En ödmjuk ursäkt 

För givetvis vet jag att jag har varit tyst för länge. Men jag har haft dra åt helvete-mycket att göra. Och det finns absolut inget kul alls att skriva om det.

En  stund idag hängde jag med en vaquero som red omkring på Liten. Det var innerligt roligt även om vaqueron ser barsk ut.

 
Han ser fortfarande barsk ut när han galopperar runt på torpet.
 
Själv väntar jag bara på att det skall komma drösvis med ängsliga conquistadorer, matadorer och Gud vet vad mer. Under tiden får han sitta kvar. Liten kunde inte bry sig mindre. De kommer troligen att sova ihop inatt.

I svinottan åker vi nämligen till Gbg för att bo på hotell (hur konstigt???) och gå på båtmässa. Någon mer som skall dit?

// Conquistadoren

Ja, det är maken som köpt den här med på hemliga sidan. Jösses.

Livliga drömmar

När jag sover drömmer jag. Oftast väldigt verklighetstrogna drömmar som det tar lång tid att släppa i vaket tillstånd för att de är lite läskiga. Och så pratar jag i sömnen. Skitmycket. Jag brukar vakna av att jag ligger och viskpratar med … någon i drömmen. Långa haranger.

Inatt gjorde jag något helt nytt.

Vid sängen står det ett nattduksbord, det har ni sett på bild. På det bordet står snopplampan och så ligger det lite böcker och annat junk på bordet.

Inatt drömde jag att jag var hockeymålvakt. Hur nu DET gick till. Men jag var det i alla fall och det var match och någon sköt pucken mot mig jättejättefort.

Konstigt nog var min första reaktion att skydda målet (viktig match alltså) och inte att ducka (det hade jag lätt gjort i verkligheten). Och det gjorde jag. Ut med skyddsbeklädd klubbarm för att stoppa pucken.

Då vaknade jag av bomber och granater.

Armen som höll klubban var armen närmast nattduksbordet och det gick lika vilt till i verkligheten som i drömmen. Jag hade sopat iväg bordet tio centimeter bort från sängen, och därtill rivit ner både böcker och lampa med “klubban”.

Det väsnades så mycket att jag väckte mig själv och till och med hundarna och sedan fick jag krypa omkring på golvet med telefonen som ficklampa för att plocka upp alla delar.

Det här med sömn är ett komplicerat kapitel. Antingen sover jag inget alls eller så sover jag men drömmer så livligt att jag blir mer trött av att drömma.

Men det här var första gången som hockeymålvakt, det var det.

One down one to go

Jag var ju hos min bästa tatuerare igår och hade grandiosa planer. En timma hade vi och det är rätt gott om tid för att fixa till blå diamanten och hitta på något vitt. Eller, det är gott om tid om man inte är två sladdertackor. Och det är vi. Dessutom hade det hänt väldigt mycket sedan senaste besöket, han hade skilt sig och han hade skickat sin oerhört rara hund över regnbågsbron. Det lade vi de första 40 minuterna på. De återstående 20 minuterna var inte tillräckligt för att diskutera klart det vita och dessutom göra det. Min tanke var nämligen att ha tro, hopp och kärlek på fingret. Kors på ena sidan, ankare mitt på fingret och ett hjärta på motsatt sida.

Vi pratade bort tiden istället så stackaren som kom efter mig fick vänta medan jag blev klar och så bokade vi en ny tid. Jag har med andra ord ytterligare två veckor på mig att älta vitt. Eller blått. Eller vattenfärger. Det finns så orimligt mycket snyggt.

Nu har jag tagit av mig skyddsplasten och tvättat den upphottade diamanten. Och dra mig baklänges vad perfekt den blev.

Visst, den var fin innan med, när den såg ut så här.

IMG_8635

Men nu är den skitjävlasnygg och precis som jag faktiskt ville ha den från början. Den gången pratade vi ju bort tiden med.

Nästa gång skall jag gå dit med munkavle.

IMG_8639

Den är blåare och mer realistisk med sina prismor. Trots att den är alldeles nygjord på rakad arm med blöjeksemsalva på sig. Den kommer bli ännu snyggare när den är läkt.

Och jag har fått en hang up på blå hjärtan.

Åh vad det är svårt att bestämma sig. Kolla här.

Screen Shot 2016-02-08 at 10.50.27

Orimligt snygg ring i helvitt fast jag skulle vilja ha blå konturer och givetvis ljusblå sten. Eller varför inte det här?

Screen Shot 2016-02-09 at 18.34.52

Med tanke på att jag envisas med det där tro, hopp och kärlek?

Men det jag funderar över mest nu är min tatuering som jag redan har på axeln. Tecknet för vattumannen och det ser ut så här på min arm.

IMG_8640

Den tatueringen är skitgammal. Men jag älskar den ändå. Dock tänker jag att den skulle kunna bli SÅ mycket läckrare med en uppfräschning av det blekta svarta och en vattenfärgblaffa som bakgrund. Som den här ungefär?

