Ni vet hur man funderar över om toaletterna i Australien spolar åt motsatt håll och att de kör på fel sida vägen för att de ligger på andra sidan både jorden och ekvatorn?

Nu har jag en ny fundering eftersom jag fortfarande befinner mig på Sveriges baksida. Om det möjligen finns någon slags annan, lite hemlig, frisyrekvator i Sverige och att det faktiskt ligger något i det där med att östkusten är baksida och västkusten framsida. Framsidan vetter mot kontinenten och väääärlden medan baksidan vetter mot typ … Ryssland? Hur kul är det egentligen? Och så är vattnet inte salt.

Nåväl, nu var det ju det där med frisyrekvator. Eller kanske stilekvator helt enkelt?

Jag trodde jag hade lite koll. Jag vet vad en backslick aka kotlettfrilla är. Coola snubbar som häller en halv liter vax i håret och kammar det bakåt. Inga konstigheter som Färjan-Håkan hade sagt. Jag är dock lite oklar över vilka det är som kör backslick, tidigare var det Stureplansbrats i min värld, men jag antar att det har ändrats efter … eh …jättemånga år? Nu har ju till och med göteborgsgrabbar backslick (och alla heter Glenn?).

Idag åt jag lunch på NK (nej jag handlade inte, jag kikade och käkade) och antingen har jag passerat den här mysko ekvatorn eller så har snubben totalt missuppfattat det här med slick och dess mer lämpliga riktning. Eller så har jag totalt tappat greppet.

Är det baksidans framslick medan framsidan har backslick? Eller är han från Australien (en helt rimlig förklaring faktiskt)?

Eller ÄR jag bara hopplöst efter och har tappat kollen totalt?

Näe? Det kan inte vara så. Man kan inte hålla på och slicka i alla möjliga och omöjliga väderstreck väl?

Är det någon mer som har sett det här fenomenet?

Bortsett från mysko frillor är jag fortfarande drabbad av den Enorma Tröttman. Har sovit minst åtta timmar per natt (eller mer) sen jag kom till Stockholm och har enbart roat mig med lugna aktiviteter som inte kräver annat än soffsittning eller, i värsta fall, stolsittning.

I lördags var jag med Johanna i butiken och satt i soffan i entrén och lekte inventarie i ett par timmar, sedan gick jag och lade mig klockan 22.00 och somnade innan ljudboken hade passerat 15 minuter på timern.

Igår satt jag i Johannas soffa till klockan blev två och vi fick mycket celebert besök av Granntanten. Vi pratade i en halvtimma, sen släpade vi mig (de andra gick i mer normal takt) ett kvarter för att äta lunch och sen tog vi kaffet med samtal och brownie hos Johanna. Oerhört trevligt, men tiden gick som vanligt alldeles för snabbt. Helt plötsligt var klockan nio och det var dags för Granntanten att gå eftersom tåget gick 21.24. Vilket senare visade sig vara 22.24. Det är så skönt när människor som verkar ha övermänskliga egenskaper (sådana som vispar ihop och faktiskt serverar 18 sorters kakor medan andra inte hinner med mer än att göra en ostmacka och torka sig själv i ändan efter morgonens toabesök) visar sig ha små små defekter. Som har med siffror att göra.

Jo, jag tyckte faktiskt enormt synd om henne som fick sitta på centralen i en jäkla timma igår, men idag kan jag inte låta bli att fnissa lite. Särskilt som hon kom hem och tog fel på katten och sina nattstrumpor. Jag gillar lite defekta människor.

Idag har jag ätit lunch på NK och haft en stillsam, men väldigt mysig dag på stan. Gått lite vilse, fått skoskav, köpt trosor (jag hade räknat fel på antalet medtagna där med) och fikat. Sedan har det varit soffläge.

Nu är klockan kvart i tio och jag är helt slut. Så nu skall jag leka vuxenbäbis och gå och lägga mig. Eftersom jag försöker vara hemskt lydig då kropp och knopp verkligen sagt ifrån på skarpen (duktighetspoäng där faktiskt).

Imorgon överväger jag att smälta in bland framslickarna här i stan, följa den nyupptäckta strömmen (ingen man är en ö men en man kan vara en ström?) och byta håll på tofsen?

När det verkligen gäller är jag enormt förändringsbenägen faktiskt.

Sen är det SKITROLIGT att läsa gissningarna om onsdagen. Ingen har gissat rätt än. Och nu börjar jag bli grymt förväntansfull. SKITFÖRVÄNTANSFULL faktiskt.

Nu vet ni.

Jag är sjukt aktiv.

Inte.

Men på onsdag blir det åka av.

Begravning – check

Väldigt vacker och väldigt upplyftande för att vara sorglig.

Vinka av maken på centralen i Sthlm för hans hemåkning och min vidareåkning till Johanna – check

Somliga har gått omkring och varit snygga hela kvällen och somliga andra har hasat omkring i 15 år gamla joggingbyxor, ni kan ju försöka gissa vilken somlig som är somlig? Dessutom har somliga lagat mat. Vilket antagligen inte är den somlig som ni faktiskt tror. Hon kan, allt annat är förtal, jag har upplevt min första tacofredag med Let’s Dance.

Återkommer imorgon. Eller snarare senare idag.

Nya bekantskaper för dagen – check

Nu skulle man kunna tro att det är Johanna med dotter, men det är det inte. Eftersom de inte är särskilt grisiga.

Döm om min förvåning när vi kom till Sköndals kapell långt före utsatt tid och tittar ut genom fönstret och där sitter två minigrisar och solar i slänten med sin husse?

Jag rusade såklart ut, frågade om jag fick hälsa och det fick jag. De var ett år och hette Boris och … något mer och hade de sötaste näsor jag någonsin sett. Om jag får för mig att operera om näsan så vill jag ha precis en sådan näsa.

Dock var näsorna lite smutsiga eftersom de bökade runt efter ekollon. Vilket betyder att det inte var någon större skillnad på dem och ett par hundar. Smutsiga näsor, viftande svansar och väldigt kärvänliga.

Helt klart en av dagens höjdpunkter. Första höjdpunkten åtminstone.

Jag vill ha en gris. Och en get. Eller kanske två av varje.

Kan man ha get i lägenhet?

// Det kommer bli trångt i sängen