När jag slängde upp bilden på Acqua Limone-tröjorna igår kändes inte de igen av alla och det gjorde mig fundersam. Kan ett märke, som är så himla stort för mig, vara ett lokalt mode? Vi fullkomligt badade i citronkläder på 90-talet.
Dessa tröjor var ett måste i var mans garderob.
Såg även att jag hade stavat fel. Det stavades inte Aqua, utan Acqua. När jag kollade såg jag även att det är ett svenskt märke, grundat i Göteborg. Vilket kanske kan vara orsaken?
För vi hade en skitstor Acqua Limone-butik mitt i stan men de såldes dessutom i alla andra affärer som inte var H&M. Typ.
Och igår såg det ut så här på Nordby ju.
Precis som på 90-talet. Hade verkligen inte ALLA de här tröjorna? Eller ville ha dem åtminstone?
Och då fortsatte jag ju såklart promenaden längs minnesstigen och gick ännu längre tillbaka. Nej, jag klarar FORTFARANDE inte av att skriva hur längesedan det var.
Jag hoppade tillbaka till 80-talet. Takanooverallerna. Vilket inte var ett dugg lätt att hitta bild på, och jag tillhörde inte en av de som hade just Takano.
Så jag lånade bilden av en Ameliablogg.
En bild som fullkomligt kastade mig tillbaka till högstadiet. Kolla tubsockorna, instoppade byxor och Nikeskorna. Väldigt symptomatiskt för 80-talet.
Hade ni Takano då?
En liten parentes när det gäller Takano är att jag hittade Takanotröjor på Lager 157 för ett antal år sedan när jag var där med maken. Inte bara tröjor förresten, utan även väskor. Jag blev såklart alldeles lyrisk och ville återuppliva mina tonår medan maken aldrig någonsin hade sett loggan. Då blev jag extremt konfunderad, kom alldeles av mig, och köpte just inget som det stod Takano på alls. Vilket jag givetvis ångrar nu.
Nu kör jag ett axplock av det jag minns, för listan kan ju göras ändlös.
På vår skola var det ett måste att ha antingen Stan Smithskor.
Eller den här modellen av Nike.
Det var ju givetvis extremt delade meningar om vilket som var bäst, för de som hade Stan Smith skulle ju aldrig i livet sätta på sig ett par Nike och vice versa. Jag hade Nike (ett nummer för stora av någon anledning) och som jag minns det var Stan Smith lite mer fancy än just Nike. Eller så inbillar jag mig det för att jag inte hade Stan Smith och lyssnade för mycket på de som hånade Nike.
Men före det, ihop med Takano. Eller om det var de pastellfärgade Pumaoverallerna. Jag hade blå, min bästis hade rosa.
Och de såg ut ungefär så här. Fast på det vita mittpartiet på tröjan så fanns loggan. I alla upptänkliga pastellfärger. Det fanns säkert pastellsvart till och med?
Till de overallerna hade vi lika pastellfärgade American Eagle-sneakers. Lite vadderade vill jag minnas.
Samma modell som de rosa i mitten.
ALLA hade även sådana.
Och så självklart klassikern.
Hang Ten t-shirts. I ett väldigt sliskigt material.
Tillbehören var såklart stora plastringar i öronen i varierade…håll i er nu…pastellfärger. Och den viktigaste accessoaren av dem alla.
Världens mest hållbara musikspelare.
Som sagt, listan kan verkligen göras ändlöst lång.
Jag har bara skrapat på ytan här. För jag har ju inte tagit med Levi’s (där det var sjukt viktigt att flärpen med märket bak på fickan var röd och absolut inte orange (det var orange flärp på de modeller som var lite pinsamma). Eller Hanes-tishor, långärmade med en bröstficka. Stickade Ivanhoetröjor, Vans, Gul & Blå (har fortfarande kvar två av mina Gul & Blå-tröjor i garderoben) och allt annat man bara SKULLE ha.
