Alltså, det är maj vilken dag som helst? Det måste gå att stämma våren för falsk marknadsföring? Eller rentav bedrägeri? De senaste timmarna har jag legat på soffan med mysdress och trippla filtar. Trots det fryser jag inuti benmärgen. Och det är ju nu man skall göra hoppsaskutt i träskor, skrika vårtjut i skogen och absolut inte ha dunjacka mer.

Jomen eller hur.

Först är det väl bäst att jag talar om att PostMord inte lyckades med uppdraget. Glasögonen kom inte idag och jag var ledsen i så många timmar att jag inte orkade räkna dem. Eftersom jag är så munter till min läggning är jag nu övertygad om att de inte kommer komma imorgon heller, för att PostMord har slarvat bort dem. Det känns ju så självklart liksom. Glasfärgfirman gjorde ett kanonjobb, trots att det är en färg de aldrig gör. De klarade kvalitetsinspektionen och gick sedan med post från utrikes land till Hallsberg. Och där tog posten över.

Men bortsett från att glasögonen inte kom och att jag fryser som en skeppsbruten på Arktis i bikini är allt fint. För igår hälsade vi på valpen Bosse och hans brorsa Sigge. Sigge var bästis med Stor ända till Stor fick Liten. Då sade Stor upp bekantskapen och blev arg som ett bi. Han fick akuta moderskänslor och Sigge fick sparken som bästis. Men eftersom Sigge inte bara har världens största mun utan även världens största hjärta älskar han oss i alla fall. Märkligt mycket. Han blir så glad att han blir alldeles knollrig och vi hade fullt upp igår.

Och Bosse var så himla söt när han sov.

Sedan vaknade han.

Gäspade lite och började leta efter något att bita i.

Fördelen med att ha två hundar är ju faktiskt att det inte alltid behöver vara en mänsklig kroppsdel i munnen. Det går lika bra att bråka med brorsan om samma centimeter av en jättestor handduk.

Jättestor som sagt.

Men han var alldeles bedårande söt. Även om han bet maken i kinden så han ser ut att ha varit i slagsmål.

Hundar är kärlek. Oavsett om de har små synålar istället för tänder.

Och nu kan jag inte visa fler bilder för jag måste stoppa in mina frostbitna fingrar under täcket. Frost bits tydligen också.

Hur har ni det? Blev det någon pungsparkskyla med bajssnö hos er? Ingen snö så långt ögat når här, så vi verkar ha klarat oss trots byte till sommardäck. Och hur skall det gå på måndag? Skall cortegen i Göteborg åka plogbil för första gången någonsin och måste studenterna lovsjunga våren i lågskor på skare? 

Hundarna påminner om att det är exakt ett dygn kvar till tävlingslut och jag ber er hålla tummarna för att mina glasögon faktiskt kommer imorgon. 

Fy så ledsen jag blir annars.

Och så önskar jag alla lycka till i tävlingen, hundarna svarar att de givetvis är mutbara, men det kräver att ni kommer hit med prinskorv.

Fan så snygga glasögonen är.

Istället för att ligga här! Och jag dog lite inombords när jag fick bilden av Annica. Glasögonen som inte hann komma före påsk har nu anlänt butik i Hallsberg och de är ta mig tusan snyggare än jag någonsin kunnat begära.

Varje gång jag tittar på kortet rusar vilopulsen iväg lite och jag är väldigt imponerad. Att Annica är fantastisk på att tänka utanför boxen visste jag ju redan, men att hela kedjan av händelser skulle fungera var jag en smula bekymrad över. Att det skulle haka upp sig någonstans.

Men det gjorde inte det! Där ligger mina tvåfärgade och slipade glasögon och bara är sjukt snygga. Snyggare än de rosa till och med, men jag får satsa på variation så inget av glasögonparen känner sig åsidosatta.

Kan vi hålla tummarna för att Annica hinner posta dem idag? Och att posten sköter sig. Jag är nog mer bekymrad över det sistnämnda.

Hundarna hälsar även att ni inte skall glömma tävlingen i förra inlägget. De är lika snygga de, men fördelaktigt nog kan man använda dem utan att vara glasögonorm.

Och alldeles strax är det dags att åka och hälsa på Staffen Sigge som fått en lillebror. En alldeles ny och svart liten minigris på elva veckor.

Givetvis tar jag med mig kameran. Här skall det bitpussas.