Skönheten och odjuret och Gunilla Persson

I en och samma person.

Förresten så leker jag singel igen. Mannen fick åka till Gbg själv i imorse, för min tandläkare ligger ungefär…hmm…50 meter ifrån lägenheten i Strömstad, och då känns det ruskigt onödigt att lägga 15 mil extra mellan mig och tandis i väntan på en tid.

Dagen i korthet. Jag har ju, som vi alla vet, spenderat i alla fall 60% av den på förlossningsavdelningen. Sen liggjobbade jag. Och så testar jag en ny liten fiffig grej på bloggen, man kan gilla varandras kommentarer. För det är rätt ofta jag tycker att kommentarerna har mer substans än inläggen, sen så finns det ju de som är tysta och smygläser bara (en jäkla hög med smygläsare fattar till och med jag som är skitkass på matte) och då kanske man hellre vill gilla och hålla med en kommentar istället för att skriva något själv. Bra eller anus?

Efter det dammsög jag och plockade undan, och tände två krus med värmeljus. Ett på dass och ett i sovrummet. Så inatt skall jag sova ackompanjerad av inga snarkningar eller andra ljud alls, och med melondoft i rummet, istället för i en krigsbunker där det luktar fis.

Kanske kommer jag sova asdåligt, kanske…kommer jag sova som en prinsessa. Jag gissar på prinsessa.

Men jag är lite rastlöst irriterad idag, vilket dammsugningen är ett säkert tecken på. Jag dammsuger inte. Det är inte min grej. Jag delegerar dammsugningen för det är så tråkigt att jag hellre stoppar in huvudet i en kanon full med krut med en tändsticka i handen. Dammsugning och potatisskalning, över min döda kropp.
Och då slog det mig. Jag väntar ju på kvällens Hollywoodfruar. SÅKLART. Det kliar i tv-tarmen med.

Under tiden har hundarna utlyst landssorg, och ligger i köksfönstret (ja, det går här) och väntar på husse. De vet att han inte kommer i eftermiddag, men fan om hoppet överger dem. Icke. Jyckar är stoiska.

I alla fall så provade jag spetströjan på riktigt, för att se hur den ser ut ihop med jeans. Och den är inte så himla ljuv som man kan tro. Den är mer snyggljuvlitecool?

20130910_160034_resized

Ihop med jeansen jag inte kunde knäppa alls för två veckor sedan, men numera kan knäppa om jag håller andan och räknar till tio. Och se på fan, jag har BH under. Tack vare maken. Annars hade jag ju aldrig fattat att jag skulle ha något undertill.

Nej, jag tycker verkligen inte den är ljuvlighetsljuv. Den benvita känns lite barock’n’roll medan den svarta är mer rock’n’roll. Typ? Kommer vara sjukt snygg till ett par cowboysarboots.

Och så provade jag smurfmössan. För att öva lite inför kommande mössperiod. Alla som kan tänka sig att leka ledsagare till mig på stan när jag kommer gående med den räcker upp en hand? De som inte vill kännas vid mig kan räcka ner handen.20130910_163128_resized

Och som vanligt kom en liten luddig hund och hoppade och sa “vadgördumammavadgördu – gördunågotroligtfårjagvaramedjagskiteriomjagfårjagärmedändå”.

Jag gillar särskilt pennan bakom smurförat.

Okay. Det här till exempel var ett inlägg med noll substans. Men det jag ville kolla är, hur många är med och livekollar på fruarna med mig ikväll?

Den här gången är det ju ytterst oschysst av er om ni dumpar mig eftersom jag faktiskt är gräsänka och inte ens kan lyssna på maken.

Vi kör väl klockan 21:00 igen, och hoppas att Gunilla kastar dildos i huvudet på Sivan.

Är ni med?

ÄR NI MEEEEED?

(Enda godtagbara svaret är “jajamänsan fattas bara”)

 

 

Ett äckelinlägg – var det ingen av er som kunde förespått detta?

