Från den ena ytterligheten till den andra, så kan man sammanfatta den här dagen. Först begravning och sedan en väldigt impromptu manikyrdejt med syrrans fyraåring som är här med brorsan och blir sommarlovspassade av morföräldrarna.
Jag har ju MÅNGA nagellack. Av den vanliga sorten. Inte lika många gellack, som Humlan just upplyste mig om att de kommer förbjudas. Den sorgen. Vill man läsa om det kan man läsa här.
Fyraåringen är en prinsessa som älskar rosa, läppstift och nagellack. Hennes ögon blev stora som tefat första gången hon såg min samling och numera vill hon gärna att jag och nagellacken skall komma och sova med henne, nappen och bamsen. Sjuåringen är grabben som spelar Minecraft och aldrig någonsin över sin döda kropp kommer ha en käresta (för då måste man pussas) och har bestämt att när han blir vuxen skall han bo med en kompis just för att slippa pussa på läskiga tjejer. Inte ens hans mamma får pussa på honom (DEN åldern), vilket gör det vansinnigt roligt för mostern här att tvångspussa på honom. Att tvångspussa en sjuåring är sjukt underhållande tycker mostern. Eftersom hon är en retsam kärring.
Först dukade vi upp alla lacken på bordet, och sjuåringen hjälpte till att sortera dem dels i färgordning och sedan i “här är vallgravsnagellacken – här är soldatnagellacken – här är kanonnagellacken-ordning”. Minecraft som sagt.
Sjuåringar har dessutom väldigt svårt för att se välartade ut på bild. Men han är mosters raring i alla fall.
Sen var det dags för den oerhört prinsessigt barbierosa fyraåringen att välja färg. Vilket slutade med elva färger. En på varje finger och ett nagellack fick därmed inte vara med och leka.
Hälften glitterlack och hälften rosa/lila/blått. I skimrande färger.
Under tiden jag och fyraåringen målade och pratade om livets nödvändigheter i form av läppstift, hur många nagellack hon har hemma och om det går att ta bort nagellack med vatten, försökte jag locka sjuåringen att måla naglarna. Det var ungefär lika populärt som tanken på att pussa på tjejer. Hade sjuåringar kunnat hånskratta så var det just det han gjorde. Det var det dummaste förslag han någonsin hade hört och han hade antagligen hellre ätit hundbajs än att måla naglarna.
Efter att ha spenderat lite tid med att bygga soldatvärn med de utstötta nagellacken och inte få så mycket uppmärksamhet medan hans älsklingsmoster (nota bene; han har bara en moster) och lillsyrran lekte manikyrsalong började han ändra uppfattning. Och så hittade han ett svart lack med glitter i som var lite “kult (norska för kul) och rock’n’roll. Så jo, han ville nog ha nagellack ändå. Om det var svart. Och sen ville han ha ett silverfärgat streck rakt över nageln med.
Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli. Och hela familjen häpnade lite.
Men man kan ju lugnt påstå att man inte behöver fundera över vem som är vem när man ser resultatet.
Det här är sjuåringen med sina “klor”. Det blev tydligen klor av silverstrecket, sådär lite monsteraktigt. Med sitt älskade Minecraft i bakgrunden. Som bonus frågade han även om jag kunde måla honom runt munnen med det blodröda nagellacket så han kunde se ut som en riktig vampyr.
Nej, det kunde jag såklart inte.
Och det här är fyraåringen med en prinsessfärg på varje nagel och barbiepusslet vi roade oss med medan lacket torkade.
Vilket matchade sötnötens rosa outfit och barbietidning alldeles perfekt. Och hennes rosa cerat.
När jag gick hem fick jag lämna ett nagellack till lilltjejen för eventuell tåmålning imorgon. Och nåde den som rör hennes rosa eller killens Minecraft.
Men jag är ändå sjukt impad över att jag faktiskt fick måla naglarna på honom även om det som tydligen lockade var att han skulle få vampyrklor. Oklart dock hur silverlinje på svart skapar just sådana klor, men jag skiter i logiken.
Och om någon möjligen undrar. De där ungarna ser likadana ut i håret som jag gör när det inte är plattat. Samma färg och samma krullar och fyraåringen har, precis som jag i den åldern, kommit på att håret är finare och längre när det är blött och vattenkammat.
