Om ett träd faller i skogen?

Men ingen hör det, gör det då något ljud?

Den filosofiska knuten har nog de flesta hört och funderat över?

I år känns det lite som att man kan lägga till ytterligare en filosofisk fundering. Om den nu är så himla filosofisk alls?

Just det här året känns det som att många, mig själv inkluderad, verkar ha dragit ner på julklapparna på riktigt och istället lagt krutet på valfri god gärning. Det är fint. Och god gärning betyder så mycket, det behöver nödvändigtvis inte betyda att man skriver en check. (Finns ens checkar längre?)

Men då kommer filosofiska frågan. Gills det inte om man inte basunerar ut det på olika sociala medier? Gärna med skärmdumpar från att ha sms:at HAV eller vad det nu kan vara?

Det verkar inte räcka att veta själv vad man gör, man måste även berätta för omvärlden vilken oerhört fin människa man är, ända in i decimalerna. Man verkar vilja vara en 200,78 kronors god människa för flyktingarna och 158,92 kronor god människa för utsatta barn. Och så vidare.

Är det bara jag som får en lite lite fadd smak i munnen av det, även om jag tycker att det är jättebra att folk skänker till höger och vänster?

Det känns lite som att man är ute efter de där www-klapparna på ryggen om vilken förträfflig person man faktiskt är och om man inte talar om det så vet ju inte www om att man gjort det. Vilket betyder att det faktiskt inte räcker att göra något fint som mottagaren vet, man själv vet och med en gnutta renare samvete kanske man sover lite bättre om natten.

Det där med träd som faller och ingen hör, den kan jag inte bestämma mig för. Men min åsikt om goda gärningar som basuneras ut, den är solklar. Genom att göra god gärning till tonerna av internetfanfarer och trumpeter och därmed få minst lika många cyberklappar på ryggen som antal kronor man gett, det ger gåvogivaren minst lika mycket om inte mer. Och förträffligheten vet inga gränser.

Det tycker jag är dödsläskigt. Man vill ha något för att man ger. Och ju fler sociala medier desto mer av folkets jubel.

I alla fall. Dan före dan som vi skall fira som två pensionärer på torpet. Inte ens med julmat faktiskt, utan med precis det vi är sugna på. Stor skall vara tomte och Liten skall vara pepparkaksgubbe och jag skall fotografera dem så mycket att minneskortet antagligen kommer ta slut och ni skall få se dem så mycket att ni kommer tröttna på dem. Om det nu ens är möjligt att tröttna på lurvskallar. Särskilt utklädda lurvskallar.

Det är vad jag ser mest fram emot på julafton. Att fotografera papperstjuvhundarna. Och att äta precis vad vi vill framför brasan.

Men först skall jag ut och köpa de två sista julklapparna enligt order från ömma mormodern.

Och du, Katja. Det var din lapp som låg på tungan i Litens mun, eftersom han var gamig nog att först ta en lapp och sedan en till och allt höll på att bli fel.

Du har härmed stående inbjudan till småstaden för att komma hit och gå på bio med mig.

Jag bjussar på det tröstpriset och hoppas att du inte bor i Långtbortistan? Och ber om ursäkt å Liten hunds vägnar.

0 thoughts on “Om ett träd faller i skogen?

  • Antar att man måste visa sånt på fejjan, insta, snap, osv osv

    Förvannars ser ju inte alla dina vänner, vänners vänner bekantas bekanta vilken god gärning du gjort

    Jag brukar med skänka lite till jul men inte “skryter” jag om det på alla soc medier brukar knappt berätta det ens för irl folk för att de inte ska få dåligt samvete för att de inte kan/vill/glömt what ever de har för orsak till att inte skänka, för det är deras ensak precis som att det är min ensak om jag skänker

    För jag skänker för att jag vill inte för att det ser bra ut inför andra

  • Jag skulle aldrig meddela världen att jag skänkt x antal pengar till den eller den organisationen. Vitsen är väl att de som får pengarna gör något vettigt av dem och att jag har gjort något litet för att hjälpa. Om jag ska vara helt ärlig så känns det patetiskt att basunera ut det.
    Läste det här inlägget och klickade in mig hos en annan bloggare och fick just den där saken i ansiktet. Vilket sammanträffande. 😉

    • Jamen lite va? Och hoppsan. Jag vill inte veta vem det är, så slipper jag skämmas. Jag har inte sett någon som skrivit det, det känns inte som att de jag faktiskt läser skriver sådana saker. Hur går det för dig? Jag tänker på dig ungefär varje dag, blir det en bra jul?

