Gråt, gråt och yl.
Kan vi hoppas på en väldigt grälande och arg Gunilla. Det blir ju så tomt när argbiggan med kompisar försvinner ur rutan.
Nuuuuuu kör vi!
Jag har lite dåligt korttidsminne. Sa jag att jag har lite problem med korttidsminnet också?
Som om inte det vore nog är jag helt jävla dum i huvudet.
Numera skriver jag i princip alla inlägg på telefonen, det gjorde jag inte före iPhone 7 eftersom den har en fantastisk kamera och det gör att jag slipper mecka fram och tillbaka med foton. Jag kan dessutom ha glömt tala om det där med ny iPhone. Ursäkta. Men då passar jag även på att lovprisa den och be om ursäkt en gång till fast den här gången till min lilla kamera som alltid är med och används. Det blir den inte längre för jag är en hemsk människa.
Alldeles nyss hade jag skrivit klart det här inlägget och gjort mig REDO. Då skulle graden av dumhet visa sig. Telefonen i ena handen, pennan i andra och så började jag dumglo på Historieätarna.
När jag var klar med Lotta och Erik visade det sig att knappen som pennan hade vilat på medan jag DUMGLODDE var bakåtdelete. Av alla platser på bara telefonen där man kan vila penna är ju bakåtdelete helt osannolik. Av alla andra platser jag kunde lagt pennan, som exempelvis bredvid mig i soffan … näe, det är så obeskrivligt dumt. Döm om min förvåning när det enda som var kvar var inläggsnamnet. Resten av sidan var tom. Omsorgsfullt raderad, bokstav för bokstav, medan jag tittade på tv.
Givetvis hade den sparat ett utkast. Som var tom det med.
Nu pratar vi inte mer om det.
Det jag berättade i förra inlägget handlade om mitt minne och inte det som står här ovanför. Jag måste ha råkat få en släng av minnesbrist med tanke på att jag braskade om podd/vlogg-inspelning med maken när jag samtidigt skriver om teater med mamma och hennes väninna. Och att vi skulle måla oss med 70 ögonskuggor.
Dum, dummare, hjärndöd tidsoptimist.
I vilket fall som helst var vi på Döden igår. Med Anna Maheimer och Peter Apelgren.
Väldigt bra platser hade vi med och jag skrattade hela tiden. Jag skulle vilja bo hemma hos dem en vecka. För att höra dem i verkligheten och för att de startade mina partyfredagar på jobbet under hela 90-talet med Rally.
Men hur jag kunde tro att jag skulle göra alla dessa saker samtidigt? För jag är givetvis kvar hos mamma. Med Liten. Det där med sminkningen gick väl inte så bra heller. Mamma fick måla sig själv och jag hann med två ögonskuggor, vilket resulterade i att jag fick strunta i maskara och eyeliner.
Hopplösheten är ett faktum.
Bara för det skall jag testa ljudet och spela in något med mamma. Som vi skulle kunna döpa till “På sängkanten med mor, dotter och en luddig hund”.
Om vi någonsin spelar upp det kommer det troligen innehålla saker som hur förträfflig jag är som dotter till skillnad från min oförträfflighet som kommer diskuteras med maken.
Så. Nu har vi gått och lagt oss. För självklart sover vi i samma säng när jag och en eller båda luddskallarna är här.
Därav arbetsnamnet.
Under tiden har maken rakat näbben på den stora lurvskallen hemma på torpet och han blev orimligt söt enligt skickade bilder.
Ögonen! Alltså!
Sorry för väldigt sent tips
Men oavsett är det billigt i alla fall, även om jag råkade se att det var sisådär halva priset tack vare Black Friday.
Min kärlek till smink och nagelgrejor är ju näst intill osund, trots det är det bara ointresserade med noll koll som får spons. Livet är så galet orättvist ibland. Dessa i-landsproblem ALLTSÅ.
I vilket fall som helst surfade jag egentligen runt efter olja att gnugga in i svålen för att få extra mycket hår om man skulle råka ha lite tunt och nordiskt hår med lika dålig tillväxt som vår egen valuta.
Oljan (Castor Oil för eventuella intressenter) hittade jag, men jag hittade även väldigt många sminkbloggar som hyllade produkterna från en och samma sminkshop i England. Mycket ögonskuggsgrejor, mycket pigment och eftersom jag fick mitt paket idag kan jag varken säga bu eller bä förutom att det där med välpigmenterat, det stämmer. Tjena mittbena så fantastiskt pigmenterade skuggorna är. Både metallic och matta. Övrig recension lämnar jag därhän tills vidare.
Jag slog på stort för det var så billiga ögonskuggor att det var värt att chansa. Det fanns två paletter med 35 skuggor i varje för HUNDRAÅTTIO kronor per palett. Mindre än vad EN bra vanlig ögonskugga kostar.