Min konfirmation genomleds i rosa midjehöga jeans med smalt skärp i midjan, cerise stickad tröja och ljusrosa pumps (jo, vi hade vit kåpa över).
Så, hur lokalt var det här modet egentligen?
Vad hade ni och vad känner ni igen?
Varsågod att knata vidare längs minnesstigen ihop med mig.
För mig luktar den här tiden rosa dunjacka och mentholcigg dessutom, men det sistnämnda var ju inte ett lika bra “mode” alls.
Nu vill jag höra, för det här vill jag verkligen inte vara ensam om.
// Skitgammal
Åsa says:
Jag är mer än bekant med alla märken, men så är ju även jag västkustbo =)
Klart man hade Takano!!! Hur kunde du undgå att ha dessa?
Victoria says:
Jag fick ingen för mina föräldrar. De var opraktiska tydligen. 😉 Men givetvis ville jag ha en.
Åsa says:
Jag hade däremot inte någon Walkman :-/ Men Stansmith och basketdojjor var ju det enda man hade på fötterna =)
MissK says:
Jag hade citron tröjja blå nike skorna tror t om jag hade takano tröjja fast där e jag lite osäker
Polly Pretty Pants says:
Ååhhh memorylane slog just till mig hårt i nyllet! SOM jag älskade min walkman OCH takanooverall OCH Stan Smith…men jag hade aldrig någon Hang Ten till mitt stora förtret!
Kommer ni ihåg drickan Car då? Cool flarra & såå god…citronig på ett bra sätt (alltså inte WC ankig)
Och luktisar, Jane Helen, Date, kastanjevatten….ÅÅhh det var min bästa tid tror jag …
Victoria says:
Näää? Vad var Car? När det gäller godis är nog mitt starkaste minne tuggummit Riff. Sä Jäkla Gott.
Polly Pretty Pants says:
http://www.tradera.com/item/290409/202197148/car-lask-rigello
(vem fasen betalar det galna priset för dem???)
Riff lakrits…mmmmmm
B-M says:
Oj, de där drickorna hade jag totalt glömt…
Victoria says:
Jag med! Men vilken käftsmäll det var att se dem på bild och minnas dem igen. Var de ens goda? Jag vill minnas att den gröna smakade typ grape? De konsumerades ju en hel del sådana kan man ju lugnt konstatera.
missK says:
Godis jag saknar är ju de här platta salt laktrits fyrkanterna som var på sniskan en gul ask med en bild på godiset salmiak lr nåt hette de
Polly Pretty Pants says:
Jag saknar att gå till godistanten & stå & peka-1 sån, 2 såna…hur mycket e jag uppe i nu…1 sån..nää förresten… & sedan de SMÅ söta godispåsarna med något lila par? på eller flera färgade olika cirklar på….Tänk vad mycket godis man fick i sin lilla påse…det var LYCKA!
Åsa says:
Jag har hittat ett ställe som säljer såna 😀
Åsa says:
Salmiak-godiset alltså!
Sådana påsar har jag också sett för inte så länge sen 🙂
MissK says:
Vart har du hittat salmiaken ????
Åsa says:
Det finns ett konditori i Henån på Orust som heter Signes, där säljs salmiak-godiset. Jag tror att de som tillverkar det heter Sockerbolaget eller något sånt. De gör även kolor som en gång i tiden hette AKO 🙂
Åsa says:
Sockerbageriet var det! Hittade inte någon fungerande sida till dem men detta hittade jag iaf.
