det var inte första gången heller.

Nu skall jag sminka mig och kontemplera detta faktum. Sen skall vi checka ut och åka båt. Stor vit färjebåt alltså.

Jag återkommer på instagram före det blir ett inlägg till här misstänker jag.

Vilket väder! Vilken dag! Ha en fantastisk Kristi Flygare.

En stressig och mysig vecka senare

Posted on | by Victoria | 12 Comments on En stressig och mysig vecka senare

Är det dags att packa väskorna och ta tåget tillbaka till rätt kust för att pussa hundnosar igen. Kanske lite på makens nos med.

När man kommer hit känns det som om man har eoner av tid framför sig, när veckan har gått vet man inte var den tagit vägen. Det är magiskt tragiskt. Jag har inte drösvis med favoritmänniskor, men de här två är jag oändligt tacksam över. Ju äldre jag blir, desto mer rädd är jag om de vänner jag har.

Medan jag packar och kämpar med att inte glömma något kan väl ni kila in till Helene Hogengård och svara på en väldigt viktig trosfråga?

Om ni gör det lovar jag att åstadkomma ett par hundra ord på tåget (typiskt oklart om det är ett hot eller löfte?).

Kanske fler om det står brinnande tåg i Skövde, eller om vi har motvind?

Tryck HÄR för att komma till Helenes trosor.

Nu. Packa. Det tråkigaste som finns.

Tiden springer fort

Posted on | by Victoria | 16 Comments on Tiden springer fort

När man har mycket att göra.

Då hinner man inte sätta sig i lugn och ro och skriva.

I fredags tittade vi på Let’s Dance och somnade tanttidigt, Johanna har jobbat som en galning, mer galet än vanligt den här veckan. Igår hade jag och Celine myslördag medan Johanna jobbade. Sedan åt vi. Äta bör man annars dör man. Kvällen avslutades före 22.00 i soffan framför en film. Jag sov mot ena armstödet, Johanna mot det andra, medan dottern var fånigt pigg i mitten.

Idag var däremot arbetarna ute på arbetarnas dag och det var magiskt. Ljumma vindar och Östersjövatten. Dottern var på Gröna Lund.

Men det får ni titta på Instagram om ni vill se, för jag har instagrammat kronologiskt hela dagen. Fler inlägg på en dag än vad jag har åstadkommit det senaste kvartalet.

Om det finns något slags pris för Instagram-Raket borde jag få det efter dagens insats.

Snart återgår vi till ordinarie program.

Men först skall tant sova.

Jag hoppas att ni har haft en fantastisk helg och en fantastisk dag.

En sådan här energikick förtjänar alla.