Screen Shot 2016-02-09 at 18.37.16

Alla mina tatueringar har med vatten att göra. Förutom armbandet med blå diamant. Men den är ju i alla fall blå och betyder oerhört mycket för mig av en helt annan anledning. Nu är jag väldigt mycket inne på vattenfärg och vita tatueringar.

Bildgoogla watercolor tattoos och white tattoos på egen risk säger jag bara.

Det är ganska omöjligt att sluta faktiskt. Om man inte råkar tycka att tatueringar är fula som stryk och bara något för sjömän och kåkfarare, DÅ borde det vara ganska enkelt.

Jag kan i alla fall inte sluta, trots att jag är supernöjd med upphottningen av armbandet.

Himla fiffig app alltså

Den där som Fru M tipsade om. Min PLAN är att omvandla torpet till en app-ritning och sedan skall ni få tala om för mig vad jag skall säga till hantverkarna. Eller så kommer ni bara hit och talar om det. Det sistnämnda är ju betydligt trevligare.

Minns ni min senaste tatuering? Armbandet där jag inte blev helt nöjd med färgerna trots att det verkligen var mina färger.

IMG_8635

Av outgrundlig anledning ser den inte lika turkos ut fotad med blixt som den gör i verkligheten och just den här ville jag ha i kallblå. Inte varmblå. Hela den andra armen är ju varmblå så det är ju bara något hjärnan har hakat upp sig på.

Imorgon har jag dejt med min högt älskade tatuerarmästare och nu har jag laddat ner drösvis med färgkartor. Jag har en tydlig vision. Det hade jag inte sist och så pratade vi oss igenom hela tatueringen så jag glömde titta under tiden och tittade först när jag var klar. Synnerligen korkat. Men min gaddare är inte bara duktig, han är även lika benägen att lösa världsproblem som jag är under tiden man sitter där.

Den skall alltså färgas om och det är ju hur roligt som helst bara det.

MEN. Det är skitsvårt att gå till Herr Tatuerare och inte göra något nytt också. För det är sant som de säger. Börjar man vill man aldrig sluta. Ungefär som att äta glass.

Nu har jag snöat in på att kanske skaffa mig en vit tatuering. Helvit alltså. Det enda jag vet är att de blir snyggare ju mer ljushyad man är, och det är jag ju.

Någon som har en vit?

Alternativ nummer två (på delad andraplats) är blått hjärta utan konturer (på fingret) eller blå fjäril. Eller ett kors. Kanske ett radband. Någon gång skall jag ha en offknapp (bokstavligt talat alltså, en tatuerad sådan).

Ni hör ju. Det är hopplöst för jag ÄLSKAR tatueringar. Men vita alltså?

I övrigt har gräsänkehelgen varit fullkomligt utmattande. Igår gick jag och lade mig jättetidigt, men jag fick inte sova.

Den stora hunden bestämde sig för att jag var helt försvarslös utan husse i huset och vägrade därmed att lämna nedervåningen och ytterdörren vilket skapade kaos för den lille. Han sprang mest upp och ner för trapporna, oavbutet och hela natten, i ren desperation för att få ihop flocken och trappstegen knakar rätt ordentligt.

Jag sov alltså just inget alls. Så lite att jag faktiskt övervägde att ta med en filt ner och lägga mig bredvid Stor vid ytterdörren för att få sova några minuter. Men det gjorde jag inte.

När det började ljusna kom Stor upp och lade sig ljuvt suckande i sängen efter väl förrättat värv.

DÅ var det ju ingen idé att försöka somna.

Får man gå och lägga sig nu?

// Dödstrött

Ullared och gräsänkan i skogen

Vår kära “Kommentars-Karin” hjälper ju mig med lite kontakter och annat i Ullared och nu bestämmer jag helt sonika att det blir hotellet och att ett rum får vara tjejbabbelrum där vi kan hänga och prata strunt (jag tar givetvis med mig ett par hinkar godis). Hon skall även få hjälpa mig med lite annat med, det vet hon bara inte om än. Och jag utgår ifrån att de som anmälde sig från början hänkar på så jag inte står där ensam med ett antal rum som jag måste stå i disken för att betala.

Men, är det någon som absolut inte kan tänka sig att dela rum med någon annan? Det behöver jag veta innan jag bokar antal rum.

Jag tänker så här; vi möts i foajen till hotellet när det är dags att checka in (återkommer med tid). Med tanke på närheten till varuhuset kan ju de som vill börja handla svintidigt göra just det och sedan knata över till hotellet och de som inte vill börja handla i svinottan kommer direkt till hotellet. Sen handlar vi och/eller sitter i sportbaren och snicksnackar.

Till kvällningen blir det middag med trevligheter. Tid för läggdags är högst individuell. Man får bestämma det själv alltså.

Här är det gräsänkahelg. Maken är och gör det roligaste han vet. Han bygger båtmotor i storm och ösregn.

Själv trivs jag bättre inomhus, hemma och med alla husdjur.

Jag har inte ens rört godishinken jag köpte igår. Hur otippat är inte det då?

Någon som vill komma hit och käka godis?