Hejsan svejsan (part deux)

Å ena sidan känns det som att jag har en enorm backlogg och tusen miljoners miljarder saker jag inte har berättat, å andra sidan känns livet väldigt innehållslöst och att jag inte har något att skriva om alls.

Det sistnämnda kan ju inte stämma såklart, eftersom jag alltid har något att skriva om. Men det verkar stocka sig lite idag. Trots att jag fortfarande fnissar högt åt den jättearga papegojan. Det är så mycket som vill ut att det liksom blir lite förstoppning i synapserna?

Först, om jag listar det som är VIKTIGT som jag bör och måste förmedla. Det kan funka.

  • Jag har gjort ny och fantastisk nagelupptäckt för hemmafixare. Extra fantastisk när man har vågat gå till nagelvirtous i två år, hon flyr stan och jag vågar inte gå till någon annan så naglarna ser ut som skräp.
  • Stor ser ut som en säl efter klippning. Extra mycket säl-look när han simmade i söndags. Han ser exakt ut som jag tror att en säl ser ut på nära håll och jag inbillar mig att han känns likadan att klappa när han är våt.

 

IMG_7553

Väldigt Gunilla Persson-esque med onda ögat. Förlåt att jag skrev att du ser ut som en säl då’rå.

  • Robbie Williams har ställt in hela sin asiendel av turnén. Utan anledning. Får man göra så?
  • Jag är svinsur på PostMORD för att någon har öppnat ett rekommenderat brev skickat till mig och plockat ur en telefon och pillat i innehållet. Det är väldigt uppenbart tjuveri med tanke på pillet i övrigt innehåll. Det är under utredning så jag lär ha anledning att återkomma i ärendet. Är ju generellt inte så himla impad av posten oavsett vilken kofta den har på sig (dvs vad än företaget heter som delar ut saker i brevlådan).
  • Vi har exakt noll besök just nu och har inte haft på en vecka. Ett besök av sommarens alla saknar jag jättemycket. De andra återhämtar jag mig från.
  • Jag har varit jättejättemonsterarg och lekt eremit på torpet. Hundarna älskar när jag leker eremit just där. Jag var alltså arg och hundarna jätteglada.
  • Sen orkade jag inte vara arg mer eftersom det var för fint väder.

Då drog vi till Ramsö. Som är en pärla i skärgården. Dessvärre med så himla liten hamn att man aldrig får plats om det inte är supersensommar eller vårtidigt. Nu var det supersensommar och 25 grader varmt i söndags.

På vägen dit, inte särskilt långt från stan, var det räddningspådrag med Sjöräddningen och det tog en stund innan jag fattade VAD det var de räddade. Först blev jag orolig över att det var hemsk olycka med jetski och sedan började jag storfnissa.

(Jag ber om ursäkt över bilderna på förhand, tekniken motarbetar mig fortfarande lite för jag hittar ingen fungerande kortläsare, jag hittar bara ofungerande)

IMG_7592 copy

Det är inte alltid så himla lätt att segla tydligen.

Särskilt inte när man vänder båten upp och ner på ett lite ovärdigt vis.

IMG_7591 copy

Men jag gillar posen, snubben står och chillar och lutar sig mot kölen medan nödräddarna drar hem honom.

Sen parkerade vi båten här.

Där dog vi lite av vackerhet, jag övervägde att bada men ångrade mig och badade hundarna istället och så lekte vi med öns mördarhund (enligt hussen som inte gillade badgäster så himla mycket) och en mycket trevlig border terrier.

Slutligen fick jag jättemånga myggbett på en och samma gång och gick och lade mig och sov inget alls pga platsbrist i sängen.

Jag är medveten om att det låter som ett ilandsproblem, men vi måste ha en ny båt. Av så många olika anledningar där den främsta är sjöegenskaperna. På en god andraplats kommer hundovänligheten på båten, då de ofta ramlar ihjäl sig när de skall tassa fram på fördäck och att sängen är åt helvete för liten.

Vi behöver alltså absolut inte en större båt, vi behöver en större säng och bredare skarndäck. Kanske bara en säng med lite båt runt?

Vad skall vi prata om nu?

FOOTBALL’S ON SARAH!!!

Jamen hejsan svejsan, long time no see och allt det där. Nu har jag precis öppnat locket på min dator för första gången på skitlänge och jag känner mig lite ringrostig. Och jag har ju såklart massvis att berätta. Till exempel om den oerhört fascinerande sjöräddningen av kapsejsad segelbåt jag såg i förrgår (och lyckan i att jag hade kameror med mig och redo på bordet så jag kunde fota det).

Medan jag klurar på vad jag skall berätta först och övar upp fingersättningen på tangentbordet så kan ni kolla på den här filmen.

Efter det behöver ni aldrig någonsin mer kolla på en enda film på internet. Det kommer aldrig bli bättre än så här.

Det här var det absolut roligaste jag någonsin sett och då skall man ha i åtanke att jag inte är särskilt lättroad när det spöregnar ute.

Jag. Kan. Inte. Sluta. Skratta.