Men nu är det jag som har en avvikande åsikt. De där blonda knollriga krullarna är vansinnigt rara på ungarna. Inte lika rara på mig.
// Familjen Krulltott
missK says:
Ha ha… Systerdotterns Toker som e 5-år har man inte fått pussa frivilligt på 2 år iaf, men jag brukar tokpussa honom iaf när jag har chansen, fast när lilleman föddes frågade jag om jag fick pussa lilleman nu när jag inte får pussa honom och det var fullt tillåtet, ifs e lilleman förlåten ännu för o protestera mot pussar tack o lov
Men Toker målar gärna sina naglar när systerdottern målar sina, sist hade han röda naglar o nångång har de blå som e favorit färg
missK says:
PS…… Eftersom jag måstehundsäkra lägenheten imorgon fm. lr rättare sagt idag ska ju passa lilla Alice som e en 9 månaders welshspringerspaniel som kommer i em o stannR till lör fm. Medans matte jobbar, kompisen Milton fick en annan dagmamma
Vad e viktigast o tänka på när jag hundsäkrar för en snäll men busig tjeja.. Hon kommer ifs inte bli lämnad ensam eftersom hon kommer till en okänd miljö så blir synd o lämna henne själv här…. Får göra som en här på gården, han har sin tax i en cykelkorg på sin permobil om den inte går/springer själv , så jag kan ju stoppa Alice i min cykelkorg 😀
Har ju inte haft hund sen jag var liten o eftersom det först var ena syrra o ena brodern som tjafsade om vems hunden var så slutade det med att det inte var nåns utan han blev kvar hos mamma och jag behövde inte tänka, så mycket på hundsäkra då 😀
Victoria says:
ÅH så rart, en jycke i slyngelålder. Mitt råd är att hundsäkra allt? 😉
Näe, med tanke på att hon inte skall vara ensam hemma så känns det inte så nödvändigt. Det är ju bara att kolla vad hon kan tänkas vara intresserad av de första timmarna och möjligen ta bort det, hundar brukar inte göra så mycket jävelstyg när man ser på. Och det är bara somliga som gör det när de är ensamma *blänger på Liten
MissK says:
Minns vår gamla Bamse vi hade hemma honom fick vi låsa in i tvättstugan när vi lämnade honom hemma, annars rev han huset nästan :p
Enda stället som var någorlunda hundsäkrat 🙂
För de är inte dumma de där hundarna de vet hur man ska göra ibland, som när han rymde en kväll när mamma släppte ut honom på baksidan för sista nattkissning innan läggdags, hon letade utan o hitta honom jag letade lite när jag kom hem senare på natten utan o hitta honom på morgonen gick jag ut o letade, då kom han haltandes och med lite sorgsen/bedjande/smörande blick och blev ju givetvis inte utskälld utan ompysslad efter 10 min hoppade han ner från bordet utan o halta nåt mer så mycket besvär hade han 😀 😀
Tina Johansson says:
Ja se barn… rara på sitt sätt, i sina olika åldrar. Så söta syskonbarn du har, både prinsessan och vampyren!
Min 19-årige son som senaste halvåret har bytt tjejer ungefär i samma takt som man byter underkläder (nåja, överdriver kanske liite, men storebror var inte alls sådan), försökte jag åter igen prata lite blommor och bin med, som en liten repetition, eller åtminstone försäkra mig om att han skyddade sig och sin tjej väl… han fräste då fram att han minsann inte tänkte PRATA SKYDD med SIN MAMMA!! Sen vände han på klacken och gick.
Jaja, jag bara ler, och hälsar de söta tjejerna välkomna samtidigt som jag konstaterar att kärleken är beständig, det är bara föremålen som växlar..
Det var ändå ganska lugnt och skönt de åren han växlade mellan counterstrike, league of legends och world of warcraft..
Och sist men verkligen inte minst.
Jag beklagar din sorg. Kram!
