Att stirra nackspärren i vitögat och hånskratta åt den idag?
Men det är ju inte varje dag det stora systerbarnet fyller nio år. Linnex och värktabletter hjälpte mig såpass att jag kunde titta åt höger och torka mig själv på toa. Döda vinkeln är så himla överskattat.
Efter en underhållande biltur till Oslo med styvmor bakom ratten (provköra XC 60 för att inleda operation övertalning av pappa som envist vägrar byta ner sig från XC 90), där pappa satt som backseat driver och talade om för oss hur vi skulle köra min bil. Sen hällde han ut en latte, för att styvmodern bromsade. I en tunnel som var mörk så han såg det inte. Och så fanns det ingen vettig mugghållare där bak, hade det funnits hade den inte glidvält. Det var i alla fall inte hans fel. Jag får en känsla av att det inte kommer bli en helt okomplicerad och friktionsfri övertalningskampanj.
Födelsedagsbarnet fastnade inte på ett enda kort, men det gjorde däremot syrrans syrum. Hennes svärföräldrar är i symaskinsbranchen och det här är ooooorättvist. Syrran som till och med påstår att hon inte kan sy.
En VÄGG full med knappar. Jag älskar knappar.
ETT av skåpen med band.
Jag tänker inte ens gå in på hur mycket tyll, taft, siden och alla andra tyg i världen som fanns i det rummet. Och mer avancerade symaskiner än i hela den samlade textilindustrin.
Det kan hända att jag måste åka dit och sy lite. Och jag vet precis vad. MÖJLIGHETERNA?!
Men vi var ju inte där av den anledningen. Grattis på nioårsdagrn min älskade lille gutt.
Gissa vad han skall bli när han blir stor?
Om man tar i beaktande att resten av rummet ser likadant ut. Utom golvet. Det finns alltså barnrum där man inte riskerar lego-men för livet genom att trycka upp en dödsstjärna i hälen?
Det är nästan så man tror att jag har fejkat hela inlägget med den här bilden. Lagt på samma fasad och rosa fluff som alla andra perfekta bloggar.
Jag har inte det. Eftersom jag givetvis avslutar med min nackspärr.
Det skall bli väldigt intressant att se vem som hånskrattar åt vem imorgon bitti. Som det känns nu skulle jag inte bli förvånad om jag får hjälpa huvudet upp från kudden med någon slags lyftanordning.
Men det var det värt.
(Kommer jag nog inte säga imorgon.)
Birgit says:
Så går det när tant sitter i drag 😉
Knappar is heaven! Men med såna knapprör måste man vara beyond heaven. Nirvana?
Victoria says:
Jamen haja. KNAPPRÖR. Farmor hade alltid blandade knappar i hinkstora burkar. Som var underbart att rota runt i. Men det här är ju på riktigt. Hittade två olika knappar med hundar i översta raden, men jag måste leta vidare. Ingen hund var svart. 🙂
Birgit says:
Jag hade vita hundar på en kofta när jag var typ 10. Det var långt innan jag gillade hundar 🙂 Hojta om du hittar svarta hundar. Då ska jag göra mig omaket att byta knappar i nån skjorta bara för att 🙂
Mamma har också en jättestor burk med knappar. Hela min barndom rotade jag i dem och sorterade. En lisa för själen!
Marie says:
Knappar! <3
Med en sån ateljé skulle man ju tänka sig att börja sy igen… Wow.
Victoria says:
Det är VERKLIGEN ngt speciellt med knappar va? Det är med andra ord inte bara jag 🙂
(Vi kanske skall förlägga en bloggträff hos syrran?)
PJAK/Anna says:
Jag kan byta syster med dig!! Min är bara utbildad skräddare men kommer inte I närheten av det syrummet. Även om hennes rum är stort som en sal med balkong….
Victoria says:
Eller så gör vi en rockad med systrarna? Och tvingar dem att sy fina saker till oss som tack?
PJAK/Anna says:
Den idén är ännu bättre! Vi kör på den!
I mitt huvud says:
Hoppas att nacken inte hånskrattar åt dig idag!!
Smart sortering av allt legot!