Och jag som tycker att hundar är tjatiga.

( Jag HAR faktiskt varit JÄTTEAKTIV på instagram, jag vill ha med det i protokollet innan ni gnäller på mig mer för att jag är en USEL bloggare…JÄTTEAKTIV har jag varit)

*fortsätter fnissa

Amen jag blir tokig

Jag har inget att säga till mitt försvar. Jag har inte fixat nätet. Det betyder att det nästan jämt står No Service på telefonen, om jag inte klistrar upp mig i exakt rätt hörn vid ett specifikt fönster.

Av förklarliga skäl är det ganska jobbigt att sitta i just det hörnet för att få åtminstone en kontaktplupp på telefonen.

Jag bör vara i civiliserat samhälle igen imorgon.

Meanwhile kan ni kolla på instagram.

Där har jag varit förvånansvärt livlig.

(Tjena mittbena vilken backlogg jag har NU då)

Nu skall vi prata allvar och reklam

Reklam i bloggar närmare bestämt. Och obskyra SEO-företag som skickar ut trevare till antagligen nästan alla som bloggar. Med jämna och ojämna mellanrum kommer det förfrågningar per mail där det glatt står att de ser fram emot ett samarbete med just MIN blogg. Sen undrar de om jag är intresserad. Varje gång jag får ett sådant mail undrar jag exakt VAD det är jag skall bli intresserad av, så jag vänder mailet och frågar vad det handlar om.

I 99 fall av 100 är det något skitföretag som sysslar med spel och dobbel online ELLER plastikkirurgi (fatta vidrigheten i den branschen då?) som har en budget på max en femhunka. Under bordet. SEO-företaget ligger i princip alltid utomlands. Klienten gör detsamma om det handlar om onlinespel.

Bloggen är för liten för att jag skall engagera mig i reklam och när jag gör reklam gör jag det absolut inte svart och under bordet, inte heller för en femhundring och absolut inte utan att skriva att det är reklam. Eftersom det är olagligt med dold marknadsföring och det slår tillbaka på både mig och den som köpt tjänsten.

Egentligen skiter jag fullkomligt i reklam, även om jag har gjort några enstaka reklaminlägg som jag har fått anständigt betalt för. Får jag just anständigt betalt och kan skriva att det är ett samarbetsinlägg, då gör jag det. Annars viftar jag bort det och lägger ingen vidare tid på det.

Tills idag. När det här mailet landade i inboxen. Ett svar på en förfrågan jag hade fått tidigare, där jag svarade som jag brukar; “vad handlar det om?”.

 

“Hej,

Självklart, ville höra med dig så det fanns ett intresse innan jag presenterar det närmare. Samarbetet gäller min klient blablabla.se som
säljer XXX och YYY på nätet.

Det gäller som vanligt en naturlig relation till klienten och något i deras utbud.  Jag
tror till exempel någon som alla kan relatera till är en het sommar, och på så sätt skriva om ”tips för att hantera värmen inomhus”.
Blablabla har en blogg som heter blablabla-bloggen där dem ger sina tips och ett är just XXX eller YYY för att … och på så sett kan man relatera till blablabla.se.

Här kan du hitta inspiration från blablablas blogg där dem tipsar: http://blablablabloggen/

Skickar även mer tidigare samarbeten som du kan kika på för att få inspiration:

(Sex stycken blogglänkar medskickade)

Jag önskar enbart en länk till blablablas startsida  och jag skulle föredra om ordet du länkar är något av följande: Blablabla, blablabla.se, www.blablabla.se eller http://www.blablabla.se/

Jag önskar gärna att inlägget ligger runt 200- 300 ord men samtidigt är så naturligt och personligt som möjligt. Ersättning och för min klient är 300 kronor och skickas ut efter publicerat inlägg via Paypal eller vanlig banköverföring.

Vad tror du om det?

Really?

Notera gärna att de efterfrågar ett inlägg med en naturlig relation till något i klientens sortiment och så skall det vara personligt. De hade lika gärna kunnat skriva “DU MÅSTE LÅTSAS ATT DU ÄÄÄÄLSKAR EN PRODUKT OCH DU FÅR INTE SKRIVA ATT DET ÄR REKLAM” i neonbokstäver.

Om man bortser ifrån att jag får allergiska utslag över misshandlingen av “de” och “dem” så luktar det rätt unket. Det brukar det göra när budgeten är låg. Och då brukar jag hoppa av, eftersom det oftast handlar om obskyrt företag också.

I det här fallet gjorde det inte det. Det handlade om ett vettigt företag i Göteborg, med 18 anställda och 85 mille i omsättning. Inte spel och dobbel, utan snarare ett företag som jag hade kunnat råka på om jag var ute och googlade efter saker i deras sortiment. Då blir jag lite gramse, eftersom det är så himla tydligt att de, på något sätt hamnat i händerna på någon sökordsoptimist (optimerare).

Så jag svarade att jag dels inte skriver något alls utan att klargöra att det är reklam och att jag dels inte skriver för trehundra spänn under bordet. Inga spänn i världen under bordet faktiskt, och så gav jag ett motbud där jag dessutom upplyste om antalet läsare. Det brukar vara högintressant för seriösa reklamspekulanter.