http://m.food-supply.se/article/view/121954/cloetta_i_samarbete_med_sockerbageriet_i_helsingborg?red=b2b&ret=%2Farticle%2Fview%2F121954%2Fcloetta_i_samarbete_med_sockerbageriet_i_helsingborg%3Fcom.ocpsoft.vP_0%3D121954%26com.ocpsoft.vP_0%3Dcloetta_i_samarbete_med_sockerbageriet_i_helsingborg%26com.ocpsoft.vP_0%3D
MissK says:
Åhhhh…. AKO gräddkola <3
Såg den på nåt ställe vi stannade o åt på vägen upp till sthlm häromdagen jag inte vet vart, ångrar så att jag inte köpte nån påse men hade tänkt o göra det efter jag hade ätit men sen glömde jag bort det
Då får jag väl ta mig ut till Orust nångång o köpa salmiakgodiset
Åsa says:
De har AKO-kolor också! 🙂
I mitt huvud says:
Nä, Takano och citronkläder känner jag inte alls igen! Men annars känner jag igen mig! Jag minns att jag så förtvivlat ville ha ett par VCT-träningsoveralls byxor, men att de alla var alldeles för långa i benen (jag har taxben, korta och håriga) och eftersom många hade dragkedja nedtill så var de svåra att lägga upp. Till slut hittade jag ett par som gick att klippa av och jag var så lycklig!!
Victoria says:
Undrar om även Takano var göteborgskt (eller västkustskt) då?
maria -jumbon med ett liv- lagervall says:
Jag hör till dem som aldrig haft utan bara suktat efter alla “innegrejer”.
*Chevignon Togs-jacka
*Acqua-Limone
*Walkman
*WCT-overall
*Henry Loyd seglarjacka
*Basketkängor
*Märkesjeans
*MTV på tv
Kan nog göra listan lång, precis som du säger.
Men DATEshampoo hade jag. Det blå, som jag tror hette Pamela.
Och en jeansjacka från Gekås. Som jag älskade den.
Annars är jag uppvuxen i hemmasytt/stickat och har inte tagit skada av det 🙂
Min bästa kompis hade 13 barbiedockor, alla LPskivor, och alla andra poppisprylar och kläder som hon ville ha. Hon hade även en pappa som drack för mycket och föräldrarna skildes……..
I slutändan var hon nog inte lyckligare än jag.
Oj nu blev det änna knepig stämning i min kommentar 🙂
Detta var ju memorylane, inte om den pryl/märkeshets som var och fortfarande är.
Bäst jag slutar här
Victoria says:
ÅH JA! Pamela. Alltså den tycker jag fortfarande luktar jättegott. Som man fullkomligt badade i den doften.
Henri Lloyd glömde jag! Jag hade en vit. Universums mest opraktiska färg, men jäklar vilken hållbar jacka, den finns kvar ännu. Men nu är den faktiskt trasig tack vare mina flickhundar som prompt skulle göra inbrott i en ficka från utsidan 😉
Birgit says:
Hahaha, håller med dig, förutom det med dålig stämning. Inte då! 🙂
Kunde märkena, önskade mig inget hellre på denna jord och fick gå i hemmastickat och hemsytt. “Vi är inte alla andra.” Vad jag hatade den kommentaren. Men jag tog nog ingen skada av det egentligen.
Och föräldrarna är fortfarande gifta, om det nu hänger ihop 😀
maria -jumbon med ett liv- lagervall says:
Mina föräldrar är oxå fortfarande gifta 🙂
Nej, det hänger nog knappast ihop.
Tänkte mer att lyckan inte sitter i prylar.
Victoria says:
Ni två är lite rara just nu. Lyckan sitter inte i prylar. Min ömme fader är och var oerhört generös, men om han fick en hang up att ett klädesplagg inte var tillräckligt praktiskt, så fick jag det inte. Som Takano. Däremot fick jag ju Nike, seglarskor och Henri Lloyd, det var praktiskt och tydligen mer okay att betala för.
Ville jag prompt ha något annat så fick jag betala det med egna sparpengar, och det tyckte jag tydligen inte att det var värt 😉
Men vad var Chevignon Togs??? Det minns inte jag?
I mitt huvud says:
Åh, Date ja!! Jag hade 2 eller 3 olika!! Men annars hade jag sällan alla “balla” märken, jag heller. det fanns det inte pengar till.
Men är det nån mer som är skitgammal här som minns V-jeans?? Jag var runt 6-7 år när det var poppis!