Victoria says:
HAHA! Och med vem exakt kan han tänka sig att prata skydd med? Jag fattar att det är ungefär en miljon gånger lugnare när de spelar än när de är tjejtjusare, men å andra sidan känns det rätt skönt att ALLA faktiskt inte sitter hemma och lirar. Någon måste ju vara lite Casanova med 😉
Tina Johansson says:
Absolut 🙂 allt har sin tid som sagt.
Det gäller bara att hålla sig lite neutral, och ändå vara schysst eventuell blivande svärmor… De har varit så snälla och fina allesammans, pja, där var ju en som flyttade in första dagen och som pratade både på ut- och inandning. Men hon var rar på sitt vis hon med! Fäster man sig för mycket blir det liksom lite jobbigt för mig med om det inte håller så länge.
Ullis says:
Vill börja med att beklaga sorgen.
Sedan gäller UPP TILL BEVIS! Nu måste vi/jag få se en bild på dig och dina söta syskonbarn med lockigt hår. Så imorgon är du så vänlig å låta bli att platta håret och visar oss alla lockarna….
Själv har jag “självfall” som det så fint heter och hatar det. Jag vill ha spikrakt hår utan alla ******* ****** virvlar! Mitt hår lever sitt eget liv. BLÄÄÄÄÄÄ. För att få till en någorlunda snygg kort ruffs frisyr krävs minst sockerlag och superklister blandat. För att göra saken värre är färgen på håret i vanliga fall, RÅTTA, guuuud så vacker färg, vet inte om det är grått, vitt, brunt eller inte. Så numera har jag svart hår. Så fick det bli. Tänk att man är så normal/onormal?! iallafall, alltid har man något att klaga på. Tyvärr.
Kram.
Victoria says:
Tack för omtanken, det var inte “min” sorg även om det var sorgligt. Det var en väldigt nära kompis pappa (igen – vad är det som händer?).
Och du kan glömma att jag inte plattar håret för att visa att jag ser ut som kidsen. Det är ju rart på dem men horribelt på mig (hej dubbelmoral), du borde ju veta eftersom du spelar i samma liga som jag och vill ha spikrakt 😉
i min värld says:
Haha, den första tanken som slog mig var att ungarna har ju samma hår som älsklingsmoster 😀
Sen kan jag meddela att det är lika tokroligt att tvångspussa en son på 21 år, han låter inte lika illa som en sjuåring utan han uthärdar lite mer stoiskt med ett väsande NEJ! efter pussandet brukar jag tvinga honom att pussa mig på kinden och då håller han på att dö på riktigt men han gör det. Mammor och älsklingsmostrar får vara pinsamma sådeså!
Sen är det väl självklart att silverstreck gör klor av naglar -D
Victoria says:
Jag ser fram emot åratal av tvångspussande. Och planerar att spela in honom när han drar sin harang om att aldrig ha käresta för att kunna vara den extremt pinsamma mostern som drar fram det klippet när han presenterar sin första flickvän. Underbar pinsamhet.
I mitt huvud says:
Den här mostern brukar hota med tvångspussning, och barnen flyr tjutandes! Men om jag inte kommer sättandes efter blir de grymt besbvikna… 🙂
Vilka underbara ungar, och vad mysigt med mosterhäng!
I mitt huvud says:
Jag glömde att beklaga sorgen!!! Ta hand om dig!
Humlan says:
Jag beklagar sorgen. Det låter skönt att umgås med glada krulltottar efter en begravning, man kommer tillbaka till livet och verkligheten igen. Och det är klart att en moster som kan åstadkomma rosa-blå vackra naglar och svart-silvriga tuffa klor, är ju något extra. Det vore extra roligt att se dig i självtorkat hår tillsammans med dem så att vi kan jämföra ochr se vad som händer när änglalockarna blir vuxna.
…Inspirerad av allt nagellack sitter jag och tittar på mina tår och undrar om inte dom små naglarna ska få sig lite färg, dom påstår ju att det ska bli sommar här också, så vem vet om man kanske får på sig ett par sandaler de närmaste dagarna!
Granntanten says:
Beklagar!
Men du! Hur snålt var det att inte låna ut läppstiftet? SKA du vara älsklingsmoster eller inte??
Anna says:
Hjälp! Sluta med gellack??? Det går ju inte. Måste åka till affären och se om man kan bunkra!!