Jag har fått frisk luft och låtsats att det var mitten av juli (det var lika varmt som en normalkall svensk julidag på uteserveringen till solen försvann). Och så kan det hända att jag har tagit typ tusen foton. Eller kanske bara 700 stycken, jag har inte räknat, men väldigt många blev det.

Det var alldeles för längesedan jag vädrade storkameran och det var ren och skär njutning att göra det idag. Så jag har en bekännelse, något annat jag tror att jag aldrig talat om för er.

Det skulle kunna hända att jag inte bara samlar på skor. Jag har även en rätt gedigen samling fotopryttlar/objektiv. För att jag älskar att fota, är rätt bra på det och använder mig även av de skillsen i jobbet. Idag kunde jag inte bestämma mig för vad jag skulle fota, så för en gång skull fick hela kameraväskan packas och följa med.

Hej, jag heter Victoria och samlar på skor och objektiv.

Och det här är min kamera. Eller ja, en av dem. Inte den som är trasig alltså. Jag har två systemkameror, en bra och en svinbra. För att snabbt kunna skifta utan att behöva mecka med att byta mellan två objektiv. Till skillnad från i princip alla andra förståsigpåare älskar jag Sony och dissar Canon och Nikon. Har alltid gjort och kommer alltid att göra. Gissa om jag har fått skit för det genom åren.

Kameran som är trasig är alltså min mellankamera. En tredje alltså, inte någon av systemkamerorna utan en kompaktkamera (Sony såklart) som jag alltid har i handväskan för att kunna ta vettiga bilder på språng. Det kan man inte med telefonen.

Förlåt, jag har visst en fjärde kamera. Den där GoPron. Jag glömde den. Men nu tror jag att jag har fått med alla?

Så, nu är bekännelsen över. Och jag inser att de få hobbies jag har går överstyr, men det är en stor del i mitt jobb (vem försöker jag lura här egentligen?).

I alla fall. Jag tog ledigt. Gick på strandpromenaden i solskenet utan jacka ner till båten.

Nu syns det inte på det här fotot, men vår båt var ungefär minst i hela hamnen. Varenda norrman hade plockat fram sina kryssningsfartyg och dragit till Strömstad över påsk.

Sen kom jag till båten.

Hej båten, nu skall vi åka premiärtur för i år.

Först såg det ut ungefär så här.

Sen såg det ut så här.

Där någonstans började jag komma ihåg hur man gör när man andas igen.

Så vi hamnade på Koster och gick och käkade. Där slutade jag ta kort med telefonen, så de riktigt bra bilderna får ni vänta på till jag har rensat och redigerat mina miljoners miljarder bilder från dagen. Men jag fotade skärmen på kameran när jag kom hem, för att få ett litet hum om vad som hände efter jag började andas.

Enda gången jag tycker att en öl känns väldigt lockande är när den ser ut så här.

Till den åt jag hälleflundra med friterad färskpotatis och chilibearneise, men den fotade jag inte. Jag drog gränsen vid öl i motljus.

På väg tillbaka till båtparkeringen träffade jag en prickig hund i orange väst. En sexåring som uppförde sig som en valp och generöst delade ut pussar.

Och så hittade jag lite båtar på väg tillbaka till stan, bland annat den här. Jag funderar fortfarande över nödvändigheten med spinnaker när det blåste just exakt inget alls.

Efter det fotade jag låg sol med glitter i vattnet.

Jamen ni hajar. Andlöst vackert (men jag andades jättemycket).

Sen kom jag hem.

Någon annan dag skall ni få se riktiga foton och inte fotade foton, men inte idag.

Nu skall jag lägga mig med Evas boktips och se om jag blir rädd eller om jag somnar, för nu bor den på min Kindle.

Jag vet. Jag hyser en osund kärlek till vampyrböcker som synes.

Kerstin, Moa och Fru M, nu har jag förberett fighten om blusen. Det blir en “tävling” av den enklare sorten och jag lägger ut den imorgon 08:00. Inga konstigheter och ingen tidspress, lite hjärngympa bara.

Jösses vad trevligt det är att vara ledig.

Jag tror det skall bli min nya hobby?