Alltså jag dör. Jag längtar efter att måla mig imorgon och på söndag skall jag, mamma och kamrat till mamma på teater och kika på Anna Mannheimer och Peter Apelgren. Oddsen för att vi kommer vara både översminkade och överklädda är … äh, det finns inga odds, det är ju självklart. Stackars mamma, hon kommer inte komma undan mig och mitt glitter och glamour. Vi kommer hamna någonstans mellan Oscarsgalan och Malmskillnadsgatan.
Den här paletten drar åt det ljusare hållet och trots att PostMord antagligen har spelat fotboll med paketet hela vägen har bara en skugga gått sönder.
Nästa palett är mer höstig.
Redan nu har jag spikat vilka som skall få målas tillsammans. Mina läppstift som jag hittade på eBay har också kommit, men nu blir det fokus på ögon. Herregud, jag har ju 70 nya ögonskuggor att gå igenom.
Grape Crush får alltså inte vara med, men DET skall däremot det pressade glittret få vara. Väldigt modernt på ögonen.
Jag har inte bestämt mig helt. Det jag har bestämt är att det blir silvrigt eller blått glitter. Av den enkla anledning att det matchar både kläder och naglar.
Nu skall jag sluta tjata om mig, mig och mig. Det är något knas med länkandet, men googla OPV Hair borde ni hamna rätt. Jag kan inte hjälpa det, jag är alldeles överdrivet exalterad.
Tre shoppingtimmar kvar och jag måste in och kika lite på borstar och kanske lite mer noggrant på allt annat som jag kan ha missat när jag kastade glitter och paletter i korgen.
Just det. Nu minns jag inte exakt, men jag har för mig att frakten var gratis och det tog tre dagar innan det landade på utlämningsstället.
Dagens tips. När det nästan är läggdags.
Bättre sent än aldrig?
Nu skriver jag med ett öga stängt
Vilket betyder att det här får gå jädrans fort om jag inte skall somna. Men vi kör någon slags podd-vlogg eftersom den här snubben …
… och antagligen jyckarna med, lovade att vara med i alla fall första gången. Det förekom även viss hotbild till han sluta säga att det var fånigt.
Pyttsan heller.
Det blir med andra ord ert jobb att tala om för oss vad ni vill höra. Man antar att vi spelar in på lördag. Ni har tid på er.
Nu har jag somnat fem gånger och vaknat av telefon i ansikte.
Skjut. Jag tror inte vi har några gränser, men det märker vi.
Nu jamar Mini efter bröstet.
Jag återkommer imorgon. Och jag är sjukt fascinerad över att han inte var mer uthållig och fortsatte tvärvägra.
Än är undrens tid inte förbi.
Zzzzzzzzzzzzx
Vi fortsätter lite …
… en snabbis har vi tid med i alla fall. Sedan somnar vi gott?
På söndagen hade jag ställt klockan och bokat sen utcheckning för att hinna äta så mycket som möjligt och sedan sova så mycket som möjligt. Ända till jag kom på att jag inte alls ville sova. Grand har pokestops.
Där sprang jag som en stucken gris. Medan jag låg i sängen. Den springer ju faktiskt själv, men något sovande blev det inte. Istället ägnades fyra timmar åt att lyssna på snarkande man.
Och så var det klädsel och hattdags igen. Grand har den oslagbart bästa toan att ta kort på.
Hatten är svincool. Som ett smycke. Och det enda utbytt från gårdagen var färgen på Busnelkjolen och jerseytishan från Rosamunde. Och Julia. Älskade Julia. Det var nog nästan det bekvämaste jag haft på mig där och då efter att ha tagit om fem gånger på frukosten. Så många gånger att maken reagerade över hur mycket jag åt och var det kanske inte dags att trappa ner portionerna? Vi pratar alltså om mannen som inte reagerar om jag inte äter mer än en vindruva på två veckor eller går med droppställning. Så mycket åt jag att han oroade sig över att jag skulle spricka. Jag fortsatte, men det var trevligt med bekväm och snygg tisha med lite spelrum för frukostenrullarna på magen.
Nu har jag en fråga till er, för det där med banarbetet klarar jag inte att skriva om idag.
Jag har köpt en liten mikrofon som man kan podda med om man vill, det viktigaste för mig var att den tar bort bakgrundsoväsen när man till exempel spelar in på båten.
Men det hade verkligen varit kul att testa nu när jag ändå är så modig och testar allt. Med manus dock. Svårigheten för min del blir ju att jag inte lyssnar på poddar så jag har inget att lära mig av. På gott och ont.
Där kommer ni in. En podd skall såklart maken vara med på. Vi kan till och med spela in den i garaget om det passar herrn bättre.
Men sen då? Ge mig ämnen så skriver jag manus. Om det blir podd eller vlogg vet jag inte.
Det önskar jag mig i alla fall av er. Frågestund med vloggsvar kanske.
Kom igen. Jag är gränslös. Det brukar ni vara med. Och nu är det er tur att jobba lite.
Banarbete imorgon. Annars kommer jag bli så upprörd att jag inte somnar.