Ett tips

 När det ändå liksom är lite tillfälligt avbrott på bloggen pga sjukt hektisk dag. 

Det är antingen en myt, eller bara rent ljug, att man kan jobba heltid i 190, samtidigt åka runt på massa spännande happenings att blogga om och sedan även hinna skriva långa drapor om det med 20 foton.

Finns inte en janne att det funkar. 

Den här dagen har gått i 260 och den har varit lång. Först hängde jag med en riktigt cool kille. Sedan med två balla brudar. Men mer än så har jag inte tid att skriva, eftersom jag är så trött att jag borde legat på kudden för flera timmar sen.

Med det ger jag er The Motherload of Tips. Så ni har något att roa er med i väntan på att jag kommer in i matchen igen.

Ni vet Bloggkommentatorerna? Bloggen som kommenterar bloggar. Som jag metabloggat om innan. De var okay i början, nu är det klubben för inbördes feministisk beundran, inga tips alls och helt enkelt dödstrist.

Jag upptäckte igår att en kompis har startat en ny bloggkollsblogg. Den heter BloggBevakning. Urbra. Och den har växt så mycket sedan start att man bara häpnar samtidigt som man ger stående ovation. Så Jävla Bra.

Välskriven, personlig och den ger gör precis vad en bloggbevakare skall göra. Den är dessutom sarkastisk och sen får man ju bara inte missa Tjocka Hetsätarkatten. Bloggen ständige medhjälpare.

Live from Vasastan?

Vi har en plan!

Det är ju så himla poppis bland kidsen att vlogga numera och det är typ ba stofiler som bloggar. Det skrivna ordet verkar höra hemma på pergamentrullar.

Då blir jag nyfiken såklart. Eller rättare sagt, vi blev nyfikna allihop. Det är hög tid att släppa sargen, ta av stödhjulen, och komma med i matchen.

Vi tänker köra live imorgon. Sändningstid 20.00 imorgon tisdag. Från Johannas soffa.

Ni bestämmer vad vi skall prata om och vi fogar oss.

Hakar ni på?

(Arma mig som hatar att vara med i rörligt format mer än jag hatar stillbilder. )

Om vi får tillräckligt många hejarop kör vi. Då kommer ett inlägg med live feed en halvtimma före som ni kommenterar och sedan kör vi så det ryker.

Sjukt spännande. Och lite nervigt.

Vart går resan?

Eller snarare; var ÄR jag?

IMG_9183-1

Dedikerad kudde får man i alla fall. Så man inte behöver sakna makens nattliga muskötskott.

Dessutom kan man äta här.

IMG_9185

Och det har vi gjort.

Det är inte LÄGE att hiva i sig en milkshake till hamburgaren när man har glömt mysbyxorna hemma.

Ifall någon undrade.

Nu sitter jag, enbart iklädd tisha och trosor, i soffan och andas väldigt stötvis med datorn på magen.

Förresten! Apropå inget speciellt. Ni minns de där specifika orden som bara hundägare förstår? Som ostbågehälsning och de där andra grejorna jag ritade ett tag (jag skall inte sluta rita, men ritplattan havererade så jag blev tvungen att lämna tillbaka den)?

Jag hörde mig själv säga ett ord idag som vi inte har pratat om tidigare när jag sa “men SLUTA tjötkela” (uttalas med fördel på göteborgska) till Stor. Ett så självklart ord för mig, men det finns gissningsvis inte med i SAOL. Är ni med på referensen?

Nu skall jag leva på vatten och bröd ända till det är dags för kvällsmat.

Jag behöver karaktär.

En rar grej till?

Om man är läskunnig åtminstone.

När jag parkerade förut och öppnade bakluckan såg jag det här.

IMG_9177

Då var jag stressad, läste “blond drottning” och förstod inget alls. Men jag antog att det var snällt för det var rosa, sedan lämnade jag bilen med raska steg.

Maken brukar köpa klistermärken och smygklistra dem på andras bilar. Sist smög han ut i skydd av mörkret och satte ett lite obscent klistermärke på kompisen strajpade jobbil. Kompisen åkte omkring hos kunder i flera dagar utan att se det.

Nu ser jag vad det står och nu står bilen där den står. På en parkering som är central och ganska välbesökt.

Jag har inte riktigt bestämt mig för hur pinsamt jag tycker att det är än.