Victoria says:
Jag har foton på mig i V-jeans, vilket betyder att jag var ganska liten för jag minns dem inte. Däremot finns det ju uppenbara bildbevis på att jag hade det. Nu är ju du äldre (fnissar lite) men för min del hade jag det runt 1975 (och så ger vi fan i att räkna igen).
I mitt huvud says:
Hrmph….
Humlan says:
…och så finns det dom som är så gamla att dom hade V-jeansen i mellanstadiet.
Majabella says:
Jag flyttade till Göteborg från ostkusten 1980. Hade aldrig sett en citrontröja innan dess, men desto fler sedan på de unga göteborgarna. Har för mig att Acqua Limone åkte på en rejäl skattesmäll och försvann snabbt, tror man äter sushi nu där tröjorna såldes förr på Kungsportsplatsen.
Har för mig att folk på ostkusten hade sweatshirts från Fruit of the Loom och tenniströjor med en liten krokodil som viftar på svansen ungefär samtidigt. Men jag är dålig på att datera märkesmode.
Victoria says:
Ja butiken finns ju inte kvar, hände det inte något med Gul & Blå med? Men tydligen har de ju återuppstått från de döda eftersom det låg en hoper kläder i butiken igår. Eller var det ett restlager från 1990 månne? 😉
Lena says:
Japp som smålänning känner jag igen Fruit of The Loom och krokodilen.Citrontröjorna har jag inte sett förut. Men Takano hade jag. Rosa. Och hos oss var det Adidasskor som gällde. Vi hade även sweatshirt med tenniströja under och kragen skulle vara UPPFÄLLD.
I min värld says:
DATE-deo, Wrangler jeans, Pussokram jeans, V-jeans (var de tidigare?)
Oversize collegetröjor med skärp i midjan Typ klänning.
eller rutiga flanellskjortor med axelvaddar o bälte i midjan 🙂
Pösjeans
Men takano, citrontröjor o dojjorna har gått mig spårlöst förbi. Fast å andra sidan levde jag mig igenom mina somrar i jesussandaler (en rem för stortån bara tunna sulor och jisses vad ont man hade i fötterna )
Victoria says:
V-jeans var 70-tal men resten känns som att det stämmer. Och just det, när du skrev oversize med skärp. Vi hade även gamla långkallingar från försvaret som hade färgats i alla upptänkliga pastellfärger, med ett smalt skärp i midjan, som…något slags tights. Givetvis collegetröja och pumps till det. Så jävla snyggt alltså. Hahahaha.
Åsa says:
Storskjortor och pösjeans… det var grejer det =D
Lacoste var det väl en del som hade här med och även Fruit of the Loom.
I Uddevalla gick de där pastellfärgade långkallingarna som “pyjamasbyxor” =D
I min värld says:
hAhaha ja jösses ….jag hade dessutom någon form av skipants med hälla under foten o sydd söm mitt fram som användes, sen vet jag att jag köpte ceriserosa o turkosblå och hör o häpna ribbstickade vita tights med hängslen (gissa om dom var genomskinliga, där gällde det att inte ha mönstrade trosor)
på tal om trosor det var väl då modet med trosor som var höööööööga i höften började? Helst skulle man kunna dra upp dom så högt att de fastnade på höften (och kasade in mellan skinkorna)
Tror t o m att jag har en kinaklänning med jätteaxelvaddar kvar hemma med pingvinärm o allt som jag använde till max på den tiden, inköpt i en kinaaffär i Köpenhamn för det då icke facila priset av trehundra kronor, den klänningen med knallrött läppstift, lika röda naglar, stooor fluffig lugg och en basker på nacken så var jag fit for fight för en helkväll på stan 😀
Polly Pretty Pants says:
Haha…. Jaaaa militärkallingarna! Sjukt stört!
Granntanten says:
Takano fick jag aldrig, Aqua limone har jag aldrig hört talas om. WCT-overall hade jag förstås (ljusgul, alla balla hade råwsa) och jeans har aldrig varit min grej. Date Victoria of course. Som alla snälla flickor. Hang ten känner jag igen men hade inte. Gul walkman var också för balla gänget.