Victoria says:
Den hånskrattar inte. Den mer…flinar lite elakt under lugg?
i min värld says:
Som jag sa….. Värmekudde Linnex och tabletter……..ev. ett varmt bad om det finns att tillgå 🙂
Kalas är alltid kul och liiite avis blev jag på syrummet även om jag inte är någon stjärna på sånt. Min gräns går vid att sy gardiner till båten typ raka stycken med kanaler 🙂
Victoria says:
Jag har ständigt ett Linnex i zombieapokalypshandväskan. Och har inte levt utan på …hmm… typ 15 år. BÄSTA grejen. Det tycker även alla runt mig när något händer, som när Johanna råkade få ryggskott. Jag vet en till som har Linnex hemma nu, det brukar bli så. De har nog aldrig behövt köpa reklam 🙂
i min värld says:
Hehehe vi har alltid två stift stående i skåpet eller med på resan… Den bränner så jäkla gött. Mannen brukade ta på innan han sprang och sen ylade han värre än en kärlekskrank hund när han stod i duschen 😀
Förresten är det barnet som är ordningssam med legot eller föräldrarna?
Bh-Helene says:
Jag avskyr att sy! 😀
Humlan says:
Jag planerar ett sy- och garnrum inom snar framtid. Kanske ska börja med att hitta en symaskin som är yngre än 50 år … eller ska jag börja med att lära mig sy ordentligt?
Hoppas du fick upp huvudet från kudden utan hjälpmedel i dag! Spärrad nacke är inte kul.
Victoria says:
Du har ju enorma möjligheter nu. Jag tycker du skall börja med symaskin. Jag har aldrig lärt mig sy “på riktigt”, men jag älskar att sy och hittar på egna lösningar. Funkar lika bra det.
Husfruen says:
Så hade min mamma det, rör med knappar, när hon jobbade på Joseffsons tyger, det fanns allt. Fina mamma sydde massor till mig när jag var gravid med Charlotte och sedan massor av flickkläder till 1a barnbarnet, hon hade hur mycket som helst.
Numer finns det kanske 100 knappar och några påsar med tyger, och det är bara jag som syr coh mest in då byxorna ramlar ner… 😀
Lin X är bäst men lyssna på kroppen är inte så dumt heller, dock förstår jag att syskonbarn är viktigare än smärta och man får liksom ta det som kommer sedan 🙁
Victoria says:
Fniss. Istället för att sy in kan du börja använda söta knappar som du liksom bara flyttar stegvis? 🙂
Jag skall lyssna på nacken idag. Med Linnex. Men igår var det inte mycket att göra åt det och det var värt det. Det är överskattat att kunna titta åt vänster?
Husfruen says:
Har inte kunnat titta åt värken höger eller vänster på år, så ja det är överskattat.
Däremot är jag ytterst tacksam för linnextuben jag fick av dig, då känns det iaf som om jag kan vrida huvudet lite.
Karin says:
Herregud,är hon proffesionell?arbetar hon som sömmerska?ALDRIG sett så många knappar…”hemma hos”
MissK says:
Oj oj oj oj
En av mina kusiner hade vart i 7:e himlen om hon fått kollas igenom de knapparna för o se om där fanns knappar hon inte har
Hennes knappintresse smittade t om av sig på ett av barnbarnen som vid 1,5 års ålder hade egen knapplåda och slapp pilla på mormors knappar hon inte alltid fick röra 🙂
Finns det knappar, tapeter o sånt från 40-60 tal och även tidigare så finns det nog inget som slår det
Bibbi says:
Jag vill också ha ett sånt syrum! Nu blev jag inte alls avundsjuk.
Hej förresten. Jag har hittat hem efter en underbar vecka i Rom.
Känner verkligen med dig angående nackspärren. Min har gett sig efter att ha haft ont i nästan två veckor. Som du säger, döda vinkeln är inget att bry sig om. Det finns ju backspeglar. 😉
Victoria says:
Välkommen hem 🙂 Jag hoppas att det var helt jäkla underbart och att du fotade massor. Jag skall kika in hos dig om en liten stund.