Jag har käkat pulver i en vecka. Hela veckan gick åt till att drömma om allt jag skulle gnaga på under helgen. Göra små listor med goda tuggbara saker.

Nu råkade jag bli väldigt väldigt arg på maken, så oxfilén jag hade längtat ihjäl mig efter frös ju inne, och jag åt inte speciellt mycket. Jag fortsatte med pulver, förutom fisken på Koster, och lite medicinsk lakrits.

Men igårkväll tog jag min älskade köttbit. Med pepparsås och sallad, och njöt av varenda tugga. Efter det tog jag en jävla lakritskola som drog ut halva tanden på mig.

Var de verkligen ingen som kunde talat om EXAKT vad som händer när man har käkat pulver ett stort antal dagar och med andra ord gått omkring och enbart fjärtat rosa smultronpuder. Och sen petar i sig en stor jäkla oxe till middag.

Jag har för i helskotta suttit på förlossningen idag. I timmar. Pulvret som kroppen hade samlat på i en vecka lade sig i sätesbjudning någonstans i tarmarna och rullade tummarna. Idag kom den stora stygga (men ack så goda) oxen ner i tarmsystemet och tyckte att pulvret hade relaxat klart. För han skulle ut. One way or another. Och där fick jag sitta och föda pulverbäbisar ihop med en stor jävla oxe som försökte knö sig före i kön. Den kön var inte stor nog för båda, DET kan jag tala om. Inte utgången heller.

Tanden gör inte ett skit ont, men min stackars babystjärt har fått en omgång den sent kommer glömma.

Svetten lackade, magen kved och det kändes som att jag födde basketbollar.

Jag är helt slut. Utmattad. Ni som snackar om att föda barn har aldrig ägnat en förmiddag åt att få ut en oxe ihop med en veckas pulver.

Idag blir det liggjobb, att sitta är inte att tänka på, och “ungarna” har jag adopterat bort till avloppverket.

Det var inga kärleksbäbisar. Det var monster.

Och det kunde ni inte ha förvarnat mig om. Va?

 

Men NU vet jag vad jag skall shoppa

Aka “somliga straffar *insert valfri tro här* med en gång”.

Den där lakritsen jag åt i medicinskt syfte. Det kan hända att jag kände att jag behövde lite extra medicin medan jag pratade en annan fru i telefon. En liten (stor) kola.

Eftersom jag är så himla gammal så jag lider av benskörhet, tandskörhet och känner mig bara lite allmänt skör. Eller så har jag antagit en mer pulvriserad form efter senaste veckans diet.

I vilket fall som helst så fastnade medicinkolajäveln i en tand, så det följde med en bit ur tanden.

Nu vet jag precis vad jag skall shoppa. Ett svindyrt tandläkarbesök.

Om de nu kan klämma in mig när jag ringer och gråter, och bönar och ber om att få betala ohemult mycket pengar för att bli torterad.

Det var ju för fanken inte längesedan jag var där och nös rakt i ansiktet på tandläkaren.

Har jag sagt att jag är livrädd för tandläkaren och förvandlas till tre år när jag är där. Plus att jag oftast brukar ligga och gråta under behandling.

Det känns moget.

Men om jag tar en spetströja utan något under så kanske de är snällare mot mig?

Som jag fick kämpa…

…men till slut tvångshandlade jag lite. Men bara lite. Och jag mörkade det inte ens för han jag är gift med, då menar jag business med min osamshet. Jag provade inköpen och visade honom och frågade vad han tyckte. Vilket jag i och för sig lika gärna kunnat fråga hundarna och fått ett vettigare svar. De kan åtminstone mäta klädesplagg i hur gott de smakar. Skor till exempel smakar mumma, skinnjackor är hyfsat tuggmotstånd medan nylon inte ligger i topp på hundlistan.