Polly Pretty Pants says:
Vi hade även jeans där man sydde in en snusnäsduk i sidorna antingen så den var smal uppe & blev “tjockare” nedtill eller för den som inte kunde sy så bra så var det en rak linje med snusnäsdukskil 🙂
Det var ju även coolt att lappa jeansen & sy runt lapparna i olika färger…..
Fru M says:
Åhhhh…känns som vi är lite från samma område 😉
Polly Pretty Pants says:
VERKLIGEN!
Fru M says:
WCT självklart! Helst Adidas.
Takano??? Fel sidan älven kanske?
En period, väldigt lokalt hoppas jag med tanke på hur hemskans fult det egentligen var, skulle det vara: Adidas WCT instoppade i tubsockar. Till detta ett par bruna seglarskor. I håret en rullad snusnäsduk – var du ännu mer inne hade du en rullad knuten löst runt halsen också.
Jane Hellen shampoo eller Finess.
Sen kom ju de stentvättade jeansen – i ALLA dess färger.
Eller jeansen med insydda kilar av snusnäsduk för att få lite flärd.
Ååååå…så hopplöst ute jag var, mina föräldrar vägrade förstå hur snyggt det var 😉 Fick sy mina egna kläder i tappra försök att hänga med i modet – kan ju gissa hur bra det blev :/
Kristina says:
Jag minns Lemone tröjor. Hade en själv.
Jag minns Bagheera träningsoveraller. (http://www.finest.se/articles/article.php?aid=374) Hade en vit. Så himla praktiskt med vit overall.
Jag minns A-One jackor. (Fast jag hade Moncler redan då), Busnell tröjor och Levis jeans.
Jag minns även gigantstora axelvaddar, pingvinärmar ch byxor med höga midjor. Benvärmare och stringtrosor.
Dessvärre minns jag även permanentat hår.
V-jeansen var i början av 70-talet. Jag älskade mina. Å sen kom Gul&Blå och Puss&Kram. Marilyn hette G&B jeansen alla tjejer skulle ha. Supertighta och hög midja, man fick lägga sig ner för att dra upp gylfen.
Victoria says:
Ja. Innan mjukismodet var vi ju klädda som små tanter. Busnel, Alan Paine, Lyle & Scott och pärlhalsband. A-One hade jag aldrig kommit på om du inte hade skrivit det. Jösses…det hade jag med. Däremot kunde jag inte ha axelvaddar, den besvikelsen, för jag har så breda axlar att jag såg ut som “pappa jag vill ha en italienare” i just axelvaddar haha.
missK says:
Slips var inne med ett tag i början på 80 talet, minns jag hade en röd skinnslips i mellanstadiet
Anette says:
Oh, jag hade en röd täckjacka, midjekort med muddar och krage mönstrade som amerikanska flaggan. Dessa jackor fanns även blå och vita. Helst skulle den vara vit, men den fick jag inte för det var en OPRAKTISK färg, enligt mamma. Snordyr var den också, jag fick böna och be länge minns jag. 399 kr kostade den.
Annika K says:
Vita nikeskor – check
Pumaoverall -check
Plastringar i öronen -check
Men det andra njaaaa… Däremot Salomonryggsäck. Det var inne i vår skola
MissK says:
Det hade jag med ett tag i högstadiet tills den blev stulen i skolan för jag hade inte låst in den utan hängt den på krokarna mitt emot skåpen ;(
Vet jag vågade inte berätta för mamma att den var borta utan körde med plastpåse länge tills syrran råkade avslöja mig genom att nämna väskan för hon ville lånat den så då fick jag säg att den var stulen, men fick ingen ny snordyr ryggsäck utan nån ny billigare som jag o min kusin målade massa peace märke på för o pimpla den lite
Hade massa idolknappar som jag hade fått av syrran eftersom hon jobbade på kille & tjej som nog hade stans tuffaste kläder (förutom JC ) och sålde idolknappar 🙂
Polly Pretty Pants says:
Och så hade man en liten räv(?)svans hängandes från Salomonryggsäcken…
Fru M says:
Japp, från samma hood! 😉
Birgit says:
Oj, jag satte rävsvansen på Salomon-bagen 🙂 I vuxen ålder har jag funderat över alla djursvansar och hur meningslöst ett sånt mode egentligen är.
