Jag borde verkligen få betalt av det här företaget

Men det får jag inte. Jag tror inte att ni tror det heller, men för att vara på den säkra sidan basunerar jag ut det.

Nagelupptäckten alltså.

Det kan vara så att jag är skitmycket sist på bollen eftersom jag inte har engagerat mig så värst i nagelvärlden på sistone, men om jag inte är det så kommer kanske några bli glada i alla fall.

När vi hade besök av familjen med den trasiga hunden så hängde jag och tonårsdottern i gallerian en kväll. Eller snarare en timma. Det går dessvärre inte bra för den alldeles skinande nybyggda gallerian för det finns inte jättemycket roliga affärer. Vilket är synd eftersom de har en alldeles fantastisk mataffär och en lika bra food court.

Men de har en väldigt rolig plats i parkeringshuset.

IMG_7416

En enda plats med röd matta och sådana där tjusiga kravallstaket (vad heter de där staketen på riktigt?).

Jag vill verkligen veta vems plats det är, vilket inte borde vara så svårt i en liten stad, men jag har inte lagt manken till.

Man skulle kunna säga att platsen inte fyller så stor funktion eftersom det aldrig någonsin är i närheten av fullt i p-huset.

Tillbaka till nagelgrejset.

När jag och tonåringen gick där ville hon gå in på Cubus. Den butiken är en av de få som finns och den är ny för mig, av oklar anledning har jag varit övertygad om att det är en tantaffär. För att namnet börjar på C och det finns en annan affär i Göteborg som också börjar på C (Cassels) som definitivt är en tantaffär. Eller var åtminstone. Det var cirka tusen år sedan jag var inne i en Cassels. Tydligt är att jag även har missat all reklam som just Cubus har gjort i TV, med tanke på att somliga (alla) fnös åt mig när jag sa vad jag trodde om butiken. Och nu är jag fantastiskt långrandig utan att komma till vägs ände. Herregud, kan jag komma till saken någon gång eller?

I alla FALL. Jag gick, lite motvilligt, med in i butiken för att bli glatt överraskad av att hitta lite bra att ha-saker, som linnen, för nästan inga pengar alls. När de började låsningsproceduren för att klockan faktiskt var åtta på kvällen hamnade vi i kassan och där stod de här.

depend

Det var helt nytt för mig. Jag har ju levt på gellack som blev återkallat för att folk inte kunde hantera det och före det levde jag på lim och remsor av glasfiber för att laga eventuella nagelsprickor.

Förvåningens finger i häpnadens mun när det fanns skulpteringsgele på flaska! Möjligheterna som började måla upp sig i huvudet på mig. Jag behövde inte ens fundera i en nanosekund innan jag köpte (paketet kostade 160 spänn vill jag minnas).

Efter att min nagelmirakelgörerska flyttade från stan har jag ju inte vågat mig på att gå till någon annan och det var ju ett tag sen hon flyttade. Det var också ganska längesedan jag filade bort de sista resterna av vad som en gång var snygga naglar och sen klippte ner mina egna jäms med fingertoppen. För att liksom börja från början, med lite lätt trötta naglar.

Dagen efter satte vi oss här. Med det nyinköpta och med min skattgömma av hamstrat gellack.

IMG_7461

Gelkitet kom ju med plasttippar och allt man behöver för att göra egna “salongsnaglar”, vilket jag medger att jag inte riktigt trodde på.

Enligt instruktionerna skulle man limma på plasttippen och sen ha ett lager gel på och sen skulle det vara klart. Det var det inte. Det såg ut som fan rent ut sagt. Jag gjorde en nagel, tummen, och mina naglar är jäkligt välvda vilket innebär att den där förbannade tippen ville peka uppåt. Den ville absolut inte se ut som en salongsnagel. Fanns inte en janne att det skulle kunna bli en salongsnagel oavsett hur mycket jag kämpade och jag kämpade verkligen. Jag lade orimligt mycket tid och många lager gele på bara en nagel. Ungefär lika mycket tid som ett proffs tar på sig att göra fyra hela händer.

