Fast jag håller mig ifrån sådär stora bokstäver, skulle gärna byta till yttepyttesmåbokstäver. Restmigrän, som i mitt fall betyder att den har krupit och gömt sig någonstans väldigt långt bak i skallen, och gör sig påmind i form av att det känns som att jag har helium i skallen. Plus att jag känner mig karatefull. Och det är ju för all del lite ungdomligt så här en fredag morgon.
Man känner sig verkligen på topp när man släpar sig ut med de sjukt uttråkade hundarna på morgonkvisten, går lite i sicksack på trottoaren, möter en granne som hejar men kollar lite snett. Och man bara vet vad som rör sig i huvudet på honom. Sen vet man vilka rykten han längtar efter att starta. Liten stad och allt det där.
“Nu har hon varit här ENSAM i två veckor de har garanterat skilt sig” (men att maken var här i helgen glöms bort)
“Packad på en fredagmorgon, jojo…jag hörde allt att hundarna var ensamma hemma igår” (för alla vet ju att hundar skäller på mystiska ljud när de är ensamma)
“Var det inte någon som såg henne supa på kinesen med de lokala alkisarna häromsistens, ja där ser man” (fast man egentligen var där med svärfar och käkade vårrullar)
Men det bästa med rykten och en liten stad är att man aldrig aldrig får reda på det som rör en själv, bara alla andra. Det näst bästa är att man får reda på rykten om sin man. De roliga ryktena i alla fall.
Skulle han däremot ligga med en prostituerad mitt på torget runt lunchtid i sommarrusning, då förvandlas alla till musslor. Det skulle aldrig komma fram. Då tisslas och tasslas det bara runt.
Fascinerande faktiskt. Man kanske skulle starta en Gossip Girl-blogg och skrämma skiten ur folk i den här stan.
Nåväl, nu vet vi att jag är en lätt alkoholiserad och nyskild fitterbitta. Jag har alltså absolut inte haft ett av mina årliga icke hanterbara migränanfall. Absolut inte.
Och hörrni, ett stort tack för alla galet peppande kommentarer, ni är fanimig bäst. Även om jag är lite lack på Mona, där jag drömde inatt att hon skickade ett sms till mig att jag aldrig mer fick komma och hälsa på i finhooden för att talibanen och maken faktiskt hatade mig men hon hade inte vågat säga något. Sen drömde jag i och för sig att Liten hade börjat lyfta på benet när han kissade också. I samma dröm.
Jag brukar kunna skriva oavsett regn eller solsken, gipsvagga eller bruten tå, men min gräns låg tydligen vid stängda ögon. Rätt logiskt egentligen.
Sen retar det mig att en dag försvann, för världen stannar ju inte bara för att jag gör det. Det har hänt massor.
I väntan på att jag catchar upp (och kanske vilar mig lite till bara jättejättelite) ger jag er Dagens Dominikanska. Och så viskar jag lite tyst om att det skall planeras en semester i det här hushållet med. För det behövs. Vad säger ni om att hänga med på en tripp till Australien, Thailand eller USA. Vi har inte riktigt bestämt oss för destination ännu, men det kommer. Över jul och nyår kanske?
Då jävlar blir det åka av.
Åsa says:
Och adressen till Linns blogg är?? För jag hoppas verkligen att det finns en sådan! Om inte annat är det dags att börja NU! 😀
Och jag är mycket tacksam att jag bor långt bort i ingenstans när jag “ragglar” ut med hunden efter ett par dar med alltför jävlig värk…. Och visst är det kul att alla vet allt om en, men man själv har ingen aning om vad man sysslat med… Om man ska tro ryktena alltså 😉
Ta det nu väldigt lugnt och visst saknar jag dina inlägg, men det är betydligt viktigare att du mår bra. Skriver blogg gör man när man kan och har lust!
Victoria says:
Såvitt jag vet har hon ingen. Men jag vet inte.
Visst är det fascinerande med småstäder 😉 Och du, tack. Jag ska. Bota baksmällan alltså.
Linn says:
Hihi, kanske ska starta en! Det är riktigt mysigt att berätta för Vic vad jag gör varje dag. Hon skulle nog vara den enda som läste den dock. Min humor är ganska specifik. Så, ja, det blir väl kanske noll läsare. Idag gick vi in i en affär utanför hotellet och upptäckte att de sålde Viagra receptfritt. Då utbrast mamma “nej men nu är ju julklapparna fixade!”
Victoria says:
Hahaha, köp! Det är ju en klockren julklapp.
Åsa says:
Jag skulle också läsa!!! Seså, sätt igång nu! 😀
-ME- says:
Jag tror att du _egentligen_ kan skriva med stängda ögon också, om du bara hade ett riktigt tangentbord till paddan. Man har ju liksom ingen nytta av att kunna fingersättningen om man inte har några tangenter att sätta fingrarna på, utan bara ställen på en touchskärm. Som är jädrigt svår att se med stängda ögon.
Gott att du är inne på post-migrän-stadiet, då går det åt rätt håll.
Victoria says:
Men läsa då? 😉
MissK says:
Ska det va nödvändigt ?!
Du får väl ha nån sån här talsyntes (lr vad det heter) som kan läsa upp vad det står 🙂
Victoria says:
Bra tänkt, jag knatar genast ut och köper en.
-ME- says:
Äsch, det kan du spara tills du mår bättre? Måste du välja, vilket du uppenbarligen måste ,så får du väl ändå välja att roa OSS framför att roa DIG? TÄNK bara vilken multiplikator det blir på den glädjen?
Victoria says:
Du har så rätt så rätt 😉
listoplisto says:
Det hade varit skitkul med en Gossip Girl-blogg. Förutom förstås att jag bor i en liten stad där det inte händer något i mina kretsar eftersom jag är en jävla TANT som rör mig mellan jobbet och hemmet och det ungefär mest spännande är när det dras snuskiga skämt på kafferasterna.
Livet är så glamoröst…
Victoria says:
Men här händer massor, och alla är svin och grisar. Och vaddå, vitsen med rykten är ju att de inte skall vara sanna…inte helt iaf 😉
Annika K says:
Skönt att det är på väg att släppa.
Vet hur drygt det kan vara. Har inte haft migrän men satans skallvärk. Och man känner sig halvt koko efter alla tabletter man stoppat i sig.