Först måste jag bara säga att jag har haft en fantastisk påsk i pensionärskuvösen på ön.
Vi tog båten ut på påskafton för att hänga med systerfamilj och kusinfamilj och på natten när det var dags att rulla ner från kuvös till brygga var det sådan enorm fullmåne att båten såg ut att vara belyst med uv-ljus. Vid midnatt var ljuset så starkt att jag gav mig själv en skugga på stranden, men givetvis hade jag ingen vettig kamera med mig och mina fåniga försök att ta kort på nattljus med mobilen gick sådär. Man kan säga att jag såg att det var ljust, det såg dessvärre inte kameralinsen i mobilen och nu har jag ett gäng svarta bilder. Sedan var det premiärsovning för i år på båten och jag sov trots fullmånen. Kors i taket.
Det här vaknade vi till.
Nej, vi har absolut inte gått på grund även om det ser ut så, på våren är det verkligen fånigt klart vatten. Klart vatten ihop med vindstilla gör att det ser ut så här bakom båten vid bryggan. Det såg ut som att man skulle kunna ta ett kliv rakt ut i vattnet och gå på botten och jag tror att jyckarna var lite fundersamma med. Det var ljuvligt.
Sen ville jag att hundarna skulle modella lite för mig, men den lille hade för bråttom och det var bara Stor som passade på att carpa lite diem.
Jag älskar ön.
Och sällskapet med. Vilket var tur eftersom båten inte startade. Att ligga med två kylskåp och en värmare på i 16 timmar ville inte startbatteriet vara med på så det där med att starta var bara att fetglömma. Batteriet fick ligga på laddning hela dagen, alla utom kusinfamiljen åkte hem och jag lallade omkring i vuxenpyjamas (onepiece).
Sen startade båten till kvällningen och jag ville inte åka med hem, jag ville stanna med kusin, kusinsambo och kusinbarn. Maken kunde inte stanna för han hade utlovat vissa tjänster dagen efter, tjänster som involverade väldigt tidig uppgång och rörmokarsaker. 20 minuter i solnedgång startade båten och kvart i solnedgång hade jag plockat åt mig liten hund och vinkat adjö till make och stor hund. Enda nackdelen med att stanna kvar var att jag missade Halvkusin som bara var på besök i Strömstad i ungefär fem minuter (det är möjligt att hon var här lite längre men det KÄNDES som fem minuter).
Det blev alltså ytterligare en kväll i pensionärskuvösen med godis och snicksnack och precis som jag sa igår, den här gången kan jag inte be om ursäkt, för man har absolut inget behov av uppkoppling alls när man sitter där. Man bara sitter. I timmar. Stirrar på havet och pratar. Under tiden skulle ett tredje världskrig kunna starta i resten av världen och kuvösfolket är glatt ovetande. Ljuvligt.
Dagen efter blev jag hemkörd. I förrgår alltså. Igår tittade vi på Hollywoodfruarna och idag fick jag sota för den extremt lugna påsken.
Morgonen började med tjutande brandlarm under tiden som jag satt i godan ro och åt frulle i form av havregrynsgröt. När man hör det börjar man nervösbajsa eftersom man bor på tredje våningen med tre husdjur. Ut i köket i ljusets hastighet enbart för att upptäcka att en klåfingrig hund har varit framme igen och försökt snika åt sig saker från diskbänken, men kommit när ett reglage till spisen och satt på en platta. PÅ plattan stod min papperspåse med havregryn.
Ifall någon undrar så går det på ett par minuter innan pappret i påsen har brunnit upp och man har rostade havreflingor över hela spisen. FÖR fort.
Fruktansvärd morgon med en stank som fortfarande ligger som en blöt yllefilt över lägenheten.
Den avslutades inte särskilt mycket bättre. För jag hamnade här efter att ha varit ute och gjort ärenden.
Lånad bil med bensinmätare som inte funkade. Jag var inte särskilt kaxig när jag stod på motorvägen och kände mig som en vägpirat. Samtidigt som jag var svinförbannad över att ha en lånad bil som brakade ihop, DÅ visste jag ju inte att det var soppatorsk, mätaren visade att det var två tredjedelar kvar i tanken. Som tur var hade jag nästan hunnit hem, bilen kollapsade en mil före hemmaavfarten så det var bara att sitta där och vänta på räddare i nöden i form av make på motorcykel/permobil och en dunk bensin.
Efter att ha spenderat 45 minuter på en obefintlig vägren och sett både livet och en miljard lastbilar passera revy (helvete vad fort och nära folk kör) var man överlycklig över att äntligen köra in och se välbekant vy hemmavid.
Den här dagen kan ta sig i prutten faktiskt.
Nu tänker jag gå och lägga mig i rökskadade lakan, imorgon skall köket skuras så det slutar stinka. Efter det skall jag sluta gnälla.
Jäkla skitdag. Men kanonpåsk.
Innan jag drar något gammalt över mig säger jag dock grattis till Elefantpenismannen (aka make till Enlisailivet) som fyller år idag och hoppas att hans dag är bättre än min.
Jag hoppas faktiskt att allas dag har varit bättre än min.
Living on the edge.
