Jamen jag är en stalker, men det finns det fler som är – tydligen

Posted on | by Victoria | 2 Comments on Jamen jag är en stalker, men det finns det fler som är – tydligen

Den där penisförlängarporschen som hade en registreringsskylt där det stod SEDLAR gjorde mig jäkligt nyfiken. Såklart. Eftersom jag är född med näsan i blöt.

20130625_073830_resized

<< Här är inlägget om PengaPenisPorschen

Jag gjorde ju en snabbkoll direkt. Eller rättare sagt, maken gjorde en snabbkoll direkt och vi kom fram till det som står in inlägget ovan.

Men jag kunde ju självklart inte sluta där. Särskilt inte som Ciccipissi berättade att den brukar stå på hennes golfklubb. Samt att jag faktiskt inte alls kunde förstå varför man skriver SEOLAR på en registreringsskylt. Som ser ut som SEDLAR.

Så bakom kulisserna fortsatte jag. Och fick reda på mycket. Förklaringen till SEOLAR bland annat, vilket inte alls var som jag gissade. Men i princip allt annat, som vem snubben är, var han jobbar och alla andra bolag. Jamen allt som jag ville veta då. Nätet är farligt för en med blöt näsa.

Idag fick jag mail från Ciccipissi. Hon hade åkt bakom en av hans firmabilar och fotat den. Man kan ju lugnt säga att de anställda inte har riktigt samma förmåner.

bil copy

Det är lite skillnad på en Kia Picanto och hans vrålåk. Som att Picanton är så liten att den går att parkera i bakluckan på hans bil och i jämförelse ungefär lika snabb som en EU-moppe.

Det handlar helt enkelt om att fördela pengarna rätt. Smart kille det där. Han har fattat det där med gungor och karuseller.

Och storleken har betydelse.

Jag är totalt värdelös

Posted on | by Victoria | Leave a Comment on Jag är totalt värdelös

Två dagar är tydligen maxgräns för för min så kallade karaktär. Men alltså, ugnsstekt broccoli med ugnsstekt broccoli och jordgubbsshake blir man inte precis uppåt av. Inte gjorde det saken bättre att jag fick reda på att man går ner 0.5-1 kg per vecka. Sju veckor med mat som är tristare än saltat kopieringspapper kommer inte att funka.

Så idag festade jag till det under frukosten.

20130711_085740_resized

Att äta en tallrik rysk kändes som att återse en ungdomskärlek och inse att we were meant to be. Det var fyrverkerier och rosa glitter (och kanske en och annan enhörning).

Ja, jag är medveten om att det bara gått två dagar. Även att jag bara klarade det två dagar sist också, innan jag attackerade en chipspåse. Den här gången var jag lite mer duktig.

Och jag lovar att det är godare att rapa yoghurt än artificiell jordgubb. Men nu är det tillbaka till pulvret. Igen. För att faila. Igen.

Det här kanske kan bli en riktigt bra dag.

Jag är på ett strålande humör och det kan omöjligt båda gott.

Snedtändning på broccoli

Posted on | by Victoria | Leave a Comment on Snedtändning på broccoli

Och avtändning på rysk yoghurt. Två shakes idag med, och precis nu en utsökt middag på ugnsbakad broccoli ihop med. ..ugnsbakad broccoli.

image

Bara för att tillfredsställa tuggbehovet.

Jag känner mig lite som Kissie och barnmaten. Förutom att det inte finns en sportslig att jag klarar detta en enda dag till.

Jag skulle kunna ge ett kungarike för en stor jäkla balja med yoghurt.

Det här är inte för mig. Ost är för mig.

Kan man svälta ihjäl på en dag?

Posted on | by Victoria | 8 Comments on Kan man svälta ihjäl på en dag?

Vissa dagar har jag mer karaktär än andra dagar. Igår drack jag två shakes, åt en tallrik broccoli. Enligt matdagboken 387 kalorier. Sen vaknade jag runt midnatt och dog svältdöden. Då tog jag en shake till.

Jag ser inte speciellt undernärd ut, men det känns som om jag tynar bort.

Eventuellt överdriver jag lite. Jag tror det tar mer än ett dygn att tyna bort när man har reserver.

Men det är mindre äckligt att rapa fejkad jordgubbe i alla fall.

Jag tror jag måste skilja mig lite ändå

Posted on | by Victoria | 12 Comments on Jag tror jag måste skilja mig lite ändå

Det har börjat rassla in foton i bröllopsappen. Även lite information om hur det var, och det var tydligen urtjusigt. Någon jämförde det med Oscarsgalan, en annan med fest i Hilton-anda. Med tanke på att det där jäkla slottet tog 350 euro per kuvert så borde det vara festernas fest.

Sen såg jag bruden. Iklädd bröllopsklänningen. Och nu vill jag skilja mig, hitta en ny man, så jag kan få gifta mig och se ut så här.

klanning

Utan att veta om det så var jag inte helt fel ute när jag ville ha den där 20-talsklänningen. Jag hade ju åtminstone matchat bruden fast med en lite mer Ullared-variant jämfört med hennes.

flapper

Bruden och klänningen var löjligt vackra. Min dröm om att se lika vacker ut kräver dock ohemula mängder med pulverdiet först, för självinsikten talar och säger till mig att den inte skulle sitta riktigt likadant på mig.

Men tänk. En sådan klänning. Med dubbla Spanx undertill. En man som håller ett liknande tal som Norges kronprins gjorde till Mette-Marit (jag såg inte ens bröllopet, jag läste talet i GT dagen efter och grät Lille Skutt-tårar för att det var så vackert). Kanske en glassko eller två?

Jag såg även filmen när brudparet dansade sin första dans. Och Oh.My.God! Det var inte direkt wienervals. Det var kärlek som osade erotik.

Näe, jag har ingen aning om varför jag alltid vill gifta mig sådär überromantiskt när jag ser sådana här saker. Egentligen är jag inte ett skit romantiskt lagd. Men att se att folk i min närhet faktiskt genomför sådana saker helt naturligt så blir jag fem år igen, och stampar ilsket med foten i golvet och säger “JAG VILL MED”.

Det där genomtänkta och faktiskt planerade bröllopet i Vegas känns helt plötsligt som en värdelös idé. Ingen klänning. Inte ens ett tal. Nyblivna maken somnade under prålig Las Vegas-show som vi var på efter bröllopet. Det mest påkostade var roomservicen med frulle på sängen dagen efter.

brollop

Och maken i en Hawaiian Tropic-skjorta inköpt på Wal-Mart för tre dollar.

Det är nog säkrast att jag slutar kolla på appen med bilder och filmer.