Eftersom maken blev kinkig som en femåring (vilket antagligen är en förolämpning mot alla femåringar i världen) för att han hade bestämt att det skulle åkas båt idag och jag inte hade fattat det, så rök vi såklart ihop igen. Och jag var en nanosekund från att mönstra av. IGEN.
Jag som tyckte jag var galet ädel som faktiskt bad om ursäkt över mitt sunkiga morgonhumör. Då vet jag ju att det inte är ett fungerande koncept åtminstone. För det hjälpte inte ett skit. Eftersom vi gick från normalovänner till värsta fiender på rekordtid.
Så vi åkte ifrån det fina vädret i Strömstad. Ända till Grebbestad. Vilket är skitnära för de mindre geografiskt begåvade. 20 minuter med bil, ett par timmar med båt. Men man måste åka över något som heter Tjurpannan, som är en…panna med jävligt tjurigt hav. Spelar ingen roll om det är tornadoväder eller gassande sol och vindstilla, där är det alltid bajshöga vågor från fel håll. Oavsett vilket håll man kommer ifrån.
Vi har en hund som är van båtåkare men lite osäker till sin läggning. Och en sjumånaders som fortfarande är en aning åksjuk, och tycker det är lite läbbigt när båten brummar och går jättefort. Så han den där kinkige gick glatt upp och satte sig på övervåningen för att köra båten, medan jag satt nere och sällskapade med hundarna. Make nöjd, hundar och fru mindre nöjda, men husfriden yadda yadda och allt det där skitsnacket.
På väg till Tjurpannan är det finfint att åka. Inga problem alls. Lagom liksom. Bortsett från att varje gång hundarna lagt sig tillrätta hos mig i soffan så kom maken ner i olika ärenden. Kissa, hämta något att dricka, kolla på ditten eller kolla på datten. Som en femåring som hittar på ursäkter för att slippa sova.
Varje gång vaknade hundarna och blev fundersamma. Och till slut sa jag till honom att för helvete stanna på ett ställe. Fast jag använde ännu mer fula ord och flera meningar.
Sedan kom vi ut på Tjurpannan. Där det som vanligt gick sjö. Ingen big deal om man kör igenom det och lägger det bakom sig. Snabbt. Men vi har som tradition att saker skall gå åt skogen just där. Och helst i mitten någonstans så det är lika långt åt båda håll.
Först blev Liten åksjuk och väldigt orolig. Det gick för fort för honom och dunsade för mycket. Så han fick ligga uppe på mig. Efter det stänger maken av motorn och vrålar åt mig från stegen till övervåningen. Då har vår gummibåt, som vi har på släp, vänt sig upp och ner i vattnet. Gummibåten har en motor som också låg upp och ner, saltvatten och motorer är inte en helt bra kombination. Plus att vi hade en lös bensindunk stående i den. Hade alltså.
Mitt på den tjuriga pannan fick jag lämna hundarna inne. Ställa mig ihop med maken på badbryggan på en båt som lekte Liseberg, för att försöka vända gummibåten. Det lyckades. Men då skulle Herr Enveten åka tillbaka och leta efter den tappade bensindunken. Viktiga grejor. Jag kan inte ens beskriva mitt humör vid den tidpunkten. För gissa vem som fick stå i de höga vågorna, längst bak, hålla en plaskblöt hand om en tamp och luta sig ut för att fånga dunken med båtshaken. Hade jag trillat i hade jag förmodligen stannat i vattnet frivilligt. För att lägga lite mer avstånd till maken där och då.
Sen fortsatte vi. Och någon råkade köra så vi vände gummibåten en gång TILL. Jamen varför inte liksom?
Till slut kom vi till Grebbestad. Och bytte den gamla utsikten mot denna.
Nu sitter maken i gummibåten och leker farbror Melker och har nog dragit i startsnöret en miljon triljoners gånger på en motor som blåvägrar att starta efter att ha åkt upp och ner i havet ett par gånger. Jag sitter i båten och osar av dåligt återhållen ilska. En ilska som dessutom bara blir värre för varje gång jag hör dra-i-snöret-ljudet.
Men vi bytte ju i alla fall det fina vädret mot pissmulet. Och det är ju lite variation att vara ovänner i en annan kommun.
Får man sova då?
MonasUniversum says:
Bra.
Jag kommer aldrig i helvete att köpa en båt ihop med maken.
Ever.
Victoria says:
Ingen husvagn heller.
Men det funkade…bättre…innan jag blev en klimakterieko.
fru M says:
Kanske går bättre att sova..och vakna i Tanums kommun 😉
Big Good luck on U!
Victoria says:
Man kan hoppas. Eftersom jag har sparkat mig trött.
MonasUniversum says:
Förresten, såg du mitt meddelande om paket på Posten/ICA/Whereever? Inte så JÄVLA bra att du är ute och paddlar på en jävla båt då kan jag meddela.