Ellinor says:
När jag bodde själv med största vovven och han var ensam när jag jobbade så fick jag skaffa spisskydd för han var alltid upp å kikade om det fanns något ätligt på spisen. I väntan på spisskydd plockade jag bort alla vreden annars hade jag fått oroa mig så fort jag klev utanför dörren
Victoria says:
Jag hade alla vreden bortplockade i förra lägenheten där de fick vara i köket när de var ensamma, men inte här eftersom de aldrig är i köket när jag inte är hemma. Tydligen går det sjukt snabbt även om man ÄR hemma och nu har jag lärt mig att absolut inte ha något alls stående på spisen. Jag var dessutom rätt hönsig redan innan. Den här lille snälle har jag fått för mina synder, han har fått mig att lära mig att hundar kan göra många fler underliga saker än någon annan hund någonsin har gjort. Älskade monsterhund.
Ellinor says:
Ja min stora nallebjörn har jag lärt mig mycket av… Fick ha alla dörrhandtag inne vända neråt för uppåt var inga problem att öppna, ytterdörren alltid låst var man än är och har honom med för han öppnar själv om nån knackar på, inte alla som uppskattar när det kommer 40kg överlycklig vovve ut genom dörren 🙂 Det går inte att lämna något som han inte får äta inom räckhåll för honom obevakat om det så bara är i ett annat rum för då är det borta innan man hinner blinka. Men det gör en hel del av den underbara personligt han faktiskt är 🙂 Jag är bara evigt tacksam att han inte kommit på hur man öppnar kyl och frys för då skulle det vara rensat då han äter i stort sett allt utom sten.
Moa L says:
Har hängt i Sthlm med pappsen i syrrans hus, ja, alla andra är bortresta 🙂
Asgod libanesisk buffé i gamla stan, inhandling av pysselattiraljer och lååång promenad. Sedan sov jag lite och pappa kokade vit sparris som vi åt med hollandaise och kyckling. Nu väntar jag på Hellenius Hörna med Mia Skäringer! Fast jag skulle kunna somna på stört..
Enlisailivet says:
Hans dag borde ha varit bättre men det är lite tvek på den. Men bättre än din har den nog ändå varit 🙂
EpmO says:
Tack för grattishälsning…
Bibbi says:
Påhittiga hundar du har. Synd att det där skulle hända innan du lärde dig att inte ha saker på spisen bara. Inte avundsjuk på jobbet att skura rent efter eländet. Jag är inte avundsjuk på resten heller förutom utsikten vid hemkomsten. Den tar ju ut en del av den tidigare skiten. Hoppas du sover gott i natt också.
Ha de’
Humlan says:
Alltså jag mår bra bara av att läsa om helgen på ön och på båten.
Men när du nu hade tankat så mycket “må bra” så var det ju synd att jämna ut det med denna dag! Hoppas den inte lyckades sno all positiv energi.
Själv sitter jag på en ö utan uppkoppling (annat än mobilen) och rensar, sorterar och slänger. Får se hur många dagar jag orkar denna gång …
Synd att jag inte har havsutsikt!
i min värld says:
Jag är lite avis på den där pensionärskuvösen på ön faktiskt 🙂 fast bara lite. (jag ljuger bra också)
Där skulle jag kunna placera mig ett par veckor eller nåt för just nu längtar jag bara efter ledighet även om det har varit påsk och lite ledigt. Motorcyklarna fick sig en premiärtur även om jag höll på att frysa fingrarna av mig var det ljuvligt.
Sen kan jag hålla med dig om att få stopp på motorväg är ingen hit, folk är tamigfan inte kloka som dom kör och sen får man lov att hata bilar som inte funkar som dom ska! 🙂
Annika K says:
Skönt med en sån påsk 🙂
Men hu så snabbt det kan gå med brand på spisen 🙁
Tur att allt gick bra <3
I mitt huvud says:
Men hu, vilken livsfarlig liten en!! Tur att det inte blev värre, ändå! Nu K A N väl den här dagen bara bli bättre, va?
Behå-Helene says:
Vilken underbar Påsk du haft! Jag har farit omkring som en stolle och sovit skitlite (=svinsur).
Majabella says:
Jag hade hund i åtanke när jag köpte spis 2012, så det blev en Bosch där man kan trycka in reglagen så inga åpna hundtassar kan råka vrida igång den. Även systermärket Siemens har intryckbara knappar. Sedan visade sig Dante vara av typen som aldrig skulle ta nåt han inte fått så det var egentligen onödigt. Och sån är han av naturen, jag tror inte det har ett dugg med min fostran att göra.
Victoria says:
Fniss. Näe dessvärre har det nog inte med fostran att göra. Fem hundar har bott/bor hos mig och den lille är den första som sätter på spisen och DET kan jag lova att jag ALDRIG har fostrat honom till.
Victoria says:
Alltså ursäkta brist på svar, men idag är det skurtantsdag eftersom det inte gick att sova i stanken igår och pga soppatorsk inte kom hem förrän skitjäklasent och inte hann sanera “doften”. Man kan säga att de två timmar jag faktiskt sov var rätt värdelösa eftersom jag vaknade av rökig huvudvärk och gav upp totalt för att byta säng mot soffa vid tretiden inatt. Efter det var det ljudbok tills morgonen grydde och nu är alla fönster öppna, allt ligger på vädring eller i tvättmaskin och till kvällen är planen att det skall dofta Ajax istället för bränt papper och rostade havregryn.
Tvi vale…men praktiskt med anledning till grundlig vårstädning. Jag känner mig lite som Anticimex.
Tom hundarna skall supervädras med minst tre-fyra timmar i skogen. Hellre doft av gammalt bäckvatten än grillad päls. Örk.