Men jag misströstade inte för det. Jag ville ju testa.

Jag kom därmed fram till en sak. Nu när mina naglar är lite skraltiga och sprickiga och det inte funkar att laga med lim så funkade däremot det här. Skit i tipparna, de var svinfula. Använd flaskan med skulpteringsgel som “lim” på naglar som har flisat sig och kommer att flisa sig, eller naglar som är trasiga. Helt enkelt en svinbra hemmaförstärkning/hemmalagning. På det funkade det utmärkt med både gellack och vanligt lack.

Halleluja och Eureka!

Den här nageln lagade jag och förstärkte för två veckor sen.

IMG_7593

Igår kväll tog jag bort gellacket, men förstärkningen/lagningen sitter fortfarande kvar (jag tog bort lacket med en fil), nu är det dags att lägga på ett lager gel till.

Härmed tipsar jag alltså glatt alla som har tunna naglar, naglar som gärna flisar sig och naglar som går sönder. Jag tipsar även om att använda det som lagningsgrej istället för lim. Det måste ju till och med funka om man är nagelbitare, för det blir ju tämligen omöjligt att bita igenom.

Men skit i plasttipparna. Det måste vara omöjligt att få till det snyggt om man inte är superproffs. Oavsett så var det inga särskilt snygga tippar.

Nu skall jag hamstra även det här. Eftersom jag är en obotlig pessimist som tror att allt bra alltid återkallas för att det är farligt.

Det är ju precis sådant här många går till salong och gör, enbart förstärkning och lack. Och så är det busenkelt att göra själv med delar av kitet och en schysst polerfil.

Jag förstår på riktigt inte varför jag inte är sponsrad av något bra nagelgrejsföretag?

Hejsan svejsan (part deux)

Å ena sidan känns det som att jag har en enorm backlogg och tusen miljoners miljarder saker jag inte har berättat, å andra sidan känns livet väldigt innehållslöst och att jag inte har något att skriva om alls.

Det sistnämnda kan ju inte stämma såklart, eftersom jag alltid har något att skriva om. Men det verkar stocka sig lite idag. Trots att jag fortfarande fnissar högt åt den jättearga papegojan. Det är så mycket som vill ut att det liksom blir lite förstoppning i synapserna?

Först, om jag listar det som är VIKTIGT som jag bör och måste förmedla. Det kan funka.

  • Jag har gjort ny och fantastisk nagelupptäckt för hemmafixare. Extra fantastisk när man har vågat gå till nagelvirtous i två år, hon flyr stan och jag vågar inte gå till någon annan så naglarna ser ut som skräp.
  • Stor ser ut som en säl efter klippning. Extra mycket säl-look när han simmade i söndags. Han ser exakt ut som jag tror att en säl ser ut på nära håll och jag inbillar mig att han känns likadan att klappa när han är våt.

 

IMG_7553

Väldigt Gunilla Persson-esque med onda ögat. Förlåt att jag skrev att du ser ut som en säl då’rå.

  • Robbie Williams har ställt in hela sin asiendel av turnén. Utan anledning. Får man göra så?
  • Jag är svinsur på PostMORD för att någon har öppnat ett rekommenderat brev skickat till mig och plockat ur en telefon och pillat i innehållet. Det är väldigt uppenbart tjuveri med tanke på pillet i övrigt innehåll. Det är under utredning så jag lär ha anledning att återkomma i ärendet. Är ju generellt inte så himla impad av posten oavsett vilken kofta den har på sig (dvs vad än företaget heter som delar ut saker i brevlådan).
  • Vi har exakt noll besök just nu och har inte haft på en vecka. Ett besök av sommarens alla saknar jag jättemycket. De andra återhämtar jag mig från.
  • Jag har varit jättejättemonsterarg och lekt eremit på torpet. Hundarna älskar när jag leker eremit just där. Jag var alltså arg och hundarna jätteglada.
  • Sen orkade jag inte vara arg mer eftersom det var för fint väder.