Då fick jag det här.

Hej igen,

Jag förstår din syn på det hela men det är nämligen så att vi inte är intresserade av antalet läsare. Vi tittar på en rad faktorer och dem
är långt ifrån den prissumman du efterfrågar. Dessa parametrar måste matcha priset om jag skulle kunna gå så högt över min budget.

Det är svårt för mig att presentera när det inte motiveras till dessa summor.

Jag tror som sagt inte vi kan komma till ett slut därav tackar jag redan här för din tid och önskar dig en fortsatt trevlig tisdag.

Med vänliga hälsningar,
NN

De skiter i antalet läsare och det enda de är ute efter är billiga backlinks för sökordsoptimering.

Jag skickade över hela klabbet till deras klient. Som jag misstänker lever lyckligt ovetande om att någon byrå de har anlitat köper in länkar från tredje part. Jag hoppas i alla fall innerligt att de lever lyckligt ovetande och har av förklarliga skäl därmed inte skrivit ut namnet på varken klienten eller på SEO-firman. Men jag är inte säker. 

Däremot undrar jag vilka det är som faktiskt har bloggat om dem för 300 pix under bordet. Jag har ju kollat på länkarna och de existerar på riktigt, vad som däremot inte existerar är en förklaring i inläggen att det är reklam.

Vem säljer sin själ för 300 spänn som momsat och skattat inte blir mer än en dosa snus i fickan?

Reklam i bloggar är ett fantastiskt forum för företag att synas i, men så länge det finns kolleger som gör sådana här dåraktiga samarbeten kommer det fortsätta vara en smutsig bransch där man jagar lätta och billiga länkar som inte skapar trovärdighet. Det gör mig förbannad. Än mer förbannad att den här parasitversamheten som bara jagar backlinks aldrig finns i Sverige. Är det inte Malta så är det Sydafrika. Eller annat valfritt land där ingen kommer åt DEM för att de uppmuntrar till dold marknadsföring. De enda det slår tillbaka på är “klienten” och bloggaren. 

Och om ni undrar vad exakt det är jag yrar om så är det var företagen hamnar i sökmotorerna. Låt säga att vi vill köpa en hårtork och att en försäljare av hårtorkar har varit ute och köpt just billiga backlinks. Då innebär det, enkelt förklarat, att hårtorksförsäljaren hamnar högt upp på listan när vi googlar. Eller vad vi nu använder för sökmotor. Och högt upp på listan är ju bra, eftersom man oftast inte orkar leta igenom fem sidor med hårtorkar. 

Med tanke på alla mätinstrument, där SIS-index nog är den mest korrekta, skulle det gå att göra något bra och någon slags generell prislista för bloggare (åldersgrupp, läsare, inriktning etc.). Det är ju inte konstigare att annonsera i en blogg numera, än vad det är att köpa en halvsida i DN. Förutom att det fortfarande är billigare att annonsera i en blogg med samma “upplaga” som DN.

Skulle ni skriva för en krona per ord (de ville ju ha cirka 300 ord) eller är jag helt ute och cyklar som är skitless på fulreklam?

Dessutom var det synd. För det var ett företag jag skulle kunnat tänkt mig att handla från om jag hade snubblat över det och behövt just vad de saluför.

Nu kommer jag aldrig göra det, oavsett om de har köpt tjänsten avsiktligt eller oavsiktligt.

Och jodå, jag mailade tillbaka och frågade vilka faktorer och parametrar de tittade på och vad de egentligen menade med sitt mumbojumbo (det står ju bara en upprapad mening som är fullkomligt oförståelig) och dessutom undrade jag varför de inte skrev rakt ut att de bara ville ha billiga backlinks.

Jag fick inget svar alls. Det blev jättetyst och de ser nog aldrig någonsin fram emot att samarbeta med just MIN blogg. 

Så himla ledsamt. *krokodiltår

Men sällskapet är finfint

Eftersom maken inte befinner sig i samma postnummerområde som jag betyder det att jag har levt, dansat och sjungit med den här snubben hela dagen.

  
Han sjöng mig till och med till sömns igår. 

Det positiva med att inte vara Spotifyberoende. Jag har kvar min onlinemusik som är intakt sedan min första iPod. Innehållet har bara ökat. Då ägnade jag ett par dagar åt att lägga över alla mina skivor, sedan dess köper jag online. Mitt musikbibliotek är som en 14 år gammal dagbok över vad jag har gillat under åren.

Med risk för att låta fisförnäm. Spotify är skitbra, som muzak. Vill man brassa på i hörlurar/högtalare är kvaliteten åt helvete.

Och så var det ju den där detaljen att det bara funkar när man har vettig kontakt med the interwebz.

Jag har ingen vettig kontakt, men jag får fortfarande sova med Robbie.

Imorgon skall vi prata allvar och om argsinthet.

När jag väl har överlistat internetbristen.

*håller tummarna för att det här laddar upp