Och att feminister är rabiata manshatare. Eller var det rabiesfeminister? De har inget på mig. Jag är den jämlikaste i världen just nu. Det kan omöjligt existera någon på denna jord som är mer jämlik i sitt hat. Jag avskyr alla. Han som hon som hen. Bryr mig inte, och diskriminerar ingen. Jag tycker inte om människor, jag tycker om ost. Ost är ett bra sällskap. Vi har chitchattat om det i kommentarsfältet tidigare, men det har blivit värre med åren.
Jag är helt enkelt en semestermisantrop.
Och jag kommer fortsätta med det i ett par dagar till, beroende på om folk runt mig skärper sig. Och det här gången menar jag inte maken. Kors i taket.
Vi har haft en liten “situation” här. Som jag döpte till dumskallen och dilemmat.
Det där med att bo på båt har jag redan dryftat. Det är ju som att bo i ett akvarium mitt i staden man bor i och känner “alla”. Omöjligt att gömma sig, fönster överallt. Går inte ens att gömma sig på toa.
Men nu har vi en snubbe i periferin som måste vara felnavlad på något sätt. Jag kallar honom dumskallen hädanefter. Det är det här dilemmat jag behöver hjälp med, är detta verkligen normalt?
En av våra närmast sörjande köpte en motor till sin båt av en totalt okänd snubbe som jobbar på en känd motorfirma någonstans i Norge. Från början hörde jag bara talas om honom, för han fixade något på vår båtmotor med, och han var tydligen ett snille när det kommer till båtar och motorer. En sån kille man egentligen älskar och uppskattar att ha som kontakt, för att han är duktig och tar väldigt lite betalt. Sjukt bra. Som kontakt.
Efter motorpillet började han komma ner till stan, han är bosatt 15 mil härifrån, för att hänga. Hårda bud i Mellerud har fått en helt ny betydelse för mig efter det kan man lugnt påstå. Maken och kompisen var schyssta och hängde med honom första helgen han var här. Det var den fredagen och lördagen jag bara såg arslet på maken när han gick ut genom dörren hela tiden och försvann.
Den helgen träffade jag honom första gången. Mamma med make var ju här för att passa jyckar. De stannade, och vi hade en fantastiskt söndag på båten. Eller ja, vi SKULLE ha.
Söndag förmiddag skulle vi ta ut mor med make på sjön, käka gott och bada. Dumskallen, kompisen och maken stod och dividerade på bryggan om alla skulle åka på en båt (där och då var med andra ord alla tre dumskallar). Jag klampade fram och upplyste om att VI hade besök, och att det INTE var en grabbhängdag. På vår båt skulle det vara vi, mamma, man. Punkt. Jag pratade med hela handen när jag sa det, gick inte att missförstå.
Dumskallen missförstod såklart.
När alla har hoppat på båten hör jag honom säga:
– Jamen då åker jag med XXX (maken), så slipper jag åka egen båt.
Och vips hade han hoppat ombord och gjort sig hemmastadd.
Nu var min ömma moder mer human än jag, och tyckte det var helt okay. Medan jag mullrade som tordön. Och bestämde mig för att hata honom för evigt.
Att spendera en heldag med dumskallen var en upplevelse. Han var en sådan där typ som inte känner av någon situation alls. Dessutom var han inte bara bra på motorer, han kunde allt och kände alla i hela världen. Han både kedjepratar och kedjeröker. Dessutom är han kedjeirriterande. Semestermisantropen i mig ville be honom fara åt helvete. Men gjorde inte det för makens skull.
Nu kom han tillbaka den här helgen igen. Och försökte leka bästis med grabbarna.
Det enda han har åstadkommit är att bli portad av “frun” på kompisens båt, och bli portad på vår båt av mig. Maken vågar inte ta ombord honom, för jag har sagt att jag kommer säga EXAKT vad jag tänker om han sätter foten på båten. Den kontakten är värd att tappa i min värld.
Och ja, det var han som stoppade in huvudet genom fönstret klockan ett på natten i lördags när maken låg och halvsov, och bjöd in sig själv.
Jag vet att jag är en semestermisantrop. Det är möjligen inget vidare trevligt drag, även om jag tycker att det är svintrevligt – för mig.
Men dumskallen måste det ju vara fel på på riktigt?
Kommer han en helg till tar jag inte ansvar för mina handlingar.
Det måste man inte alltid väl?
Annika K says:
Jag hade fått spunk!!
