Jag kom av mig lite under shoppingen

Och det händer inte så ofta.

Men jag tänkte mig en ny hatt. För hur det än är så kan jag inte mota Olle i grind – dvs stoppa höstjävelskapet.

Jag gillar inte att frysa om öronen, jag har en uppsjö mössor, men tänkte…piffa till det lite med en vinterhatt för att göra det outhärdliga lite mindre outhärdligt. Så jag loggade in på min hattsida. Sen svimmade jag lite och kom av mig rejält.

Vem har bestämt att vuxna människor skall se ut som katter och var befann jag mig när det beslutet togs?

Det här är ju inte ens i närheten av sexigt. Eller snyggt.

Screen Shot 2013-09-01 at 4.44.05 PM

Screen Shot 2013-09-01 at 4.44.54 PM

Screen Shot 2013-09-01 at 4.45.40 PM

Screen Shot 2013-09-01 at 4.46.05 PM

Antingen det, eller så har jag totalt tappat min fantastiska fingertoppskänsla för fäschon.

Kattmössor. Verkligen? På vuxna människor?

(Ja jag vet att jag har en smurfmössa, men det här är allvarligt mode, det är inte smurfmössan)

I vilket alternativt universum tror de att folk kommer köra tjurrusning med vässade armbågar för att lägga vantarna (eller öronen) på en sådan här huvudbonad?

Dagen då det var svensk sommar

Alltså, jag har inte för vana att lägga ut musik eller videoklipp, men även solen har sina fläckar.

Jag såg Petters nya video igår, och jag får fan ståpäls. För det första är det hemmaskärgården eftersom han lajjar på Koster under somrarna. Och den är inspelad under bekantings svensexa ute i kosterskärgården, som är den vackraste skärgården i världen. För det andra är låten bra eftersom Petter har en jäkla massa ord som han vet hur man använder.

Men jag kan inte sluta fundera över var de har hittat hopptornet och bryggan. För det finns inget hopptorn på Sydkoster. Och det håller på att reta ihjäl mig.

Svensk sommar. När den existerar. Tack som fan för en riktigt bra Pripps Blå-video. Den här skall jag titta mycket på efter att jag gått i mitt höst- och vinteride och bara sitter och vaggar deprimerat fram och tillbaka i mörkret medan andra hurtbullar plockar svamp och åker pulka. Ni som gör det, jag hatar er. På riktigt.

Det är så här det skall se ut.

 

Jodå, jag har shoppat lika mycket som en mindre by i Norrland

Jag åkte till köpcentret som Gud glömde och norrmännen hittade. Köpcentret som jag avskyr, men vissa affärer finns inte i stan. Nordens största shoppingcenter, som enkom är byggt för norrmännen, sisådär ett par kilometer från norska gränsen.

Jag har en förkärlek för teknikaffärer, såsom Elgiganten, Teknikmagasinet och ytterligare en teknikbutik som inte är en kedja utan bara finns där. Ser ut som en kontrabandsbutik för norrmän. Och är troligen just det.

Man skulle kunna tycka att maken borde vara tacksam över just den teknikintresserade delen. Det är ju butiker han gillar med. Men icke då, idag var det JÅBBIT för att jag skulle titta på alla lurar och läsa specarna, eller titta på allt kablage och läsa specarna etcetera in absurdum. Vi snackar om mannen som kontrollerar millimeter på skruvdimensioner. Han borde ju i allra högsta grad vara kåt, glad och tacksam över att inte ha en fru som släpar in honom på Louis Vuitton och tvingar honom att välja väskor?

Fast nä. Dit tar jag honom aldrig. Skulle han se de priserna skulle han få den stora dåndimpen. Men otacksamheten visste i alla fall inga gränser.

Första anhalten var Sportshoppen. Jag hade två planer med dagen. Det ena var att leta upp ett par Nike Air Max för att promenera i, det andra var att kolla om det fanns någon butik som sålde UGG eftersom jag är frostskadad om fötterna sommar som vinter.

Jag har hund, har man hund så går man, går man mycket gör det ont i fötterna, gör det ont i fötterna blir skorna utslitna. Ungefär så. Där hittade jag ett par knallblå Air Max, och råkade även hitta ett par mycket sköna yogabyxor och en tröja. Maken gick på egen hand och lyckades faktiskt köpa tre tröjor till sig själv som inte var fula. Amazing.

Sen Elgiganto. Scannade utbudet av spel, köpte fodral till telefonen, lite trista kablar och frågade ärkepuckot som jobbade där vad jag skulle göra med mitt telefonproblem. Det går inte att ringa till mig om inte jag ringer ut först. Oerhört opraktiskt. Men han var till ungefär lika mycket nytta som om jag hade frågat cafébiträdet. Faktum är att cafébiträdet antagligen var till mer nytta, för hon utfodrade mig åtminstone. Telefonproblem kvar med andra ord.

Efter det till kontrabandsbutiken. Där maken höll på att få ett riktigt frispel på mig för att jag med expeditens hjälp skulle gå igenom alla lurars bra och dåliga sidor (jag samlar på hörlurar, man skulle kunna kalla mig ljudfreak – och mina bästa är de jag kan sova med så jag slipper höra att jag är gift – eller vem jag är gift med). Sen petade jag på precis allt annat i hela butiken, köpte lurarna, batterier och ytterligare kablar. Ja, jag vet – jag är inte jättekvinnlig i min shopping hela tiden.

