Jag hamnade ju i kuvösen igår.
Där satt jag och åt wienerbröd medan kusin, make, öm fader och svåger klampade omkring på taket som fick ny takpappslappning på behövliga ställen.
Och behovet var stort. Kusinen som ser lite pompös ut till höger i bild var inte ens född när taket fick sin förra omgång papp. Han är född 1978, taket lades om 1975. Man skulle kunna säga att det var på tiden?
Jag led inte nämnvärt av att andra arbetade medan jag tittade på havet.
Men idag är det inte vilken dag som helst, idag är det syrrans födelsedag. Hurra, hurra, hurra, hurra!
Förra födelsedagen firade hon ensam på en flygplats någonstans i Tyskland, den här födelsedagen firar hon ensam med barnen eftersom hennes käre man skall vara i småstaden på konferens i dagarna tre.
Det är verkligen läge att sjunga “får man inte va glaaaa, på sin födelsedaaaa”.
Jag älskar min syster, men jag säger det för sällan och jag älskar henne trots att hon är en sådan där lillasyster.
Hon har kastat ostron i huvudet på mig så blodvite uppstod, och när jag försökte mörda henne blev det jag som fick skäll och hon fick tröst. Hon satte en gaffel i kinden på mig, även den gången synd om henne för att jag blev mordisk.
Men det värsta hon och hennes kumpaner kusinerna gjorde var en midsommarhelg väldigt tidigt 90-tal.
Jag och kompisar skulle tälta på ön utanför “vår” ö och vi hade nogsamt räknat ut exakt hur mycket alkohol som skulle komma att behövas för två kvällar. På midsommardagen åkte jag och kompisarna på tur till Norge och när vi kom tillbaka till tältet fanns exakt noll alkohol kvar. Den var utbytt mot en skattkarta.
Syrran med jämngamla kusiner hade grävt ner allt på stranden och ritat en karta i form av “gå tre steg åt höger och fem steg åt vänster”. Dylika kartor funkar inte, eftersom alla har lite olika uppfattning om steglängd och höger/vänster och efter timmar av förtvivlat grävande såg stranden ut som en arkeologisk utgrävning.
Vi hittade allt utom en 75:a vodka och som finfin avslutning på midsommarhelgen smög de ut igen och snodde ekan som vi hade tagit för att komma till ön.
Dessutom regnade det. Det var säkert deras fel med.
Jag anser att det fortfarande finns en skuld på 75 cl vodka. De anser något annat.
Oavsett, ett stort bamsegrattis på födelsedagen syrran.
Du är härmed vuxen och (typ) förlåten.
I min värld says:
Sitter på ett personalmöte o tjuvläser här samt försöker dölja mitt fnitter. Ser ju framför mig ett förtvivlat grävande i jakt på sprit. Lite som den gångenjag släääääpade hem fyra 75-or sprit (trodde jag) efter en vild fest med övernattning. Döm om min besvikelse när jag upptäckte att flaskorna var fyllda med vatten och någon (illasinnade kompisar) smugglat ner det i min övernattningsväska. F-n det var ju skittungt att släpa hem!
Humlan says:
Jag hade fått för mig att denna pensionärskuvös endast kunde nås per båt, och så får jag se bilar på bilderna! 😀 Så typiskt att man skapar sig en bild och sedan blir man så snopen när verkligheten kommer och slår en i huvudet.
Så skönt när man faktiskt kan fixa taket själva, även om det är långt mellan gångerna, själv har jag fått ett hus helt plötsligt och klarar inte ens av att klippa gräset. Man borde bli frisk och händig när man blir husägare!
Victoria says:
Jag ber ödmjukast om ursäkt över att ha lurat dig 😉 Men näe, den ön har bilväg. Tack och lov faktiskt. Hade vi varit beroende av båt där så hade det varit lite tröttsamt i längden. Rossö är en hyfsat stor ö till ytan. När maken var liten och bodde på grannön som inte hade varken affär eller kiosk var det hit de rodde för att shoppa. Farmor rodde till deras ö för att gå i kyrkan 🙂
Men Koster har däremot inga bilar. Inte heller några broar. Trösterikt?
Och jag håller med. Man borde automatiskt bli frisk om man skall vara husägare, för det är JÅBBIT.
I mitt huvud says:
Fniss!!! Kan tänka mig hur himla kul de hade!!! Inte ni andra, kanske. I alla fall inte lika mycket kul… he he!