PGW says:
Rävsvansar och salomonryggsäck, är ni från Brunflo?!
Victoria says:
Även i Gbg var det rävsvans och salomon. Jag hade det inte dock. Däremot saknar jag mina salomonhandskar (som egentligen var för killar) så in i bänken nu. De var nog de oslagbart bästa vinterhandskar jag någonsin haft.
Maria says:
Haha, vilken nostalgitripp man fick nu då! Acqua-Limone känner jag också till, det var tydligen inne i nordöstra Skåne också där jag har befunnit mig den mesta tiden. I Kristianstad hade vi en Gul & Blå butik, där köpte jag mig ett par vita jeans. Fick spara några månader först för de var ju “dyra” på den tiden! Då va man het…
Takano däremot har jag aldrig hört talas om, var kanske för gammal för det modet då, hrrmpf!
Annars var det Date Pamela, det var favoriten.
Jane Hellen, schampo, det doftade alla.
Blå mascara och cerisa eller orange plastöronhänge, gärna med ett matchande lackskärp i midjan eller varför inte matchande pumps. hade både turkosa, cerise och orange sådana. Det var tider det…
B-M says:
Jag är ju skitgammal så jag känner igen alla märken – utom American Eagle-skor. Här körde vi nog Converse redan då, om vi hade sådana skor. Stan Smith körde jag i många år.
Så himla lokalt kan det ju inte ha varit då, eftersom jag är uppväxt i Eskilstuna.
Haha, det här var en riktigt nostalgitripp 😀
Emma says:
Klart jag hade aqua limone tröja! Och min Walkman kunde jag inte leva utan.
L8 says:
Walkman, Takano, Aqua L, Hang ten, Date etc,etc. Hade allt detta, snacka om att du återupplivade min gamla garderob 😉
Kommer även ihåg att man skulle ha Attache väska en period. Helt Sinnessjukt när man tänker på det nu. Och Docksides, dessa seglarskor som man bara skulle ha på sommaren! Jösses, de håller ju än i dag då det gäller modemässighet …! Har även två Henri Lloyd jackor jag använder på hösten, oxå helt ok än idag…
Victoria says:
Ja!!! Jag minns dagen jag fick mina första Docksides, när mina fartygsstora fötter äntligen hade slutat växa. Skornas heliga Graal. Den lyckan.
Sen gick det aldrig över. Jag har ett snuskigt antal seglarskor än idag, de är ju så sköna.
PGW says:
Sådana där Nike-dojor hade min pappa, han var jättemodern alltså?
Var det bara jag som hade Date Jessica?
Känner igen det där med kilarna i jeansen, av annat tyg eller jeanstyg.
tina says:
Har aldrig hört talas om citrontröjor, de höll sig nog norr om Hallandsåsen, däremot hade jag både V-jeans, platåträtofflor ochbatiktröjor/jeans, dock inte samtidigt.
Doften som gällde var Mum 21 (den svarta) och höjden av lycka var när jag fick YSL Rive Gauche, måste ha varit i mitten av 70-talet.
En Annan Susanne says:
Jag hade en sån rosa Pumadress, de andra två märkena har jag nog inte hört talas om faktiskt. I övrigt så jagade jag nog inte märken direkt, jag hade min egen stil. 🙂
Vi hade tights, stövlar och………benvärmare…..
Maria says:
Men guuuud…hahahaha….jag hade ALLT!! , eller minus Stan Smithen då. Dessutom en storlek för STORA (jag är också från Göteborg;) Grejen var att man skulle ha tjocka sockar i, givetvis över de modernt Takanoklädda benen. Jag dööööör vilken nostalgitripp.