Då drog vi till Ramsö. Som är en pärla i skärgården. Dessvärre med så himla liten hamn att man aldrig får plats om det inte är supersensommar eller vårtidigt. Nu var det supersensommar och 25 grader varmt i söndags.

På vägen dit, inte särskilt långt från stan, var det räddningspådrag med Sjöräddningen och det tog en stund innan jag fattade VAD det var de räddade. Först blev jag orolig över att det var hemsk olycka med jetski och sedan började jag storfnissa.

(Jag ber om ursäkt över bilderna på förhand, tekniken motarbetar mig fortfarande lite för jag hittar ingen fungerande kortläsare, jag hittar bara ofungerande)

IMG_7592 copy

Det är inte alltid så himla lätt att segla tydligen.

Särskilt inte när man vänder båten upp och ner på ett lite ovärdigt vis.

IMG_7591 copy

Men jag gillar posen, snubben står och chillar och lutar sig mot kölen medan nödräddarna drar hem honom.

Sen parkerade vi båten här.

Där dog vi lite av vackerhet, jag övervägde att bada men ångrade mig och badade hundarna istället och så lekte vi med öns mördarhund (enligt hussen som inte gillade badgäster så himla mycket) och en mycket trevlig border terrier.

Slutligen fick jag jättemånga myggbett på en och samma gång och gick och lade mig och sov inget alls pga platsbrist i sängen.

Jag är medveten om att det låter som ett ilandsproblem, men vi måste ha en ny båt. Av så många olika anledningar där den främsta är sjöegenskaperna. På en god andraplats kommer hundovänligheten på båten, då de ofta ramlar ihjäl sig när de skall tassa fram på fördäck och att sängen är åt helvete för liten.

Vi behöver alltså absolut inte en större båt, vi behöver en större säng och bredare skarndäck. Kanske bara en säng med lite båt runt?

Vad skall vi prata om nu?

FOOTBALL’S ON SARAH!!!

Jamen hejsan svejsan, long time no see och allt det där. Nu har jag precis öppnat locket på min dator för första gången på skitlänge och jag känner mig lite ringrostig. Och jag har ju såklart massvis att berätta. Till exempel om den oerhört fascinerande sjöräddningen av kapsejsad segelbåt jag såg i förrgår (och lyckan i att jag hade kameror med mig och redo på bordet så jag kunde fota det).

Medan jag klurar på vad jag skall berätta först och övar upp fingersättningen på tangentbordet så kan ni kolla på den här filmen.

Efter det behöver ni aldrig någonsin mer kolla på en enda film på internet. Det kommer aldrig bli bättre än så här.

Det här var det absolut roligaste jag någonsin sett och då skall man ha i åtanke att jag inte är särskilt lättroad när det spöregnar ute.

Jag. Kan. Inte. Sluta. Skratta.

Och jag som tycker att hundar är tjatiga.

( Jag HAR faktiskt varit JÄTTEAKTIV på instagram, jag vill ha med det i protokollet innan ni gnäller på mig mer för att jag är en USEL bloggare…JÄTTEAKTIV har jag varit)

*fortsätter fnissa

Amen jag blir tokig

Jag har inget att säga till mitt försvar. Jag har inte fixat nätet. Det betyder att det nästan jämt står No Service på telefonen, om jag inte klistrar upp mig i exakt rätt hörn vid ett specifikt fönster.

Av förklarliga skäl är det ganska jobbigt att sitta i just det hörnet för att få åtminstone en kontaktplupp på telefonen.

Jag bör vara i civiliserat samhälle igen imorgon.

Meanwhile kan ni kolla på instagram.

Där har jag varit förvånansvärt livlig.

