Är sjukt opraktiskt när man jobbar på speditionsfirma faktiskt.

Och jag borde ju veta bättre än att ropa hej före bäckadjävulen?

Pratade med oerhört sympatisk medarbetare på TNT imorse, eftersom jag såg att ståhjulingen låg ute för transport och planerad leverans imorgon. Eftersom vi bor i småstad är det ju aldrig transportjättarna själva som kör hit, de kör till något stort omlastninglager någonstans och sen får andra transportörer det höga nöjet att köra småstadsrutterna.

Då är det BRA om man har koll på geografi tänker jag?

Men han var förlåtande trevlig och tillmötesgående. Först berättade han att åkdonet, när vi pratade, låg på lastbil på väg till just Strömstad för omlastning före utkörning imorgon. Då frågade jag om jag inte kunde komma och hämta själv på företagscentret, jodå det kunde jag. Han bad mig till och med vänta med han ringde upp posten för att dubbelkolla så att det verkligen var så att den låg på nämnda lastbil (det var alltså posten som var småstadstransportören från Göteborg).

Jajjamänsan. Inga problem. Leveransen bekräftad av posten och den skulle finnas i Strömstad vid 12. Så efter 13 skulle jag kunna åka ner och hämta själv. Kul, kul – Segwayhjul, tänkte jag glatt.

Jag åkte ner vid tre, hamnade hos oförstående medarbetare på posten som såklart inte hade paketet (herregud som jag saknar gamla hederliga postkontor) som ringde fyra olika åkerier innan hon hittade rätt. Då fick jag prata med dem själv.

Den var mycket riktigt på företagscenter för utkörning imorgon. Men i Uddevalla. Inte i Strömstad. Till Uddevalla kom det planenligt klockan 12. Till Uddevalla går alla stora företagspaket för utkörning, aldrig till Strömstad.

Kundtjänstmedarbetaren som var trevlig satt i Stockholm.

Det kanske är väldigt lätt att tycka att allt på västkusten som är norr om Göteborg är same same but olika postnummer om man sitter i Stockholm?

Vi kan väl bara säga att jag inte körde 16 mil tur och retur för att hämta den. Jag väntar hellre till imorgon.

Istället gjorde jag dödstrista ärenden som att lämna in två klockor för batteribyte (det var sjukt jobbigt att ha en klocka på sig som visar halvtolv hela tiden) och gå på apoteket tillsammans med alla pensionärer i hela stan. Skvallercentralen.

Sen åkte jag och vinkade på pappa och fick reda på att de åker till USA imorgon. Det hade jag ingen aning om. Men alla andra vet om det.

Om man bor väldigt väldigt nära varandra utgår alla parter ifrån att telepati funkar.

Det gör det inte.

Men jag hoppas att de får en fantastisk resa när de skall hälsa på syskon, kusiner och hela släkten over there.

Jag är inte ett dugg avis.

Inte ett dugg.

JAG ÄR SKITAVUNDSJUK FÖR DET ÄR 25 GRADER VARMT I WASHINGTON!

Så jag återkommer imorgon när jag har övat på trill och fall. Med film.