      • Jag kom hem i går med ett ca 20 cm långt framtida ärr mitt över magen uppifrån och ned. Ont som satan men med en massa tabletter tar bort det värsta. Jag får ju äta i princip vad jag vill men är väldigt försiktigt ändå. Jag får ju inte anstränga magmusklerna och har kommit underfund med att man använder dem i väldigt många lägen.
        Sonen och dottern har städat och pyntat, jag hade ju fixat alla julklappar innan operationen och maken har fixat maten så i morgon firar vi jul nästan som vanligt. Jag kommer väl att sova lite då och då men vad väntar man sig, det har ju bara gått en vecka sedan operationen i morgon.
        God julkramar

        • Usch och FY så himla synd jag tycker om dig. Man använder ju verkligen magen till allt. Definitivt mer än man tror. Jag hoppas innerligt att du repar dig skitfort. Och att 2016 blir en riktigt ny nystart. KRAM

  • Fast måste samtidigt tillägga att om t ex jag nu hade haft en blogg och skrivit det där så hade inte många brytt sig för hade nog inte haft många läsare

    Medans en som har ganska många läsare kan nog få andra att nappa på det med vilket är bra isf

    Kanske lite dubbelmoral från min sida där med tanke på mitt första inlägg

    Fast sen kan man ju välja hur man gör ett sånt blogginlägg

    • Fast tror du att det är sådant folk nappar på oavsett storlek på blogg? Är det inte bättre att berätta om hur det funkar hos vald organisation då, och berätta vart pengarna går om man väljer att donera pengar? Eller tid. Eller vad man nu skulle vilja göra? Det är sådant jag hade velat veta i alla fall.

      • Om den bloggen Bibbi läste e samma som jag så gjorde personen lite det, den visade vad den skänkt pengarna till och vad den fick för de pengarna

        För det e samma organisation som jag brukar skänka pengar till för där köper man saker som behövs och är livsviktiga och inte enbart direkt till forskning som många organisationer där man inte alltid vet vad pengarna går till egentligen

      • Precis vad jag tänkte skriva! Informera mig gärna om organisationer som gör ett bra jobb och hur de använder pengarna. Men om man skänker eller hur mycket, behöver man inte alls tala om!

  • Håller med delvis. Jag tänker att för mottagaren är en outad gåva ändå en gåva- även när givaren basunerar ut det och får likes, men kan också tycka att dessa skärmdumpar absolut lämnar lite dålig smak. Jag tilltalas mycket av av ge och göra goda gärningar anonymt. Att ge för givandets och mottagarens skull, och det ger ju mycket tillfredsställelse, kanske mer genuin sådan är 147 likes på fejjan. God jul!! 🙂

    • Där har du en poäng. Mottagaren får något i alla fall och det är huvudsaken. Men jag kan inte låta bli att ogilla delen med “se vilken oerhört fin människa jag är”. Tack och detsamma, men jag tänker inte önska god jul riktigt på riktigt än. Inte förrän hundarna är klädda. I det här hemmet klär vi hundarna istället för granen 😉

  • Skickar ofta och ibland rätt stora summor till olika mottagare. Skulle aldrig skriva ut det på FB just för att jag själv får lite fadd smak i munnen när jag läser det. Men var och en blir salig för sin egen del 🙂 Eller som kloka svärfar alltid sa, var och en får skämmas för sig själv.