(Tjena mittbena vilken backlogg jag har NU då)

Nu skall vi prata allvar och reklam

Reklam i bloggar närmare bestämt. Och obskyra SEO-företag som skickar ut trevare till antagligen nästan alla som bloggar. Med jämna och ojämna mellanrum kommer det förfrågningar per mail där det glatt står att de ser fram emot ett samarbete med just MIN blogg. Sen undrar de om jag är intresserad. Varje gång jag får ett sådant mail undrar jag exakt VAD det är jag skall bli intresserad av, så jag vänder mailet och frågar vad det handlar om.

I 99 fall av 100 är det något skitföretag som sysslar med spel och dobbel online ELLER plastikkirurgi (fatta vidrigheten i den branschen då?) som har en budget på max en femhunka. Under bordet. SEO-företaget ligger i princip alltid utomlands. Klienten gör detsamma om det handlar om onlinespel.

Bloggen är för liten för att jag skall engagera mig i reklam och när jag gör reklam gör jag det absolut inte svart och under bordet, inte heller för en femhundring och absolut inte utan att skriva att det är reklam. Eftersom det är olagligt med dold marknadsföring och det slår tillbaka på både mig och den som köpt tjänsten.

Egentligen skiter jag fullkomligt i reklam, även om jag har gjort några enstaka reklaminlägg som jag har fått anständigt betalt för. Får jag just anständigt betalt och kan skriva att det är ett samarbetsinlägg, då gör jag det. Annars viftar jag bort det och lägger ingen vidare tid på det.

Tills idag. När det här mailet landade i inboxen. Ett svar på en förfrågan jag hade fått tidigare, där jag svarade som jag brukar; “vad handlar det om?”.

 

“Hej,

Självklart, ville höra med dig så det fanns ett intresse innan jag presenterar det närmare. Samarbetet gäller min klient blablabla.se som
säljer XXX och YYY på nätet.

Det gäller som vanligt en naturlig relation till klienten och något i deras utbud.  Jag
tror till exempel någon som alla kan relatera till är en het sommar, och på så sätt skriva om ”tips för att hantera värmen inomhus”.
Blablabla har en blogg som heter blablabla-bloggen där dem ger sina tips och ett är just XXX eller YYY för att … och på så sett kan man relatera till blablabla.se.

Här kan du hitta inspiration från blablablas blogg där dem tipsar: http://blablablabloggen/

Skickar även mer tidigare samarbeten som du kan kika på för att få inspiration:

(Sex stycken blogglänkar medskickade)

Jag önskar enbart en länk till blablablas startsida  och jag skulle föredra om ordet du länkar är något av följande: Blablabla, blablabla.se, www.blablabla.se eller http://www.blablabla.se/

Jag önskar gärna att inlägget ligger runt 200- 300 ord men samtidigt är så naturligt och personligt som möjligt. Ersättning och för min klient är 300 kronor och skickas ut efter publicerat inlägg via Paypal eller vanlig banköverföring.

Vad tror du om det?

Really?

Notera gärna att de efterfrågar ett inlägg med en naturlig relation till något i klientens sortiment och så skall det vara personligt. De hade lika gärna kunnat skriva “DU MÅSTE LÅTSAS ATT DU ÄÄÄÄLSKAR EN PRODUKT OCH DU FÅR INTE SKRIVA ATT DET ÄR REKLAM” i neonbokstäver.

Om man bortser ifrån att jag får allergiska utslag över misshandlingen av “de” och “dem” så luktar det rätt unket. Det brukar det göra när budgeten är låg. Och då brukar jag hoppa av, eftersom det oftast handlar om obskyrt företag också.

I det här fallet gjorde det inte det. Det handlade om ett vettigt företag i Göteborg, med 18 anställda och 85 mille i omsättning. Inte spel och dobbel, utan snarare ett företag som jag hade kunnat råka på om jag var ute och googlade efter saker i deras sortiment. Då blir jag lite gramse, eftersom det är så himla tydligt att de, på något sätt hamnat i händerna på någon sökordsoptimist (optimerare).

Så jag svarade att jag dels inte skriver något alls utan att klargöra att det är reklam och att jag dels inte skriver för trehundra spänn under bordet. Inga spänn i världen under bordet faktiskt, och så gav jag ett motbud där jag dessutom upplyste om antalet läsare. Det brukar vara högintressant för seriösa reklamspekulanter.