/Maria Årzén
Victoria says:
Men visst känns det lite lokalt då? Någonstans i höjd med Alingsås förändrades det 🙂
En Annan Susanne says:
Jane Hellen schampo och balsam i trekantiga flaskor?
MissK says:
självklart 🙂
PGW says:
Ja!!! Flower-versionen, parfymerad som attan.
PetraH says:
Ojoj vilka minnen känner igen ALLT! Vill minnas att det var viktigt att när man hade på sig Takano-byxorna skulle man gärna ha läderstövlar och stoppa in byxorna och ha ett bälte hårt runt midjan och dra upp byxorna ordentligt och vika ner resårkanten över bältet. Jane Hellen, AC, Stan Smith, ski-pants med rivärer som var självlysande i discots laserljus, har för mig att det var ett märke som var poppis när det gällde träningsoveraller också, Sergio Tacchini, minns ni? Ja Vickan du drog igång väldigt mycket minnen med detta inlägget 🙂
Victoria says:
Ja JUST det…det ringer extremt många klockor när jag läser Sergio Tacchini, men hur såg den ut?
Victoria says:
Jag minns allt det ni påminner om och bara småfnissar över hur mycket jag hade glömt. Som skipantsen, de insydda kilarna och aaaallt annat.
Jag har kvar mina foton, vet att det finns ett kort på mig från gymnastiet där jag skulle ut och svira i grön jacka, lappade jeans med kilar, neonrosa läderstövlar och svart sidenskjorta. Färgchock! Måste leta upp det och lägga ut det i bloggen.
B-M says:
Åh, de lappade jeansen med kilar… Mina var till slut så lappade att de ramlade i bitar.
Herregud vilken nostalgitripp det här blev 🙂
TinaLill says:
Vilka minnen du framkallar!!!
Kan sätta check på det mesta där fast har inget minne av dojjorna… Får nog kolla med lilla mamma om hon minns.
Sen får vi ju inte glömma frisyren, man skulle ju vara pentad… Herregud vad pengar morsan la på frisören och herregud va skönt att jag INTE måste hålla på så idag.
Tack!!!!
B-M says:
Haha, ja om man kollar på ett gammalt skolfoto såg ALLA likadana ut i håret. Killar som tjejer 🙂
Victoria says:
Och mitt hår funkade BARA på 80-talet, inte sen. 😉
Karin says:
Tack för den trippen….men du måste ha legat rätt i tiden med din”frippa”herregud ett sådant kläd/hårmode.Och grattis på namnsdagen från ett SOLIGT la france,hehe
Victoria says:
Tack hörrö. Vi har faktiskt sol här med, men antagligen inte lika varmt 🙂 Och JA, jag låg väldigt rätt i tiden, vi hade 80-talsfest för ett par år sen (skall leta upp fotona från den festen) och jag var den enda som inte behövde peruk. Need I say more?
PGW says:
Var det här med vita tubsockar i högklackade pumps lokalt mode hos oss eller är ni fler som upplevde det?
Victoria says:
Det måste vi ju haft, eftersom vi hade de där jäkla militärkallingarna och tubsockor till fest. På fest hade man pumps. Rent logiskt svarar jag ja, men jag minns det inte.
PetraH says:
Jodå, tubsockor i pumpen och lite korta ben på byxorna 🙂
PGW says:
Försvaret hade även nätbrynjor som bars utanpå färgglada collegetröjor. Urk.
Victoria says:
Men så roligt att höra. Grattis och hoppas att det kommer gå fantastiskt bra för er. Gissar att ni kommer få väldigt många nostalgiska kunder, dvs i min ålder. Och förhoppningsvis en hel hoper nya också 🙂 Jag tar gladeligen emot spons i form av Takanooverall och det är inte ofta jag säger det eftersom jag nästan uteslutande tackar nej till all form av reklam. Men Takano, det är något väldigt speciellt med det 🙂 Stort lycka till.