…det absolut enda positiva med den här årstiden.
Om en halvtimma drar det igång. Och jag har världens sunkigaste uppkoppling.
Åh som jag längtar. Och bävar lite.
Fram med skämskudden hörrni.
Nu kör vi.
Month: September 2014
Den lille pillen
Vadan denna häpnad över min snopplampa? Den har jag visat förut och det är min sänglampa.
Men igår tappade han pillen. Vilket var opraktiskt eftersom det är den som är strömbrytare.
Har vi rett ut det nu?
Ursäkta, men det blir inte mer än så här, jag måste förbereda mig för kvällens ljuvligheter.
Jag återkommer innan Gunilla dyker upp i rutan 😉
Ritsch ratsch fillibombombom
Nu lägger vi en jävligt lökig dag till handlingarna och ser fram emot morgondagen.
FÖR NI HAR VÄL INTE MISSAT ATT GUNILLA ÄR TILLBAKA I RUTAN IMORGON?
Kvällen har ägnats åt att sortera in gammalt badrum i nytt badrum. Och någonstans där fick jag betala för gårdagen. Varför böja knäna när man kan böja ryggen när man sorterar lådor i flera timmar? Myyyycket bättre att böja ryggen. Särskilt när man har grymt fit och vältränad mage som verkligen orkar hålla upp den ryggradslösa.
Simsalabim så fick jag ryggskott.
Vilken tajming. Särskilt praktiskt när man har två hundar som inte drar ett dugg i koppel.
Som lök på laxen har min lille tappat sin pille.
Jag pratar såklart om snoppsänglampan.
Nu skall jag sova.
För imorgon skall vi titta på Hollywoodfruarna.
Vilka hänkar på?
Jag stupade lite tidigare än planerat
Men jag tänker inte skämmas. Handen havererade. Och numera lyssnar jag när handen havererar, så jag slipper vara totalinvalid i två veckor framöver. Invalid och bitter är ingen bra kombination, eftersom jag fortfarande är aslack på alla sådana där überklämmiga människor som lutar av stolar och virkar ekologiska mjukisdjur istället för att ha vett på att ligga i soffan och pilla navelludd på sin fritid.
Navelluddspillning är en hobby. En vansinnigt underskattad sysselsättning faktiskt.
En sak kanske jag bör skämmas över däremot. Mitt jeansinnehav. Eftersom jag var väldigt metodisk i mitt flyttande gjorde jag i ordning det som fick följa med från tvåan till trean direkt. Sorterade, plockade och lade var sak på sin plats bums. Eftersom jag får tuppjuck av att leva i spridda skurar av skit, been there done that still doing it. Nu skall det vara frånbörjanrätt.
Jag fick alltså ordning på allt i garderoberna. Skor och kläder har fått adressändra, men längre kom jag inte. De där skoskåpen var banne mig värda sin vikt i guld, men jösses vilket jobb det var att hitta både make och maka av samma skopar. Liten har gjort ett sjukt bra jobb med att ränna runt och lägga en högerdoja här och en vänsterdoja där. Nu har jag två av varje sort, och ett stort lycka till önskar jag skojycken framledes. Skall han fortsätta leka Springa Med Sko får han lära sig att öppna lådor först. Så himla snopen han kommer bli.
Men åter till jeansen. Alltså … *skammens rodnad*
Innan jag och maken hade bråkat färdig om garderobers vara eller icke vara och han hade dragit till Ikea hann jag ju bära upp en liten del av min garderob och lägga in i byrån. Det resulterade i en låda med jeans.
Ja, jag är medveten om att de lådorna är ganska stora. Och jag trodde inte att det skulle bli SÅ mycket mer.
Det blev det visst. För byråjeansen ligger kvar och så blev det en hel hylla med garderobsjeans.
Utöver dessa hänger det kanske två ( … snarare fem) par till på tork.
Och så glömmer vi skitsnabbt att jag har fler garderober i Göteborg där det kanske ligger fler par.
Nej, jag tänker inte räkna. Jag vägrar. Till mitt försvar vill jag bara säga att jag aldrig slänger kläder som är hela. Någonsin. Min äldsta tröja i garderoben köpte jag 1989 och trots att jag har använt den hur mycket som helst är det kvalitet. Den är lika snygg idag som för 25 år sedan (dessutom har den just i år fått ett enormt uppsving och blivit supermodern igen – stor bonus).
Jag tror att jag älskar jeans. Väldigt mycket.
Hur många jeans är normalt undrar jag ju givetvis nu?
Under tiden ni rannsakar ert jeansinnehav tänker jag äta middag. För det har jag visst råkat glömma idag och har inte käkat sedan frukost.
Imorgon är det badrummets tur att få en omgång och det ser jag fram emot på riktigt.
Sortera nagellack, ställa in krämer och pyssla in bijouterier i den fantastiska möbeln maken kom hem med från möbelhuset.
Det låter nästan lika roligt som det är att byta handväska.
// Jeansnarkomanen
Till alla inredningsbloggar…
…ni kan ta er i brasan med ert Feng Tji och Tjo. Och att det är så himla GIVANDE att möblera om i garderober eller lägga fjärrkontroller på rad med vattenpass där varje fjärr matchar dagens knippe nyplockade blommor från den egna trädgården.
Om man frivilligt renoverar och flyttar runt i det egna boendet för att känna tillfredsställelsen att blicka ut över något nytt mer än en gång var tionde år så behöver man en head check.
Att flytta suger. Punkt.
Jag citerar Gwen Stefani som just nu spelas “This shit is bananas. B A N A N A S … “.
Musiken och att jag ensam kan lägga saker där de skall vara är just nu min överlevnadsstrategi. Ingen jävla hobby som jag gör för att det är så himla givande och kul.
(Jomen det kan hända att jag har en liten dipp i humöret just nu)
Men dipp eller inte, jag kommer aldrig någonsin övermindödakropp fotografera nya tapeter målade med barnens (hundarnas) fingerfärg. Inte heller att jag ränner omkring iklädd ett nystärkt förkläde och freestajlar ihop en äppelpaj medan jag sorterar strumpor i färgordning.
Är dock sjukt glad över att faktiskt ha garderober.
Tillfredsställelsen i att ta en paus för att eftersvettas och blicka ut över dem, två dammsugare och ett par Befängt Tjo placerade vertyg på golvet räcker.
Och att ha möjligheten att kolla hockey på tvärsövergatangrannens skitstrategiskt placerade TV.
På’t igen.