Efter det trodde maken att det äntligen var dags att åka hem. Men icke. Jag snubblade på den enda butiken i kommunen som säljer UGG:s. Han den där barlasten satte sig på en stol medan jag valde färg. Eller rättare sagt, de var så varma och mysiga oavsett färg att jag var ädel nog att låta maken välja färg. Och han valde svart. Dödstrist. Men strunt samma, det blev ett par svarta ljuvligheter med ludd i.

När jag var klar där fick maken välja butik. Och han valde Rusta. Kan vara en av hans absoluta favoritaffärer. Vi är inte helt eniga där (heller). Snacka om att fingra på allt. Vi skulle ha toapapper men kom ut med hundben, leksaker, handtvål, tvättkorg och gudvetvadmer.

Avslutningsvis gick vi till godisbutiken. En av de godisbutiker som finns i anslutning till shoppingcentret. Samma storlek på godisbutikerna som på hela NK.

20130831_171127_resized

Någon som kan gissa vad som är mest svindyrt i Norge och vad de beskattar som vi inte har skatt på…ännu…i Sverige?

20130831_171152_resized

20130831_171806_resized
Ja, det står två KILO

20130831_171227_resized
Man kan konstatera att försäljningen inte direkt är riktad till svenskar?

20130831_171448_resized

Och så fick jag veckans klubba av maken. Iklädd de obligatoriska foppatofflorna. So sexy.

20130831_171258_resized

Givetvis har de inte bara sockerskatt och köper godis i Lisebergsförpackningar, de har såklart en skyhög tobaksskatt också.

20130831_171749_resized

Sen åkte vi hem. Delade ut presenter till hundarna, packade upp allt vi hade köpt och jag tog på mig träningskläderna.

20130831_192559_resized

Nu sitter jag i soffan med träningskläder på och övar på att öva på att träna. Det här med träningskläder är ju en osedvanligt bekväm lördagsklädsel när man äter chips och godis. Och just nu äter jag väldigt mycket chips och godis. Medan jag torkar av mig på det fiffiga träningsmaterialet som byxorna är gjorda av.

Jag skall byta till UGG:sen alldeles strax och luta mig tillbaka och titta på en film. En sak i sänder för sjutton. Först köper jag kläderna, sen sitter jag in dem, och om man har varit på 500 kvadratmeter godisbutik så säger det sig själv att det här inte är rätt dag att börja banta på.

Det där med rätt dag är egentligen oerhört svårt att hitta i almanackan.

Vad har ni gjort idag?

Om man somnar på soffan

Med både ytterkläder och innekläder på, och vaknar klockan tre av att maken stänger av TV:n kan det hända att man a) är tjurig och b) har sjukt svårt att somna om.

Men då planlägger man. Imorgon skall jag shoppa. Som fan. Jag skall till och med åka till Det Stora Hemska Köpcentret.

Och så har jag bestämt mig för att jag skall göra om min vigselring. Till den jag suktar efter.

Har mannen något att säga om det så kan han lämna in sitt veto i kommentarsfältet, men mitt svar kommer vara:

wrong 2

Min man har varit kock

Och de som anställde honom måste ha varit helt jävla tappade. Först var han kock i lumpen, och han levde lyxliv under värnplikten och käkade oxfilé och åkte båt hela dagarna. Sen jobbade han som kock i Australien i ett år.

Sedan vi blev ett par har han lagat mat två gånger (nej, jag underdriver inte), den ena gången serverade han penispasta och köttfärssås och den andra gången glömde han bort potatisarna så de brände fast i botten av kastrullen och serverade därmed inget alls.

Jag klabbade just ihop en köttfärslimpa, och bad honom göra sallad. En väldigt simpel sallad med ingredienserna svamp, tomat och gurka. Min egna dressing hade jag redan gjort och den stod i en burk. Resten av grönsakerna stod på köksbänken.

Först stod han och stirrade sig sådär vindögd och frågade:

– Men VAR är grönsakerna?
– Har vi någon skärbräda?
– Var är alla knivarna?
– Hur mycket av dressingen skall jag hälla på, skall jag hälla på allt?

Jag svarade inte. Om man inte räknar att himla med ögonen och morra långt ner i halsen som ett svar.

När han var klar och hade satt sig i soffan gick jag ut i köket för att kolla. Han hade gjort sallad för EN person. Och den mannen äter sallad för cirka tre personer alldeles själv. Han hade skurit upp en tomat, en tredjedels gurka och två champinjoner. Lämnat alla förpackningar kvar på diskbänken, skärbrädan stod kvar med tomatgegga på och locket satt inte på dressingburken.

Jag hade med andra ord sparat tid på att göra det själv. Inte bara tid, jag hade även sparat nerver.

För det där med kåt, glad och tacksam är jag INTE. Möjligen kan jag konstatera att han är bland de bättre exemplaren av alla mina sämre. Men det säger ju mer om mig än om honom.

Hur i hela friden har han ens kunnat arbeta som kock?

Happy Friday!