Vi turas om att ha man flu här hemma. Igår hade jag inte riktigt tid att ha den manliga varianten eftersom jag var tvungen att göra viktiga saker.
Resten av tiden turas vi om att gå till doktorn. Vilket kan tyckas fjolligt. Men han den där jag är gift med har lungor (eller luftrör – jag är ingen läkare) som i vila låter som…ungefär som magen gör när man har ätit något och har världens magknip. Det piper inte, det är ett gurglande läte från, vilken kroppsdel det nu kommer ifrån?
Ungefär som dödsrosslingar (om man kollar för mycket på Greys Anatomy)? För jag har ingen aning om hur dylika låter i verkligheten.
Vad vill jag säga med det här då. Jo, jag tar en time out den här veckan. Gör det som är absolut nödvändigt och just inget mer än så.
Jag minns inte ens när jag hade en riktig time out senast. Vinterkräkan 2010 kanske?
Inte ens när jag hade genomgått min senaste operation i handen 2011 och var superduperskitmycketsjukskriven hade jag en riktig time out. Vill minnas att den operationen sammanföll med en riktigt pissig deadline. Enhandsjobb är klart underskattat. Ej att förväxla med handjobb.
Man skulle kunna kalla det en o-tajm out?
Så, nu tänker jag tajma ut fram till söndag.
Under tiden kan ni roa mig i kommentarsfältet?
Men här händer just exakt inget alls värt att skriva om.
Bortsett från mardrömmar, brända katter och bråkiga hundar.
Är det okay?



