Förlåt alltså. Jag trodde inte att det var SÅ spännande.

Och jag HATAR när folk skriver att de skall göra ditten och datten, men de kan inte prata om det just NU.

För det första var det inte meningen att jag skulle hålla på halster och för det andra trodde jag inte att det var så spännande. Eller ja, det var inte så spännande. Jag hann bara inte skriva mer innan jag sprang ut till bilen och jag valde att skriva om det som var absolut viktigast, Gunilla Persson.

Man har ju en prioriteringsordning liksom.

Nästa grej på agendan, som jag skall göra nästa vecka är alltså inget ovanligt. Tror jag. Men det är väldigt ovanligt för mig eftersom jag aldrig har gjort det någonsin. Om det är ovanligt eller inte tänkte jag att ni skulle få tala om för mig, men jag tror inte att det är något konstigt.

Jag skall få botox i pannan (jag utgår ifrån att det är där man får det i alla fall?) på tisdag för att kanske och förhoppningsvis för alltid bli av med min migrän.

Ni hajar. Det var inte så himla spännande egentligen? Även om jag är väldigt förväntansfull. Ett liv utan migrän låter ju faktiskt för bra för att vara sant.

För att göra en lång historia lite kortare. Johanna tipsade om klinik i Stockholm, slumpen föll sig så att kvinnan som driver kliniken har sommarställe här. Av alla ställen som finns på jorden så spenderar hon en ganska stor del av året i den här lilla stan. Förvåningens finger i häpnadens mun.

Det finns ett ställe här i stan som pysslar med sprutor, men jag är feg (eller har sunt förnuft). Om jag är petig med vem som får röra mina naglar och mitt hår så låter jag ju inte vem som helst sätta sprutor med saker jag inte kan uttala i ansiktet på mig. Utan att säga för mycket är det ett ställe dit det kommer en norsk sjuksköterska en gång i veckan och sätter sprutor i de hågade. Då vågar inte jag. Vilket kanske är taskigt. Men en sjuksyrra i Norge har för det första inte ens samma behörighet som en syrra i Sverige och jag tror kanske inte att just sprutsättande är den norska syrrans huvudsyssla hemma i Norge.

Nu kommer en person med både referenser och skills till stan. Då vågar jag.

Men jag medger att jag är lite nervös. Fast även mycket mycket förväntansfull.

Då kommer jag till det jag skall fråga. Har ni provat?

Jag är inte ett dugg spruträdd, men hur funkar det? Och är det någon som gjort det just mot migrän?

Berätta allt för mig.

Tack på förhand.

Gunilla Tycker Till

Alltså, det här hade jag totalt missat. Hade inte ni talat om det i kommentarerna hade jag inte sett det. Tack, från djupet av mitt Gunilla-älskhatande hjärta!

gunilla-persson-hollywoodfruar-430x286_167840434

Från och med tisdag nästa vecka kommer alltså The Gunilla Show. Eller Gunilla Tycker Till. Antagligen samma sak om man frågar henne.

Betyder det att hon får sitta oemotsagd och bara TYCKA olika saker om andra saker eller vad skall det handla om?

Jag hoppas i alla fall att det betyder att vi har två time warp-timmar nästa tisdag?

Men jag undrar om hon verkligen funkar i ett format där hon inte har de andra fruarna att förarga sig på?

Jag säger något jag aldrig trodde jag skulle säga på en torsdag, men jag längtar till på tisdag.

Nu skall jag sätta mig i en bil och där skall jag sitta större delen av dagen och åka massvis med mil.

Det är dödstrist.

När jag kommer hem igen har jag en fråga, för jag skall göra något skitspännande nästa vecka. Som jag är lite lite nervös över ändå.

Vi tar det sen, nu vill jag bara få mer koll på programmet. Vet ni?

Om man fortfarande undrar över kreationen?

Gunillas kreation i programmet igår alltså. Den fascinerade mig så till den milda grad att jag var tvungen att leta upp den.

FullSizeRender(24)

Hon och maken handlar på samma ställen, det kan vi konstatera nu va?

Det är någon slags kroppsstrumpa gjord av spetsgardin. Med granny panties undertill.  Eller kanske Spanx?

IMG_7598

Med tanke på meterpriset för gardinen så är det ingen billig kreation satkärringen har på sig heller.

Den gardinen vi har skulle inte ens räcka till ett par shorts.

Veckans ljuspunkt – SHF

Klockan är tjugo i Hollywoodfruar igen, toan är fortfarande trasig, men funkar om man spolar manuellt och torkar sig försiktigt. Toastolen är nämligen inte förankrad i golvet. Nu vet inte jag hur ni gör, men jag knixar liksom till lite sidledes när jag skall torka mig i den lilla stjärten. Det är inte tillrådigt att knixa sidledes när man sitter på en lös toastol.

Nu vet ni det.

Är ni här?

Det är jag. Och jag ser ut som GP här med. Eller Döden från Det sjunde inseglet. Man får välja alternativ helt själv.

Nu kör vi. Hej hej!

bild1-768x1024

Torparliv del 234872893

Torpare med något nödig fru på morgonkvisten. Det vill säga alldeles för tidigt för nattarbetande torpare, men normal tid för torparfrun.

Scen två

Tidigare scen: Toaletten brakade ihop igår, pumpkvarnen slutade helt sonika att funka och det går därmed inte att spola = man får INTE använda toan. Torparfrun är av den sorten som inte ens kan kissa i naturen, att göra nummer två någon annanstans än på en toalett är lika tänkbart som att spänniga dörrvakter kan tugga tuggummi och gå samtidigt.

Interiör: Torparsovrummet där de två gudfruktiga har varsin 90-säng stående i vardera änden av rummet.

Torparfrun står och hoppar, kniper och kvider vid torparmannens sängände med behov att göra både nummer ett och nummer två.

Dialog:

TM (Torparman): (flinar nöjt) Du får gå ut och sätta dig.

TF (Torparfru): (ylar) Övermindödakropp. Jag GÖR det bara inte. Jag GÖÖÖÖÖR det inte. BJÖRNAR skiter i skogen. Det finns VARGAR!

TM: Då får du hålla dig. Så är det bara. (suckar) Det här diskuterade vi faktiskt igår.

TF: Men vad fan är vitsen med att vara gift med en rörmokarunge om han inte kan laga toaletter?

Torparfrun vet mycket väl att torparen KAN laga toaletter och vet allt om rörkrökning. Han vill dock inte pga överdrivet äckelmagad.

TF: Du VET att jag inte ens kan kissa i skogen utan att kissa mig på byxorna. (förtvivlad) Sluuuuta nu, det är inte roligt längre. Det var inte roligt igår heller. Det är på ALLVAR.

TM: (vänder sig nonchalant om i sängen och gäspar) Jamen då får du vänta då. Eller gå ut i skogen. Förresten, du måste ju gå ganska långt, så inte hundarna hittar det. Ta med en spade också.

Ovanstående utspelade sig klockan åtta. Jag kniper fortfarande.

Jag kommer inte att gå ut i skogen med toapapper och spade. Förlåt jag glömde, jag kommer inte att gå på långpromenad i skogen med toapapper och spade.

Har vi inte kommit ganska långt sedan Kristina från Dufvemåla?

Borde det inte finnas en app för sådant här?