    God jul till dig och familjen! Här ska mest ätas och gosas i soffan 🙂

    • Sant. Och väldigt roligt av svärfar. Jag har ju själv oftast inte vett på att skämmas själv, vilket är lite motsägelsefullt 🙂

  • Håller med dig helt och fullt.
    Den enda gången jag eventuellt nämner något alls i den vägen är när det ringer folk från olika organisationer och vill att man ska skänka ännu mera, då kan jag drista mig till att säga något om det. Aldrig annars.

    Lät skitskönt med jul på landet med maten man blir sugen på. Kanske läge att ta med sig några ostron och se om du kan lära dig äta det nu då?

  • Som tur e kan vi välja hur vi vill göra outa det på sociala medier, bloggar osv lr hålla det privat 🙂

    God Jul till er allihopa som hänger härinne , själv ska jag iväg o jobba kväll idag så blir ingen julmat utan blir nåt jag hittar på Ica

    Spar julmaten till imorgon när vi ska samlas nästan hela familjen hos mamma, saknas några som firar i annat land, hemma med svärmor och en som jobbar

    • Challenge accepted! Jag lovar att jag lätt skulle få dig att tröttna. Av 5500 bilder i min telefon är nog minst 90 % på lurvskallarna 🙂

  • Det braiga med att slå sig för bröstet på sociala medier är väl att man kanske kan inspirera andra att göra detsamma (skänka pengar alltså, inte själva bröstslagandet)? Winwin liksom. Men förstår vad du menar annars. Självgodhet är oerhört oattraktivt hos en människa

    • Sant. Solklar poäng. Men nu har jag ju varit lite folkilsken i flera dagar och då klarar jag ingen form av kategorisk självgodhet alls, eller ens lite lögnaktiga statusar på FB 😉

    • Precis min tanke med…det sprider sig som ringar på vattnet och fler kanske påminns om att de ska skänta lite pengar. Men personligen skulle jag inte lägga ut det på FB.

      God jul på er alla!

  • Jag reagerar också väldigt mycket på alla dessa som talar om, inte bara Att de skänker, utan ofta också Hur Mycket de skänker.

    Här blir det lite sill, skinka och grönsaker vid pappas köksbord, vi har valt ut några få saker vi vill ha och vi sitter väl där och pratar tills han blir trött, då åker jag hem och njuter av stillheten.

    Du kan ju alltid försöka trötta ut oss med lurvskallebilder! Jag utmanar dig att försöka! 😉

  • Folks bekräftelsebehov verkar bottenlöst, både vad de gör och hur de ser ut ska heeeeela tiden kommenteras och berömmas. Gärna med 100 utropstecken och stora emoji-gifs. Jag är rätt trött på det rent allmänt.

    God Jul till alla här inne och till Bibbi en god och snabb bättring. 🙂

  • Jag skiter i var folk skryter om det eftersom jag är naiv och tror att det kan få någon stackare som inte tänkt tanken att också skänka
    Jag har uppdaterat alla mina sociala medier med att jag skänkt, och uppmanat andra att göra detsamma
    Summan är inte utskriven

    • Men jag tyckte Pernilla nailade skillnaden. Det ÄR skillnad på en vänlig påminnelse att skänka hit eller dit och på att vara självgod och framställa sig som väldigt förträfflig enbart i det syftet. Jag tror inte ens jag skulle höja på ett ögonbryn åt dina uppdateringar om jag såg dem. Jag kommer kanske skriva var mina julklappspengar gick, men inte summan. Om jag skriver om det gör jag det för att berätta varför det är en bra idé att skänka just dit om man känner sig manad.

  • Mäh (äkta gävlemål, som en ledtråd till var jag bor), äntligen vinner jag något och blir nästan blåst på konfekten av en glupsk lurvskalle (stor smiley). Han är förlåten. Det skulle vara (ska bli) väldigt roligt att komma till småstaden och träffa dig. Skulle gärna träffa lurvskallarna också, har googlat lite på rasen sedan jag började läsa din blogg. Jag tror att du har lite dåligt inflytande på mig, köpte målarbok + pennor istället för julklappar och har börjat snegla på en onepiece, som jag sagt att jag aaaldrig skulle sätta på mig (smiley igen ). Det blir till att planera in en resa söderut så jag får träffa er. Ha en skön kväll och en God jul!