Maken tyckte att det var snyggt, men han hade sagt “snyggt” om jag hade haft en kanelbulle på huvudet, fått elva tår och bytt ut brösten mot lovikavantar. För han är bara tuff när jag inte är arg, när han är tuff blir jag arg och när jag blir arg blir han spak. Och så dansar vi runt runt i ring.

Jag köpte två finfina spetströjor.

20130909_183019_resized

En benvit. Hellång ärm och förvånansvärt nog inte ett dugg sticksig.

20130909_183109_resized

Och en svart, exakt likadan, för jag kunde inte bestämma mig. Då bestämde jag mig för att skita i att bestämma mig och tog båda. De fyller varsin funktion. Den ena känns lite rockig och den andra mer shabby chic. Båda är nog lite…dragiga också?

20130909_183204_resized

Väldigt svårt att se, men nästan lite prästkrage på dem,och baksidan lite blingad med två knappar för att få ihop halsen.

Eftersom jag det är måndag, och slut med klänningsdagar, knatade jag ut i myxbyxor och collegetröja. Eller ja, mer för att jag bara inte orkade byta kläder helt enkelt, och när jag kom hem slängde jag av mig tröjan, provade den benvita spetströjan (utan BH) under och frågade då maken vad han tyckte.

– Snygg…ehh (här väger han orden på guldvåg)…men du kanske skall ha BH under?

NÄHÄ…jag som så hade planerat att gå med en heltransparant tröja och inget alls under. Då sket det sig.

Sen målade jag naglarna. Och den som säger att det är höstbrunt får stryk.

20130909_184620_resized

Det är kladdkakebrunt tack så mycket. Har absolut inget att göra med årstiden som borde förpassas någon helt annanstans.

Och nu skall jag käka middag som maken har hämtat. Inte lagat, men åtminstone hämtat och lyckats ställa fram.

Jag är, trots att jag verkligen fick krysta fram shoppingen, väldigt nöjd.

Men jag känner mig inte helt klar ännu. Det var ju inte en enda smurfmössa eller annat oseriöst. Och jag vet inte riktigt vad jag skall ha under, nu när jag blivit informerad om att jag inte kan gå omkring i bara nät.

Sist men inte minst undrar jag hur länge tröjorna får vara hela och rena med två hundar som har sjukt mycket tänder sammantaget och nästan lika mycket vässade klor.

Jag tar alltså gärna emot fler oslagbara tips, det finns alltid saker man inte har en aning om att man behöver.

Vad tyckte ni? Bra eller anus?

 

Varför är det alltid så här?

Förr, innan den där internetflugan med alla webshoppar kom, och man gick på stan helgen före löning och kollade i affärer så hittade man alltid en triljon triljarders saker man ville ha. De mest fantastiska kreationer, oftast lagom för plånboken och alltid i exakt rätt storlek. Gick man däremot på stan med checkhäftet (ja, vi åldringar hade checkar) brinnande i fickan med planen att komma hem med halva stan så hittade man inget alls som lockade, eller så var just rätt storlek slut. Men framför allt hittade man inget lockande.

Inatt var jag uppe till och från till klockan två, för att jag hade gett mig blanka fan på att köpa något. Med alla webshoppar världen över är ju utbudet ännu större än vad det var när man knatade på stan med sina checkpolare, men jag hittade inget i alla fall.

INGENTING.

Hur är det möjligt. Och varför är det alltid så? Jag har verkligen scannat alla affärer jag brukar tycka är kul. Till och med den jäkla rehabbutiken. Utan att hitta ett skit.

Hittar man inte för att man faktiskt får, eller är det där man hittar när man inte får egentligen bara attraktivt för att man är pank?

Men jag är inte typen som ger upp. Tipsa mig. Inom rimliga gränser.

För när den här dagen är slut så skall jag sitta på mitt breda arsle och vara nöjd över minst ett inköp.

Deal?