Då fick jag det här.

Hej igen,

Jag förstår din syn på det hela men det är nämligen så att vi inte är intresserade av antalet läsare. Vi tittar på en rad faktorer och dem
är långt ifrån den prissumman du efterfrågar. Dessa parametrar måste matcha priset om jag skulle kunna gå så högt över min budget.

Det är svårt för mig att presentera när det inte motiveras till dessa summor.

Jag tror som sagt inte vi kan komma till ett slut därav tackar jag redan här för din tid och önskar dig en fortsatt trevlig tisdag.

Med vänliga hälsningar,
NN

De skiter i antalet läsare och det enda de är ute efter är billiga backlinks för sökordsoptimering.

Jag skickade över hela klabbet till deras klient. Som jag misstänker lever lyckligt ovetande om att någon byrå de har anlitat köper in länkar från tredje part. Jag hoppas i alla fall innerligt att de lever lyckligt ovetande och har av förklarliga skäl därmed inte skrivit ut namnet på varken klienten eller på SEO-firman. Men jag är inte säker. 

Däremot undrar jag vilka det är som faktiskt har bloggat om dem för 300 pix under bordet. Jag har ju kollat på länkarna och de existerar på riktigt, vad som däremot inte existerar är en förklaring i inläggen att det är reklam.

Vem säljer sin själ för 300 spänn som momsat och skattat inte blir mer än en dosa snus i fickan?

Reklam i bloggar är ett fantastiskt forum för företag att synas i, men så länge det finns kolleger som gör sådana här dåraktiga samarbeten kommer det fortsätta vara en smutsig bransch där man jagar lätta och billiga länkar som inte skapar trovärdighet. Det gör mig förbannad. Än mer förbannad att den här parasitversamheten som bara jagar backlinks aldrig finns i Sverige. Är det inte Malta så är det Sydafrika. Eller annat valfritt land där ingen kommer åt DEM för att de uppmuntrar till dold marknadsföring. De enda det slår tillbaka på är “klienten” och bloggaren. 

Och om ni undrar vad exakt det är jag yrar om så är det var företagen hamnar i sökmotorerna. Låt säga att vi vill köpa en hårtork och att en försäljare av hårtorkar har varit ute och köpt just billiga backlinks. Då innebär det, enkelt förklarat, att hårtorksförsäljaren hamnar högt upp på listan när vi googlar. Eller vad vi nu använder för sökmotor. Och högt upp på listan är ju bra, eftersom man oftast inte orkar leta igenom fem sidor med hårtorkar. 

Med tanke på alla mätinstrument, där SIS-index nog är den mest korrekta, skulle det gå att göra något bra och någon slags generell prislista för bloggare (åldersgrupp, läsare, inriktning etc.). Det är ju inte konstigare att annonsera i en blogg numera, än vad det är att köpa en halvsida i DN. Förutom att det fortfarande är billigare att annonsera i en blogg med samma “upplaga” som DN.

Skulle ni skriva för en krona per ord (de ville ju ha cirka 300 ord) eller är jag helt ute och cyklar som är skitless på fulreklam?

Dessutom var det synd. För det var ett företag jag skulle kunnat tänkt mig att handla från om jag hade snubblat över det och behövt just vad de saluför.

Nu kommer jag aldrig göra det, oavsett om de har köpt tjänsten avsiktligt eller oavsiktligt.

Och jodå, jag mailade tillbaka och frågade vilka faktorer och parametrar de tittade på och vad de egentligen menade med sitt mumbojumbo (det står ju bara en upprapad mening som är fullkomligt oförståelig) och dessutom undrade jag varför de inte skrev rakt ut att de bara ville ha billiga backlinks.

Jag fick inget svar alls. Det blev jättetyst och de ser nog aldrig någonsin fram emot att samarbeta med just MIN blogg. 

Så himla ledsamt. *krokodiltår