Victoria says:
Nej, har inte sett ngt mess? Men det har ju isf liggtid på två veckor och jag kommer inte vara kvar i den här jävla kanoten så länge.
Helena says:
Igår sas det “Imorgon får de en barnfri dag, gör vad du vill. Åk vart du vill. Jag sköter markservicen”.
Idag försvann han, återigen, som en avlöning ner till garaget. Åkte hemifrån 10.00 utan barn, utan husnycklar, utan att säga hejdå. Han glömde allt det där, förstod jag inte det?
Så jag har städat, tvättat, handlat med två sura treåringar. När han väl behagade komma hem, 17.00. Lagade han middag. Fiskbullar. Japp. Plockade in disken i maskinen efter middagen men startade den inte. Stängde inte ens luckan. Körde en “all you can eat buffe” åt flugorna. Lät fiskbulledoften sprida sig i HELA huset.
Sammanfattningsvis, jag har varit på ungefär samma humör som du idag.
Dessutom mensvärk och kladdigt jävla klimakterieväder (fast jag inte ens är i klimakteriet). Imorgon kan BARA bli bättre.
Victoria says:
Makar är bra på att tro att telepati funkar. Givetvis enbart till deras fördel, aldrig tvärtom.
Härda ut. Snart kommer klimakteriet. Också…hehe.
Hondjur says:
Om du bara VISSTE hur du förgyller mina dagar (när jag är fast en hel jäääävla vecka i den här satans skitskogen)!! Du är helt enkelt ..eh.. underbar är kanske fel ord .. Men förjävla underhållande! ;))
Sover ni kvar där? Eller håller humöret för det?
Herreknut, jag fattar inte hur ni orkar det där sovapåbåtenförattdetskallvaraså upplägget.. jag hade blivit idiot.. och mördare! Haha!
Men ja … grattis.. och lycka till… med allt! ;))
//En som fick sig ett leende på kvällskvisten
Victoria says:
Tack rara! Det är ännu mer underhållande att vara här. Vi kan byta, jag tar gärna skogen.
Vi sover kvar. Finns inte en janne att jag går tillbaka över Tjurpannan en gång till idag och vänder gummibåtar hit och dit. Vi brukar åka långt på våra semestrar egentligen, vänder alltid i Danmark någonstans. I år blir det inte det. För då kommer farbror polisen vänta med handfängsel när jag kommer tillbaka ensam.
Hondjur says:
Du är välkommen hit anyday!! Jag lovar!!
Roa mig och Talibanen. We Oh So need It! 🙂
Tror vi skall ut med karln på sjön på fredag.. men den har man ju hört förr.
Hehe!
Komsi kom! 😛
(Här finns inga poliser förrutom han som bor vid kattan) 🙂
Victoria says:
Hämta mig! Rädda mig!
Hondjur says:
Hade jag kunnat ta mig från “The hellhole” så hade jag varit hos dig för en vecka sedan hörru! Haha!
Det här suger som som sagt fet hårig kamelballe. Ungefär som dina klimakteriebesvär!
Om vi möts halvvägs? Någonstans på motorvägen? :p
Victoria says:
Haha…vi har varsin obra vecka kan vi enas om.
Hondjur says:
Obra Obra Obraaa… läste det tre gånger och undrade vadfan det var för språk .. tills jag insåg …
O-bra … Ha ha ha!
Im in desperate need of coffee! 😉
Annika K says:
Det blir ingen båt här heller.
Det hade inte vårt äktenskap pallat. Och inte min mage heller. Tjurpannan.. Uääääää där hade jag kräkts inälvorna ur mig. :/ Det räcker med liiiiite vågor för att jag ska spy. Uuuurk
maria -jumbon med ett liv- lagervall says:
Det var inte läge att fotografera på Tjurpanna??!! 🙂
Hade varit kul att se gummibåten……och dig……..
Mindre geografiskt begåvade.
Mona.
Vetlanda – Torslanda.
Victoria says:
Jag hållet med, men i vissa lägen är det bara att glömma att fota 😉
Inna says:
Tack för att du förgyller tillvaron med dina skildringar av verkligheten 😛
Fast mest längtar jag nog efter en gästinlägg av han du delar möbler med 🙂
Jag tänker fortsätta vara lycklig särbo.
Victoria says:
Särbo måste vara det mest perfekta sättet att leva. Det borde vara förbjudet att flytta ihop när man är nykär. Reglerna borde vara att man skall vänta till det rosa fluffet försvunnit 😉
Han hatar att skriva, isf får jag intervjua honom. Vilket är en rätt bra idé. Haha.
Inna says:
Särbo är perfekt. Men så har vi båda skilsmässa i bagaget.
Vi har planerat att flytta ihop när vi blir pensionnärer. Då vet vi vad vi får 🙂
Victoria says:
Det har vi med, och vi lärde oss tydligen inte ett smack.