    • Okej okej, jag erkänner. Geografi är inte min starka sida. Jag planerar resan inte för mycket söderut så kanske jag hamnar rätt. (Jag var tvungen att googla, böjer mitt huvud i skam).

    • Hahhaha, förlåt 🙂 Fast jag tycker ju att det låter som att jag har väldigt bra inflytande på dig faktiskt. Extra bra med onepiece och googling av hundras. Du är så otroligt hjärtligt välkommen hit på en dejt, det hade varit hur roligt som helst. Liten beklagar antagligen inte att han var gamig. För att vara artig skulle jag gärna säga motsatsen, men det vore en lögn. Han såg ut att mest vara frustrerad över att han inte hann knöla in alla lapparna i munnen på honom innan jag började peta ut dem 😉

  • Det är sådana där “präktiga” människor du tänker på? Som är så korrekta och duktiga att man mår rätt illa över att bara behöva läsa om det?? En gång i tiden skänkte jag regelbundet till en organisation. Fast det fick mest av min tid för det var vad de önskade mest. Så jag har vikt papper och lagt i brev, slickat brev, sytt blöjor och kläder till småbarn, jag har sålt lotter åt dem osv i måååånga år. Sen blev organisationen väldigt fin av sig och det var bara vissa medlemmars arbete som dög (mitt arbete dög dock hela tiden) då sket jag i det.
    I år har jag icke skänkt en krona till något välgörande ändamål. Det enda som kan räknas som god gärning i år är att jag skickade kollega på semester med nästan nyfött barn, 5 årig dotter samt stöttande syster med familj på semester efter att frun dog hastigt i cancer….. Ok , var inte själv vi var några stycken som hjälptes åt…..

    • Mmmm. Just sådana faktiskt.

      Och JA. Sådant är ju också en fin typ av välgörenhet. Som man ofta glömmer. Våra närmsta kan nästan stå och kollapsa i hetsen att ge till organisationer hit och dit. Den typen av medkänsla är guld värd och jag hoppas att jag har några sådana runt mig om världen går under.

      • Min plan är likadan för nästa år. Göra en eller några få punktinsatser, där mottagaren minst anar eller räknar med hjälp/stöttning. Sen kanske det inte behöver bli så dramatiskt som det blev i kollegans fall. Kan egentligen räcka med oväntade räkningar eller något annat som inte är lika hemskt.

        Att skänka leksaker, kläder osv för utdelning till bättre behövande räknar jag inte som välgörenhet utan som ren städning av onödiga prylar här hemma. Jag vill ju bli av med sånt som inte används så den välgärningen är ju mer värd för mig som blir av med det…..

  • Nu är det faktiskt julafton och jag har inte sett en enda bild på lurvbollarna trots att kl är över 12 :p

    Vi skulle ju bli bombade med bilder !!!

    • Haha! Allt medan svetten rinner i ansiktet på mig. Det där med att klä på hundar och sedan fota dem lika påklädda trots att de är svarta är ett jäkla elände. Det finns några kort, men jag blev tvungen att ta en paus för att eftersvettas lite.

      • Lycka till då 😉

        Själv ska jag nog undvika allt vad soc medier heter med tanke på mitt humör just nu !!

        Inte värt att skriva vad jag vill just nu där

          • en person som inte lät dottern fira jul med pappan och hans familj familj, då det “skulle bli för mycket” för barnet. Att låta barnet få fira jul med pappan, faster med familj, farbror o flickvän, farmor, gamla farmor och sin gudmor gick inte, utan skulle vara på moderns villkor som dels firade jul med sina förälder och farmor igår och ska fira med föräldrar och sin syster imorgon

            Men tösabiten fick inte vara med oss några timmar dessutom hade hon fått följa med om hon hade velat.

            Men det gick hur bra som helst att lämna barnet ensamt med några av dessa familjemedlemmar som hon knappt kände 1 dygn i somras,

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.