Du ska helt klart få fanskapet att fatta. Bahh! Djävla dumfan
Helena says:
Enstöring, som jag blir på min semester, så ryser jag när jag läser om dumskallen. Jag hade inte pallat. Det finns bara ett sätt att få personer som han att förstå och det är att hålla fast huvudet på honom, se honom djupt in i ögonen och artikulera väl ” DRA ÅT HELVETE”. Inte ens då är det garanterat att han förstår.
Sen tänker jag – han är nog en väldigt ensam person? Jag menar åker man 15 mil för att hänga så kan man ju inte ha mycket till kompisar på hemmaplan. Undrar varför, typ…
Victoria says:
Vi är många semestermisantroper här. Och näe, jag pallar inte heller. Men visst är han ensam, har jag fått reda på, nyskild och bor i sin lilla lilla båt. Det är kanske ansledningen till desperationen och åkandet. Oavsett så är det ju något seriöst fel när man inte klarar att läsa av situationer.
I mitt huvud says:
Oj då, “Ove Sandberg” på riktigheten?! Hua!!
Victoria says:
HAHAHAH SÅ rätt du har. Det slog mig inte ens. Vansinnigt roligt. Så jäkla Ove!
PetraH says:
Nej du behöver inte ta ansvar för de handlingarna.
Jag hade blivit skogstokig av en sån typ, som inte ens känner av läget. Då måste man vara rak och tala om hur landet ligger. Tror faktiskt att det är det enda som gäller och som han förstår med tanke på hans eget beteende.
Victoria says:
Tack. Och det är en tidsfråga innan jag ber honom fara åt skogen. Nu håller jag klaffen enbart för att maken vill behålla honom som “bra meckarkontakt”, men jag tror fan att “Ove” är mer desperat efter vårt sällskap än vice versa, för han är ju säkert sjukt ensam och “utnyttjar” oss (maken) på andra sätt.
Sussilull says:
Hahaha kedjeirriterande… Klockrent! Som klimakteriekossa så får man göra vad man vill och Då kan man kalla sej klimakteriefår…..eller nåt…..tror jag 😉
Victoria says:
Det finns alltså EN fördel med att vara i klimakteriet, man kan vara hur förbannad som helst och skylla på sitt tillstånd. Det är ju aspraktiskt, har jag inte ens reflekterat över 😉
Sussilull says:
Gört bara gört! Funkar asbra!
Victoria says:
Den enda förändringen blir mao att jag kan skylla på något, otrevlig var jag redan innan 😉
Sussilull says:
Hahaha ååååkej. Jag hajar. Nä ingen vill ju vara sån men va fan….snubben har ju totally avsaknad av hyfs. Måtte du aldrig mer behöva se honom igen.
Victoria says:
Maken har beställt ytterligare ett jobb av honom. Betalning för själva grejen, några pilsner för jobbet.
JAG KOMMER ALDRIG BLI AV MED HONOM.
*blir galen*
Lillemor says:
Å fyttihelvete vad vidrigt!!
Jag har en sån svärfar ( som varken har eget liv el hör, ser el begriper ett piss-allra minst när han INTE är välkommen, vilket är aldrig. )
Min sambo hade tur, vi åkte på semester 2 veckor nu och har inte sett honom(än, ska kanske påpekas) . Jag var i talaomhurvidrigidiotenär-mode den dagen vi åkte och det har väl chillat sig lite.
Men gissa om det blir en atombombsutblåsning av hus och tomt om han är den första jag möter när jag kommer hem. Tvi vale!
Jag tycker absolut du ska säga till!
Han har ju uppenbarligen ingen pejl på nåt. Kanske han behöver läras upp i hur man gör och inte gör.
Kräks ut ord på honom nästa ggn!
Victoria says:
Åh herre. Vilken dröm till svärfar. Låter som att han skulle behöva en och annan regel med.
Jag kommer inte kunna hålla mig, men nu har maken fått en sweet deal på ngt annat med båten som då lägger munkavle på mig. Kan han glömma att jag lyder.
B-M says:
Men fii fan vilken jobbig jäkel! Man undrar (iaf jag) vad det är för fel på folk när de inte känner av situationer eller förstår diskreta vinkar.
Sen undrar jag ibland vad det är för fel på karlar som aldrig vågar säga ifrån. Det är alltid jag som får vara den där griniga sura kärringen….
Jaja, säg vad du tycker till honom nästa gång om han inte fattar 🙂
Victoria says:
Jamen JA! Varför skall vi alltid ta striden. Så de kan sucka och oja sig över “regeringen” (gode gud vad jag avskyr när karlar säger det).
Nu jagar jag upp mig redan innan jag kommit ur sängen 😉